Amarone - vad missar jag?

Diskussion i 'Vin' startad av Sjödin, 28 januari 2014.

  1. Sjödin

    Sjödin Joråsåatt...

    Vid två-tre tillfällen senaste tiden har samtal om vin glidit in på Amarone, som hyllats som sååå fantastiskt av vänner och kollegor.
    Jag inser att jag nog inte köpt en enda flaska Amarone på många år av den enkla anledningen att jag inte gillat det, men insåg nu att jag måste testa igen. Om inte annat för att vara uppdaterad i nästa fredagslunchsdebatt med jobbarkompisarna.

    Vad är era tankar och erfarenheter?
    Jag tänkte köpa två flaskor, en efter er rekommendation och en baserat på "populärast på SS" och ställa dem mot varandra nån helg. Vilka?
     
  2. Skumpagne

    Skumpagne Husmor/Älskare/Lagrare/Pappa

    personligen så började mitt intresse minska för Amarone när min kunskap om vin ökade.
    Tycker ofta att dom är överskattade, överprisade och tråkiga.
    Men jag har samma problem i min vänskapskrets. Enda lösningen jag ser är att lära folk dricka vettigt...
     
    Ambis gillar detta.
  3. Sjödin

    Sjödin Joråsåatt...

    Samma här... Men det blir så pinsamt att bemöta när jag idag knappt har en aning om hur vinerna smakar. Jag noterar dock vid varje SS-besök att utbudet av Amarone ökat dramatiskt senaste åren, så de verkar ju jävligt populära.
     
  4. Larseman

    Larseman Moderator

    Rent teoretiskt skulle väl C9dP kunna vara precis lika populärt, om det nu hade råkat vara det området som folk i allmänhet hade fått upp ögonen för som finvin-stället. Kanske faller det på att namnet är krångligare att skriva och uttala. Annars finns det väl en del likheter, mycket varierande kvalitetsnivåer, många överextraherade och alkoholstinna exemplar och däremellan lysande producenter med höga ambitioner och fantastiska produkter. Nu har jag tyvärr ganska begränsade erfarenheter från båda områdena, så jag ska väl inte säga för mycket...
     
  5. Skumpagne

    Skumpagne Husmor/Älskare/Lagrare/Pappa

    Dom har nog haft en bra säljare :)
    Folk kanske lockas till den höga alkohol halten också.
     
  6. vintomas

    vintomas Bloggare

    Så vitt jag kan minnas är det över ett år sedan jag drack en amarone senast, men de gånger jag provat dem tycker jag oftast bäst om de som är i mer "elegant stil". Är de välgjorda går de då upp en del i pris jämfört med SB:s storsäljare. Allegrini är väl den i kategorin som jag provat oftast, och brukar gilla. Även Speri och Corte Sant'Alda (verkar dock inte gå att köpa via SB just nu) passar in.
     
  7. Emanuel

    Emanuel - Ad astra per alas amforae

    Även i min bekantsapskrets dricker många Amarone för att det blivit lite "svensson-trendigt" och lägger gärna ut bilder på fredagsamaronen på Facebook för att stila lite.
    Detta är dock något väldigt positivt då till och med "Nisse i Hökarängen" plötsligt accepterar att betala både två och tre hundra för ett vin när han tidigare aldrig någonsin passerat den magiska 99-kronorsgränsen.

    Jag har tagit fasta på detta och börjat övertala mina vänner att prova andra viner i samma prisklass och jag brukar börja med att rekommendera bra C9DP och en del annat från Rhone.
    Detta har slagit mycket väl ut och jag har fått många vänner att få upp ögonen för bättre viner med denna taktik och det tar inte lång stund för ens de slutat köpa Amarone och börjat välja andra viner i samma prisklass.

    Amarone bör således ses som en inkörsport till tyngre grejjer och det är ett bra sätt att få folk att utveckla sitt vindrickande.

    Så tillbaka till vilken Amarone du kan prova... I vänskapskretsen verkar Capitel de Roari (12366) vara den överlägset populästaste Amaronen i kategorin budget/fredagstaco.
    Har inte druckit den själv mer en en tjyuvklunk då och då och tror att det är rätt bra bland de billigare.
     
    Last edited: 28 januari 2014
    Elvis gillar detta.
  8. Sjödin

    Sjödin Joråsåatt...

    Ha!! Måhända har vi gemensamma FB-vänner?? :D Just fredagsamaronen verkar vara ett väl etablerat begrepp även i min feed.
    Tack för tipset, plockar hem en flaska så får vi se!

    Håller för övrigt helt med om att Amaronehaussen är positiv! Hellre det än FredagsBIBen..
     
