Nästan 8 månader senare är det så dags att berätta vår berättelse om hur Champagne tog vår oskuld, inte rent dryckesmässigt utan som resemål och allt vad det innebar. Under hela vår resa bloggade jag för framför allt vår egen skull, men även för de av våra vänner som ville följa vår resa. Det är nu denna blogg som ligger till grund för den här återberättelsen..... så hav tålamod med hur du läser den, då den är copypastad från bloggen.
Dag 1
Äntligen framme och i tid. Vill inte på något sätt skryta, men när man kommer fram 3 minuter innan tänkt tid, så blir till och med jag nöjd.
Hotellet för våra första tre nätter heter Azur och ligger väldigt centralt. Det drivs av den impulsiva italienfödda Veronique som beklagar sin dåliga engelska, innan hon sen på hyfsad engelska, franska och givetvis ett grymt kroppsspråk förklarar allt vi behöver veta. Rummet har ingen ac. Tack och lov är det bara vårt för en natt innan vi planerat byter upp oss till ac. Nåja, nog om hotellet… Nu vankas mat och givetvis ett och annat glas Champagne… Salut!
Det blev hotellreceptionistens val, alltså en turistfälla. Ändå hyfsat för en turistfälla, om än Lotta tyckte Brunnsboskolans Ratatoille är godare än vad min var. Baconlindade pilgrimsmusslor var något nytt. Tyvärr tog baconsmaken över lite för mycket och musslan var givetvis något överstekt eftersom den behöver mindre tid än baconet. Pesto, pasta och mussla funkade om än Lotta tyckte pastan borde fått en minut till.
Imorgon börjar det så…. Vilmart & Cie samt J.Lassalle står på agendan. Jävlar vad spända vi är.
Dag 2
Då var det dags, Champagneveckan har startat och vi inledde med de första två idag måndag.
Vilmart genom Patricia bjöd på ett avslappnat besök i deras oak room och en provsmakning av två NV och två vintage. Mycket gott bubbel tyckte både jag och Lotta när vi 8 flaskor senare lämnade Vilmart. Redan där sprack vår budget när det kom till antalet flaskor, men prismässigt oj så bra.
Lunch blev det på kända Le McDonald’s som i Reims skapat ett nytt beställningssystem. Du beställer via infotavla, betalar och sätter dig sedan ner, så kommer personalen ut med maten till bordet. Inget mer köande där inte.
Sen bar det av till J.Lassalle som idag drivs av tre generationer kvinnor. Besöket innebar tillfälle att se deras press, oak rummet som här tyvärr var ståltankar, etiketteringsrummet (där de finaste flaskorna etiketteras för hand) samt deras källare. Magiskt att se alla flaskor bara ligga och vänta på oss… Provsmakningen blev i förhållande till resterande besök lite urvattnat när endast två NV fick provsmakas. Vi lämnade dock med sex flaskor vad vi vet och hoppas är sex bra flaskor. Nu rast och vila, innan det första ordnade restaurangbesöket ska äga rum….
Ikväll blev det middag på enstjärniga Le Millenaire. En ganska trivsam och intressant upplevelse.
När ni sitter ensam i en restaurang så tittar all personal på dig och när du pratar engelska, får du svar av den äldre mannen i allt för stor kostym på franska. Två riktigt intressanta upplevelser. För övrigt var maten god, inte hela vägen fram till wow men nära. Fois Gras har vi bland annat lärt oss kan vara själva levern på ankan och inte den paté vi är vana att äta…
Servicen var fransk, kom si kom sa med andra ord. Taittinger Preludé var god men känns mer humid för 489 kronor på statliga Systembolaget.
Kvällens bästa är dock den fransman som 38 gånger från sin ankomst vände på huvudet och stirrade på Lotta som bara en brunstig älg kan. Det blev dock lite obehagligt när samma man fem minuter innan vi ska gå, slickar av sin kniv och fattar den i ”huggställning”. Jag kom dock levande därifrån och ser nu fram emot tre nya hus imorgon.
Dag 3
Tre nya Champagnebesök. Den här gången i byarna Bouzy och Ambonnay. Vi började i Bouzy med ett besök som endast innebar provning och givetvis köp. Lite tråkigt att faktiskt bara prova då man vill ha ut lite mer av besöken, men men.
Det andra var i grannbyn Ambonnay. Ett besök som inleddes med lunch på enda restaurangen som fanns och ja det märktes. Deras Kir Royal och aptitretare var god, medan huvudrätten var en mardröm i vattnighet och smaklöshet.
Nå väl, äta bör man annars blir man full och en stund senare gav det ljumma sommarregnet vika och vi mötte sonen Antoine hos R.H Coutier. Ett besök som innebar ett trevligt besök i deras källare och sen en mindre spännande provning av deras standardchampagne. Det var dock coolt att han bara rykte med sig en omärkt flaska från källaren, så lite eloge för det dock. Och jodå även här lämnade vi med en del flaskor.
Dagens sista besök var hos Paul Dethune och vi möttes av den raka och sociala Sophie som gav oss en härlig och ärlig resa genom Champagnens historia och dess problem anno 2015. Besöket kostade (ett av två som kostar), men oj vad det var värt det. Provsmakningen gav lite mer djup åt historien och vi lämnade med hittills minst antal flaskor, men kanske den mest spännande.
Imorgon byter vi ort och hotell, samt besöker tre nya Champagnehus.
O41. Nope det är inte bingo vi spelar utan är namnet på kvällens restaurang. Och här har vi en restaurang med fantastisk mat och potential och en tisdag mitt i turistsäsongen är restaurangen så när på ett annat par tom. Vi förstår inte varför, för här är maten wow. Det är kanske inte den yppersta av fine dining, men maten håller fantastisk standard och servicen är personlig. Det enda som retar oss är de allt för tilltagna portionerna och efter 20 minuters diskussion med ägaren gav jag upp, han envisas med gigantiska (i mitt tycke) portioner till alldeles för bra pris.
Hur som haver, vi åt samma förrätt och efterrätt. Jag hade kyckling/risotto och Lotta tonfisk till varmrätt.
Dag 4 - Herre Jösses
Det är väl ungefär så vi får beskriva vår dag. Den började med tidig utcheckning från Azur i Reims (uttalas rams, har vi läs jag fått lära oss) och packning av bil. Ja jag har ju med mig fyra plastlådor som egentligen bara tar plats, om än jag hoppas få nytta av dem när vi lämnar Epernay om några dagar.
Nå väl, sen bar det av till Grand Cru byn Ay och ett besök hos Gatinois. Vi fick en kort historielektion och sen provsmaka deras tre standardchampagner. Helt ok men inte något wow. När han dessutom knappt hade något att sälja blev det ännu mer ett hm… Katten (som vi inte fotade) var nog det roligaste med besöket.
Efter en god (den första i Frankrike) kopp kaffe och toabesök bar det iväg till grannbyn. Där träffade vi Nicole hos Philipponnat. Vad vi trodde skulle bli ett kort besök blev ett drygt tre timmar långt besök, men vandring i deras fantastiska källare, där 2,5 miljon flaskor väntar på att komma ut på marknaden, eller drickas av de särskilt utvalda. Enligt rykten ska det visst finnas någon eller några flaskor från 1952 kvar i deras källare. Provsmakningen efteråt har nog förstört både lever, bukspottkörtel, tänder, tandkött och magmun, men jösses vilken provsmakning. Det blev totalt 10 glas från NV till deras rariteter Clos de Goisses 1994 och 1995. Med panik i blicken och vetskapen om att lunchen var borta köptes ändå några flaskor.
Med 10 minuter till godo trycktes tre plommon, några godisar och det äckliga vattnet från Ramlösa med smak av ingefära och lime ner i matstrupen. Vi ramlade så in hos Henri Giraud där i alla fall jag hade stora förväntningar. De har goda champagner, men hallå vilka priser. Kändes inte på något sätt värt det, men nåja det blev en flaska.
Dag 5
Idag så gjorde vi den kanske värsta och bästa dagen. Vi började med att klockan ringde 07, tack för det semestern…. Sen blev det påklädning och frukost på 13 minuter. Optimalt ja visst.