    Emanuel gillar detta.
  9. chambertin

    chambertin Medlem

    Känns som Amarone idag är vad Rioja var för 30 år sedan då vinintresset på allvar tog fart i Sverige.
    Då som nu var finvinet-för-dagen för många en inkörsport för att börja uppskatta vin lite bredare, använda olika viner i olika sammanhang där dom passar och även förstå och utveckla sina egna smakpreferenser.

    Många jag känner som kanske inte är lika intresserade av vin som jag själv men kan tänka sig att handla vin för 200:-/flaskan har ofta vandrat Amarone-vägen ett bra tag. Dom tar dock ofta lite längre tid på sig att byta spår och börja leta nytt än vi som dricker och provar väsentligt mer vin. För den typiske Amarone-drickaren (eller kanske snarare genomsnittlige) så är dessa viner knappast ngt som står på middagsbordet var och varannan lördag och därför tar det ganska lång tid innan dom druckit sig igenom hyllsortimentet av Amarone i den genomsnittliga SB-butiken och dom hinner inte alls tröttna lika fort på sin vinstil. Minns bara hur det stod spaltkilometer om 2007orna från C9dP i de svenska vinbloggarna när de kom ut för att 2-3 år senare (trots hyfsade årgången 2009 och underbara 2010) inte vara några speciellt intressanta viner eller i alla fall inte så hypat.

    Sedan tror jag starkt att den kollektiva själ som många svenskar verkar vara så präglade av gör att man gärna vill göra samma saker som många andra vare sig det gäller att dricka Amarone, åka på Thailands-semester eller laga pulled pork för att ta några exempel.

    Att se Amarone-drickarnas vinintresse lite "von oben" och i nedsättande termer kanske inte får dom att vidga sina vyer snabbare direkt. Snarare ger det väl mer bränsle på brasan att vinsnobberiet lever och frodas i högsta grad.

    Räknar mig väl inte själv som ngn större fan av Amarone men dricker kanske 1-2 flaskor/år när det står ngt på bordet som passar till. Jag undviker helst dom värsta alkohol- och russinmonstren och gärna även de som är gjorda på botrytisangripna druvor. Blir ingen påfyllning av Amarone i källaren numera pga av annat fokus utan några kvardröjande flaskor från Viviani (som har en ganska sval stil och gör goda Valpolicella också) får räcka. För egen del kollar jag hellre på vanlig Valpolicella utan ngn Ripasso om jag skall ha ngt från den regionen.

    I mitt tycke är bra rekommendationer ( förutom de som @emanuel nämner ovan) till dom som gillar Amarone att prova t.ex Priorat, Douro, Aussie Shiraz och Grenache, bättre Zinfandel (typ Seghesio, Ridge), Aglianico m.fl.
     
    StefanAkiko gillar detta.
  10. Gurto

    Gurto Medlem

    Anledningen till att det är så populärt är nog en kombination av att någon lyckades sälja in att Amarone är ett "fint" vin och det satte sig i svenskarnas medvetande samt att det är lätt att ta till sig Amarones kraft, tyngd och fruktighet.

    Jag håller också med om att det är en bra inkörsport - så var det för mig en gång i tiden. Man börjar få upp ögonen för bättre vin, börjar pröva Amarone och sen, om intresset hänger kvar, blir man nyfiken på andra viner och vips har man blivit vinnörd, lämnat Amarone bakom sig och hittat nya förälskelser.

    Capitel är nog bra som "Svensson"-Amaronen. Sen skulle jag valt någon bättre som är mer åt det eleganta hållet (relativt sett då) men har inget bra konkret tips där.
     
  11. vintomas

    vintomas Bloggare

    Du menar väl lättare grejer, rentav sådant med mindre än 15% alkohol och som inte smakar småsött? :) Annars är det väl portvin som är nästa anhalt
     
    gbgpatrik och kayaker gillar detta.
  12. Anders Landström

    Anders Landström Dricker mest, skriver lite Administratör

    :oops:
     
    Elvis och StefanAkiko gillar detta.
  13. Mattias S

    Mattias S Administratör

    När jag dricker Amarone, vilket är ganska sällan, så brukar jag vilja ha ett med rejäl restsötma. Det är ju lite av grejen, tycker jag. Bombastiga viner är väldigt trevligt när man är på humör. Lite som ett elegantare portvin ungefär.
     
    Last edited: 28 januari 2014
  14. Mats

    Mats Wicked tribe rules!

    Vad gäller tips har jag inte druckit mer än några stycken då det inte riktigt är min stil, men för ett år sedan drack jag på en vinprovning en Serego Alighieri Vaio Armaron 2006 som jag då var väldigt imponerad av. Ser man på CT verkar just 2006 vara lite bättre än de tidigare, ca 92 vs ca 90 p, och då de just nu håller på att byta till 2007 på bolaget gäller det att kolla vad man tar om man tänker prova just den.
     