In i bilen, ställa in rätt adress i navigatorn och så iväg till första besöket, Bonnaire. Vi bad om ursäkt för att vi var 4 minuter sena, hon tittade på sin klocka och skakade på huvudet åt ursäkten. I Frankrike är man visst alltid sen… Hon undrade om vi kunde börja med provningen om än klockan bara var 8.15. Inga problem sa vi. Det blev 1, 2, 3 och några till glas innan provningen var över och vi lagt vår beställning. Sen fick vi ett snabbt besök i vad hon kallade källare, men om det tvistar de lärda…
Därefter var det dags för Billecart-Salmon. Ett besök jag längtat efter. Jag hade en vision… men först besök på deras gård som var spridd över ett stort område. Vi fick se i stort sett allt som gick att se och allt var häftigt. Sen en grym provsmakning sv tre vintagechampagner. Trots att klockan var mycket, vår ”guide” hade ett nytt besök inom kort och inte ätit, så lätt han oss handla… Halleluja! Och så säger jag inget mer.
Snabb sandwichlunch och så in hos Guy Charlemagne och en provsmakning på i stort sett bara franska. Inte så wow som jag hade hoppats på men några intressanta val.
Sista besöket hos Claude Cazals började förvirrat, då hon som tog emot inte verkade veta att vi skulle dyka upp. Dessutom var hennes engelska nästan sämre än besöket innan. Men efter tre glas Champagne pratar alla franska eller så förstår fransmän engelska, så Champagne är bra… Det blev inga lagringsalternativ här men 2 intressanta flaskor i plural…
En dag kvar och tre mycket intressanta besök, hoppas jag/vi. Hittills provsmakat 51 unika glas Champagne och alla i stort sett helt olika. Nu avrundar vi imorgon med att än en gång byta hotell och göra de sista besöken… Kan vi komma upp i 60 glas?
Kvällens middag var på den Thai/franska restaurangen Cook In och inte Cock In som jag hela tiden kallat den…
Vi hittade snabbt vad vi ville äta och aptitretaren var en rostad brödbit med fois gras på. Gott och trevligt.
Förrätterna var goda, Lottas till och med riktigt god medan min soppa tyvärr saknade både tomat och mer chili för att lyfta till helt andra höjder.
Varmrätten blev dock ett besvär utan dess like. Lottas än en gång ruggigt god och min första fläskfilébit med grön peppar var riktigt bra. Min andra bit dock såg inte klar ut och jag skar i den för att dubbelkolla. Köttet var rött och hade inte alls rätt stekgrad, mer 45-50 än de dryga 72 som den behöver. Ägarinnan kallades till bordet och döm om min förvåning när hon säger att de alltid steker köttet ”rosa”. Mitt är rött!! Hon frågar då om jag vill ha köttet stekt…. öh ja tack! Efter några minuter kommer samma köttbit tillbaka, vänd upp och ner och jodå….. röd. Den lämnas nu på tallriken!
Efterrätten var god om än annorlunda. En Creme Brulee med sticky rice (thailändsk dessert) i botten. Det blev tyvärr lite kaka på kaka. (Bilden nedan visar dock hur god den var, eftersom jag högg in och glömde fota).
Nu två kommande dagar med väldigt intressanta middagar….
Dag 6
Idag gjorde vi så de sista besöken på den officiella champagneveckan. Detta innebar besök 13, 14 och 15.
Vi började hos Diebolt-Vallois i Cramant där ena ”arvtagerskan” Isabelle tog emot på ett kanske lite ofranskt sätt, ja mer italienskt med mycket ord och ordentligt kroppsspråk. Vi fick provsmaka och fick dessutom reda på att de var Kunglig hovleverantör till prinsens bröllop. Nu var det inte därför vi köpte med en del flaskor, utan för att de var (citat Isabelle) ”crispy” och goda.
Sen en tur ner till Vertus, där vi fick en bra tur hos Larmandier-Bernier och fick se starten på blandningen av champagnen. Vi fick smaka deras organiska och biodynamiska champagner som erbjöd en ny smak till veckans provningar.
Lunch i Ay innan vi avslutade veckan hos Henri Goutorbe. Ett lite märkligt besök där ”konsten” stod i fokus.
60 glas senare är den officiella champagneveckan slut och jag ska när jag sammanfattat intrycken i hjärnan sammanfatta allt i bloggen.
Kvällens middag intogs på det lyxiga hotellets (vars namn jag ej kan skriva) brasserie, Le Jardin.