    StefanAkiko gillar detta.
  15. StefanAkiko

    StefanAkiko Pendeldricker Tokyo, London och Umeå

    [quote="chambertin, post: 55232, member: 159"I mitt tycke är bra rekommendationer ( förutom de som @emanuel nämner ovan) till dom som gillar Amarone att prova t.ex Priorat, Douro, Aussie Shiraz och Grenache, bättre Zinfandel (typ Seghesio, Ridge), Aglianico m.fl.[/quote]

    Jo, jag och min hustru älskar alla dessa uttryck. De gör sig till de flesta rätter, ost och själv eller till en enkel dygnsjäst baguelåtte och olivolja från Priorat. Kanske särskilt att vi uppskattar Oz Shiraz och kanske inte alltid att vi blir alldeles helt fullt ut överlyckliga av 100%-iga Grenacher. Och bra Amarone är jädra bra rödtjut för pengarna. Bra bang for the buck, som det så vackert heter på vinspråk.
     
  16. StefanAkiko

    StefanAkiko Pendeldricker Tokyo, London och Umeå

    I vår värld är den jämlarns bra!
     
  17. gece

    gece Man vänjer sig.

    Den riktiga ikonen bland folkhems-Amarone är väl ändå Masi Costasera. Den serverades på julbordet på Grand Hotel i julas, funkade bra i sällskap med annan föda som liksom vinet opererar enligt principen "too much is just enough". Ett annat alternativ torde vara Castelforte som har lyckats ta sig in på topp 100-listan över mest sålda rödviner där vi också kan hitta dess syskon, appassimento-BiB:en (snacka folkhem!) ligger på andraplats, överglänst enbart av Umbala.

    Kul med statistik, förresten. I snitt har varje svensk druckit en halvliter Umbala förra året vilket låter lite fjuttigt, men å andra sidan har vi köpt en BiB av det röda guldet var tjugonde sekund under hela 2013.
     
  18. kayaker

    kayaker Cyklist

    För mig är det en gåta att det säljs mer än en BiB vart tjugonde år. :)
     
    Sangiovese77 och Anders Landström gillar detta.
  19. Emanuel

    Emanuel - Ad astra per alas amforae

    @vintomas -Tyngre grejjer är förstås "street slang" för allt missbruk som i slutändan eskalerar till att man borstar tänderna i Romanée-Conti från 1800-talet, morgon och kväll.

    -Tredje steget efter Rhone i mitt tolvstegsprogram mot bättre vin brukar faktiskt vara Barolo i den nya stilen och såhär långt har det gått hem fint i stugorna. Bland andra har svärmor bytt lördagsamaronen mot lördagsbarolon, det är ett tecken på att min ondskefulla plan kanske fungerar :)
     
    gbgpatrik, JakobZ, kayaker och 1 annan gillar detta.
  20. Vino fino

    Vino fino Medlem

    Jag har länge funderat över just samma fråga: varför är Amarone (och i förlängningen de hiskeliga Ripasso) så oproportionerligt stort i Sverige jämfört med andra jämförbara länder?

    Min teori är att:
    1) Frukt- och restsötma gör det enkelt att gilla för oskolade vinkonsumenter
    2) Italien är såååå fantastiskt och Frankrike är fortfarande lite hemskt. Svenskar omhuldar italiensk mat. Hur många Solens Franska Mat, Två Hungriga Fransoser, Paolo lagar Franskt ser man i tv-tablån? Hur många semestrar i Frankrike kontra Italien och Spanien? Fransk kultur upplevs som snobbig och svår av den stora massan. Hur förklarar vi annars att Italien har överlägset flest artiklar i sortimentet trots att ingen seriös kännare skulle säga att Italien är det främsta vinlandet (om man måste välja ETT land)?
    3) Trenden mot ökad konsumtion av dyrare viner drivs inte bara av konnässörer utan sannolikt även av statushungriga medborgare med större disponibel inkomst. Det är i många kretsar flådigt att ta fram en Amarone, folk vet ungefär vad det kostar ("köpte du en flaska vin för 250 kronor??? Herregud vilken finsmakare"…). Flaskan är tung och maffig, namnet går att uttala och påminner om chokladpraliner. Och den är som sagt enkel att uppskatta. Omedelbar frukt, kraft, restsötma och alkohol…det måste väl vara kvalitetstecken??
    4) Vi envisas med att blanda in en massa sylt och gelé i våra "finare" maträtter, både i sås och som tillbehör. Och inte snålas på sockret heller, i allt från tomatsåser till grytor. Ett sötfruktigt rödvin kan för den otränade i sammanhanget verka som den perfekta partnern.
     

Dela sidan