Vi började med en härlig moijito innan vi valde var sin rätt i deras set menu/avsmakningsmeny.
Det blev bubbel till samtliga rätter, Egly Oriet och vilket bubbel… Mumma!
En liten aptitretare senare kom förrätterna och jag gjorde väl det bästa valet om än Lottas terrin inte på något sätt var dålig.
Sen började problemen, en överstekt och knustorr tonfisk skickades tillbaka och allt för snabbt kom en trots allt ny men lika knustorr tonfisk till Lotta. Det petades lite i den men mestadels åt Lotta sin spenatsallad, till dess det döda djuret (skalbagge) dök upp. Då var varmrätten klar.
Ingen verkade reagera på varmrättsfadäsen och efterrätten dök upp, ungefär samtidigt som restaurangchefen. Han ursäktade tonfisken och frågade om Lotta ville ha något extra. Hon tackade nej eftersom vi var i slutet på måltiden och vi började bli mätta.
En cappuchino senare bad vi om notan som levererades av restaurangchefen med ännu en ursäkt, samt Lottas hela middag och de två cappuchinona bortplockade från notan. Service på hög nivå!!
Dag 7
Jodå när man minst anar så händer det. Idag skulle vi förbi vinbutiken 520 för att köpa de sista flaskorna och vem är då inte där om Olivier Bonville från Franck Bonville. Fyra glas champagne senare kan vi alltså räkna in en sextonde provning och totalt 64 unikt provade champagner.
Annars har dagen ägnats åt solrosor, katedralsbesök och att försöka hitta Dom Perignon, men det sista var lättare sagt än gjort.
Nu återhämtning innan sista middagen i Champagne.
Ja jösses. Tänk att behöva vänta till sista dagen innan wow äntligen kom, men middagen på La Grillade Gourmande var ett wow, från start till mål.
Sammanfattning:
Debuten blev mer än magisk och budgeten var sprängd redan under onsdagen, både vad det gäller antal flaskor och ekonomi. Dessutom hade jag ingen som helst nytta av de där jävla plastlådorna jag hade med mig för att packa flaskorna i. Man fick ju alla köp fint packade i kartonger... Jag ångrar väl också att jag inte skrev mer, men det var svårt mitt i njutningen.
Nåväl, debuten är gjord och planeringen inför sommarens resa är redan igång.
Dag 1
Äntligen framme och i tid. Vill inte på något sätt skryta, men när man kommer fram 3 minuter innan tänkt tid, så blir till och med jag nöjd.
Hotellet för våra första tre nätter heter Azur och ligger väldigt centralt. Det drivs av den impulsiva italienfödda Veronique som beklagar sin dåliga engelska, innan hon sen på hyfsad engelska, franska och givetvis ett grymt kroppsspråk förklarar allt vi behöver veta. Rummet har ingen ac. Tack och lov är det bara vårt för en natt innan vi planerat byter upp oss till ac. Nåja, nog om hotellet… Nu vankas mat och givetvis ett och annat glas Champagne… Salut!
Det blev hotellreceptionistens val, alltså en turistfälla. Ändå hyfsat för en turistfälla, om än Lotta tyckte Brunnsboskolans Ratatoille är godare än vad min var. Baconlindade pilgrimsmusslor var något nytt. Tyvärr tog baconsmaken över lite för mycket och musslan var givetvis något överstekt eftersom den behöver mindre tid än baconet. Pesto, pasta och mussla funkade om än Lotta tyckte pastan borde fått en minut till.
Imorgon börjar det så…. Vilmart & Cie samt J.Lassalle står på agendan. Jävlar vad spända vi är.
Dag 2
Då var det dags, Champagneveckan har startat och vi inledde med de första två idag måndag.
Vilmart genom Patricia bjöd på ett avslappnat besök i deras oak room och en provsmakning av två NV och två vintage. Mycket gott bubbel tyckte både jag och Lotta när vi 8 flaskor senare lämnade Vilmart. Redan där sprack vår budget när det kom till antalet flaskor, men prismässigt oj så bra.
Lunch blev det på kända Le McDonald’s som i Reims skapat ett nytt beställningssystem. Du beställer via infotavla, betalar och sätter dig sedan ner, så kommer personalen ut med maten till bordet. Inget mer köande där inte.
Sen bar det av till J.Lassalle som idag drivs av tre generationer kvinnor. Besöket innebar tillfälle att se deras press, oak rummet som här tyvärr var ståltankar, etiketteringsrummet (där de finaste flaskorna etiketteras för hand) samt deras källare. Magiskt att se alla flaskor bara ligga och vänta på oss… Provsmakningen blev i förhållande till resterande besök lite urvattnat när endast två NV fick provsmakas. Vi lämnade dock med sex flaskor vad vi vet och hoppas är sex bra flaskor. Nu rast och vila, innan det första ordnade restaurangbesöket ska äga rum….
Ikväll blev det middag på enstjärniga Le Millenaire. En ganska trivsam och intressant upplevelse.
När ni sitter ensam i en restaurang så tittar all personal på dig och när du pratar engelska, får du svar av den äldre mannen i allt för stor kostym på franska. Två riktigt intressanta upplevelser. För övrigt var maten god, inte hela vägen fram till wow men nära. Fois Gras har vi bland annat lärt oss kan vara själva levern på ankan och inte den paté vi är vana att äta…
Servicen var fransk, kom si kom sa med andra ord. Taittinger Preludé var god men känns mer humid för 489 kronor på statliga Systembolaget.
Kvällens bästa är dock den fransman som 38 gånger från sin ankomst vände på huvudet och stirrade på Lotta som bara en brunstig älg kan. Det blev dock lite obehagligt när samma man fem minuter innan vi ska gå, slickar av sin kniv och fattar den i ”huggställning”. Jag kom dock levande därifrån och ser nu fram emot tre nya hus imorgon.
Dag 3
Tre nya Champagnebesök. Den här gången i byarna Bouzy och Ambonnay. Vi började i Bouzy med ett besök som endast innebar provning och givetvis köp. Lite tråkigt att faktiskt bara prova då man vill ha ut lite mer av besöken, men men.
Det andra var i grannbyn Ambonnay. Ett besök som inleddes med lunch på enda restaurangen som fanns och ja det märktes. Deras Kir Royal och aptitretare var god, medan huvudrätten var en mardröm i vattnighet och smaklöshet.
Nå väl, äta bör man annars blir man full och en stund senare gav det ljumma sommarregnet vika och vi mötte sonen Antoine hos R.H Coutier. Ett besök som innebar ett trevligt besök i deras källare och sen en mindre spännande provning av deras standardchampagne. Det var dock coolt att han bara rykte med sig en omärkt flaska från källaren, så lite eloge för det dock. Och jodå även här lämnade vi med en del flaskor.
Dagens sista besök var hos Paul Dethune och vi möttes av den raka och sociala Sophie som gav oss en härlig och ärlig resa genom Champagnens historia och dess problem anno 2015. Besöket kostade (ett av två som kostar), men oj vad det var värt det. Provsmakningen gav lite mer djup åt historien och vi lämnade med hittills minst antal flaskor, men kanske den mest spännande.
Imorgon byter vi ort och hotell, samt besöker tre nya Champagnehus.
O41. Nope det är inte bingo vi spelar utan är namnet på kvällens restaurang. Och här har vi en restaurang med fantastisk mat och potential och en tisdag mitt i turistsäsongen är restaurangen så när på ett annat par tom. Vi förstår inte varför, för här är maten wow. Det är kanske inte den yppersta av fine dining, men maten håller fantastisk standard och servicen är personlig. Det enda som retar oss är de allt för tilltagna portionerna och efter 20 minuters diskussion med ägaren gav jag upp, han envisas med gigantiska (i mitt tycke) portioner till alldeles för bra pris.
Hur som haver, vi åt samma förrätt och efterrätt. Jag hade kyckling/risotto och Lotta tonfisk till varmrätt.
Dag 4 - Herre Jösses
Det är väl ungefär så vi får beskriva vår dag. Den började med tidig utcheckning från Azur i Reims (uttalas rams, har vi läs jag fått lära oss) och packning av bil. Ja jag har ju med mig fyra plastlådor som egentligen bara tar plats, om än jag hoppas få nytta av dem när vi lämnar Epernay om några dagar.
Nå väl, sen bar det av till Grand Cru byn Ay och ett besök hos Gatinois. Vi fick en kort historielektion och sen provsmaka deras tre standardchampagner. Helt ok men inte något wow. När han dessutom knappt hade något att sälja blev det ännu mer ett hm… Katten (som vi inte fotade) var nog det roligaste med besöket.
Efter en god (den första i Frankrike) kopp kaffe och toabesök bar det iväg till grannbyn. Där träffade vi Nicole hos Philipponnat. Vad vi trodde skulle bli ett kort besök blev ett drygt tre timmar långt besök, men vandring i deras fantastiska källare, där 2,5 miljon flaskor väntar på att komma ut på marknaden, eller drickas av de särskilt utvalda. Enligt rykten ska det visst finnas någon eller några flaskor från 1952 kvar i deras källare. Provsmakningen efteråt har nog förstört både lever, bukspottkörtel, tänder, tandkött och magmun, men jösses vilken provsmakning. Det blev totalt 10 glas från NV till deras rariteter Clos de Goisses 1994 och 1995. Med panik i blicken och vetskapen om att lunchen var borta köptes ändå några flaskor.
Med 10 minuter till godo trycktes tre plommon, några godisar och det äckliga vattnet från Ramlösa med smak av ingefära och lime ner i matstrupen. Vi ramlade så in hos Henri Giraud där i alla fall jag hade stora förväntningar. De har goda champagner, men hallå vilka priser. Kändes inte på något sätt värt det, men nåja det blev en flaska.
Dag 5
Idag så gjorde vi den kanske värsta och bästa dagen. Vi började med att klockan ringde 07, tack för det semestern…. Sen blev det påklädning och frukost på 13 minuter. Optimalt ja visst.
In i bilen, ställa in rätt adress i navigatorn och så iväg till första besöket, Bonnaire. Vi bad om ursäkt för att vi var 4 minuter sena, hon tittade på sin klocka och skakade på huvudet åt ursäkten. I Frankrike är man visst alltid sen… Hon undrade om vi kunde börja med provningen om än klockan bara var 8.15. Inga problem sa vi. Det blev 1, 2, 3 och några till glas innan provningen var över och vi lagt vår beställning. Sen fick vi ett snabbt besök i vad hon kallade källare, men om det tvistar de lärda…
Därefter var det dags för Billecart-Salmon. Ett besök jag längtat efter. Jag hade en vision… men först besök på deras gård som var spridd över ett stort område. Vi fick se i stort sett allt som gick att se och allt var häftigt. Sen en grym provsmakning sv tre vintagechampagner. Trots att klockan var mycket, vår ”guide” hade ett nytt besök inom kort och inte ätit, så lätt han oss handla… Halleluja! Och så säger jag inget mer.
Snabb sandwichlunch och så in hos Guy Charlemagne och en provsmakning på i stort sett bara franska. Inte så wow som jag hade hoppats på men några intressanta val.
Sista besöket hos Claude Cazals började förvirrat, då hon som tog emot inte verkade veta att vi skulle dyka upp. Dessutom var hennes engelska nästan sämre än besöket innan. Men efter tre glas Champagne pratar alla franska eller så förstår fransmän engelska, så Champagne är bra… Det blev inga lagringsalternativ här men 2 intressanta flaskor i plural…
En dag kvar och tre mycket intressanta besök, hoppas jag/vi. Hittills provsmakat 51 unika glas Champagne och alla i stort sett helt olika. Nu avrundar vi imorgon med att än en gång byta hotell och göra de sista besöken… Kan vi komma upp i 60 glas?
Kvällens middag var på den Thai/franska restaurangen Cook In och inte Cock In som jag hela tiden kallat den…
Vi hittade snabbt vad vi ville äta och aptitretaren var en rostad brödbit med fois gras på. Gott och trevligt.
Förrätterna var goda, Lottas till och med riktigt god medan min soppa tyvärr saknade både tomat och mer chili för att lyfta till helt andra höjder.
Varmrätten blev dock ett besvär utan dess like. Lottas än en gång ruggigt god och min första fläskfilébit med grön peppar var riktigt bra. Min andra bit dock såg inte klar ut och jag skar i den för att dubbelkolla. Köttet var rött och hade inte alls rätt stekgrad, mer 45-50 än de dryga 72 som den behöver. Ägarinnan kallades till bordet och döm om min förvåning när hon säger att de alltid steker köttet ”rosa”. Mitt är rött!! Hon frågar då om jag vill ha köttet stekt…. öh ja tack! Efter några minuter kommer samma köttbit tillbaka, vänd upp och ner och jodå….. röd. Den lämnas nu på tallriken!
Efterrätten var god om än annorlunda. En Creme Brulee med sticky rice (thailändsk dessert) i botten. Det blev tyvärr lite kaka på kaka. (Bilden nedan visar dock hur god den var, eftersom jag högg in och glömde fota).
Nu två kommande dagar med väldigt intressanta middagar….
Dag 6
Idag gjorde vi så de sista besöken på den officiella champagneveckan. Detta innebar besök 13, 14 och 15.
Vi började hos Diebolt-Vallois i Cramant där ena ”arvtagerskan” Isabelle tog emot på ett kanske lite ofranskt sätt, ja mer italienskt med mycket ord och ordentligt kroppsspråk. Vi fick provsmaka och fick dessutom reda på att de var Kunglig hovleverantör till prinsens bröllop. Nu var det inte därför vi köpte med en del flaskor, utan för att de var (citat Isabelle) ”crispy” och goda.
Sen en tur ner till Vertus, där vi fick en bra tur hos Larmandier-Bernier och fick se starten på blandningen av champagnen. Vi fick smaka deras organiska och biodynamiska champagner som erbjöd en ny smak till veckans provningar.
Lunch i Ay innan vi avslutade veckan hos Henri Goutorbe. Ett lite märkligt besök där ”konsten” stod i fokus.
60 glas senare är den officiella champagneveckan slut och jag ska när jag sammanfattat intrycken i hjärnan sammanfatta allt i bloggen.
Kvällens middag intogs på det lyxiga hotellets (vars namn jag ej kan skriva) brasserie, Le Jardin.
Vi började med en härlig moijito innan vi valde var sin rätt i deras set menu/avsmakningsmeny.
Det blev bubbel till samtliga rätter, Egly Oriet och vilket bubbel… Mumma!
En liten aptitretare senare kom förrätterna och jag gjorde väl det bästa valet om än Lottas terrin inte på något sätt var dålig.
Sen började problemen, en överstekt och knustorr tonfisk skickades tillbaka och allt för snabbt kom en trots allt ny men lika knustorr tonfisk till Lotta. Det petades lite i den men mestadels åt Lotta sin spenatsallad, till dess det döda djuret (skalbagge) dök upp. Då var varmrätten klar.
Ingen verkade reagera på varmrättsfadäsen och efterrätten dök upp, ungefär samtidigt som restaurangchefen. Han ursäktade tonfisken och frågade om Lotta ville ha något extra. Hon tackade nej eftersom vi var i slutet på måltiden och vi började bli mätta.
En cappuchino senare bad vi om notan som levererades av restaurangchefen med ännu en ursäkt, samt Lottas hela middag och de två cappuchinona bortplockade från notan. Service på hög nivå!!
Dag 7
Jodå när man minst anar så händer det. Idag skulle vi förbi vinbutiken 520 för att köpa de sista flaskorna och vem är då inte där om Olivier Bonville från Franck Bonville. Fyra glas champagne senare kan vi alltså räkna in en sextonde provning och totalt 64 unikt provade champagner.
Annars har dagen ägnats åt solrosor, katedralsbesök och att försöka hitta Dom Perignon, men det sista var lättare sagt än gjort.
Nu återhämtning innan sista middagen i Champagne.
Ja jösses. Tänk att behöva vänta till sista dagen innan wow äntligen kom, men middagen på La Grillade Gourmande var ett wow, från start till mål.
Sammanfattning:
Debuten blev mer än magisk och budgeten var sprängd redan under onsdagen, både vad det gäller antal flaskor och ekonomi. Dessutom hade jag ingen som helst nytta av de där jävla plastlådorna jag hade med mig för att packa flaskorna i. Man fick ju alla köp fint packade i kartonger... Jag ångrar väl också att jag inte skrev mer, men det var svårt mitt i njutningen.
Nåväl, debuten är gjord och planeringen inför sommarens resa är redan igång.
