Eftersom jag ställde frågan till forumet om tips inför vår resa, så gäldar jag tillbaka med lite feedback om någon skull komma på idén att
besöka Ahrtal:
När man som vinturist planerar kommande vinresor är knappast tyska rödvinsdistrikt det som först plingar till på radarn. Åtminstone inte förrän man har prickat av alla måsten som skall klaras av först, Toscana, Piemonte, Mosel, etc. För att inte tala om alla härliga namnkunniga franska vindistrikt.
Men kanske är det dags att tänka om. Ahr, som är det enda (?) tyska vindistrikt som placerar röda viner i förarsätet, är ett utmärkt besöksmål. Det ligger på rimligt köravstånd från södra Sverige, är fantastiskt naturskönt och vackert och ger möjlighet till fina vandringar längs
Rotweinvanderweg. Faktorer som gör att medföljande som inte har vin som sitt huvudfokus också kan njuta av Ahrtal. Det går tåg längs dalen så det är lätt att ta sig mellan byarna
Som utgångspunkt för vistelsen valde vi Bad Neuenahr, en gammal kurort med romerska anor, med gott om boenden av varierande standard och pris. Vi valde
AirBnB eftersom det var mest praktiskt för familj med tre personer. Eftersom vi i vanliga fall bor på landet/småstad så uppskattar vi att bo i en stad även om den inte är så värst stor. Restaurangutbudet var volymmässigt stort, men lite trist med nästan bara italienska restauranger, även om de vi besökte var bra. Prisläget lägre än i Sverige trots den svaga kronan.
Tvillingorten Ahrweiler på gångavstånd är charmig och värd ett besök men mycket turistisk med sina smala gator, korsvirkeshus och turistaffärer. Den som är sugen på en dirndl eller lederhosen hittar det här! Ur producentbesökssynpunkt (puh!) spelar det ingen roll var man bor eftersom allt ligger inom några få mil.
Om vi återvänder till dalen för att fylla på förråden så väljer vi nog att bo i lilla Dernau, som har flera trevliga enkla boenden och där några riktigt bra producenter huserar på gångavstånd. Där fanns också flera genuina familjerestauranger av vilka vi lunchade på en.
Att göra producentbesök är enkelt. De flesta producenter av hygglig storlek har generösa öppettider i sina försäljnings/provningsrum. Området är geografiskt begränsat till den norra sidan av dalen och från Altahr i väster till Bad Neuenahr i öster är det ca 25 minuters bilväg. Då passerar man bl.a. de små vinbyarna Mayschoss, Rech och Dernau.
I Ahrtal är det Spätburgunder, alltså Pinot Noir, som gäller. Frühburgunder, som är en klon av Spätburgunder är definitivt värd att också prova med sin lite rundare smak och något lägre syra. Producenterna var noga med att Frühburgunder visserligen är en klon av Spätburgunder, men skall betraktas som en egen sort.
Vi hann med fyra producentbesök. Vi blev väl mottagna på alla ställena, man satte sig ner med oss och provade igenom i stort sett hela sortimentet, från insteg till prestige och då endast spätburgunder.
Charmigaste besöket var hos
Julia Bertram där Julias moster, Ricarda, ledde provningen. Vi satt runt ett litet bord i bostadshuset, ungefär som för 20 år sedan innan alla hade byggt lyxiga provnings/försäljningslokaler. Tyvärr var flera buteljeringar utsålda och några hade Julia valt att lägga i källaren för lagring innan de skulle ut på marknaden. Prisläge €11-38. Språk: engelska.
Proffsigast var
Adeneuer, där ägaren Mark tog god tid på sig när han presenterade och diskuterade sina viner. Ur ett kvalitetsperspektiv kanske de bästa vinerna, där särskilt vinet från lilla vingården ”Gärkammer” (endast 800 flaskor) utmärkte sig. Mark är fotbollsnörd (Mönchengladbach) så viss del av förmiddagen gick åt till att diskutera detta gemensamma intresse! Att Martin Dahlin och Patrik Andersson från ”min” klubb spelat i Gladbach gjorde att vi bondade bra! Prisläge €10-58. Språk: engelska.
Paul Schumacher är en i sammanhanget ny producent. Startade med ingenting 1998 och odlar nu 5 hektar. Kul provning där vi stod vid bardisken i familjens restaurang (bra mat!) och provade tillsammans med frau Anna Schumacher. Absolut bra viner, men som inte riktigt bottnade på samma sätt som de ”gamla” producenterna. Prisläge €9-44. Språk: engelska.
På
Weingut Kreutzberg (som vi hade fått upp ögonen för via
importören Fanwine) guidades provningen av Paul Schneider, oenolog. Man producerar 80000 flaskor/år och vi provade igenom nästan hela rangen. Jämn bra kvalité rakt igenom. Kändes som ganska tillgängliga viner, på ett positivt sätt. Prisläge €10-39. Språk: halvbra engelska.
Vi hade planerat fler besök, men tiden räckte inte till, bl.a. Mayschoss-Altenahr Winzergenossenschaft, som enligt egen uppgift är världens äldsta vinkooperativ, grundat 1868.
På helgen besökte vi
Mayschoss Weinfest vilket var kul. Redan på tåget dit var stämningen hög. Familjer och kompisgäng trängdes med cyklar och ”barkärror” och promillehalten var stigande. Huvudaktiviteten på festen var att trängas runt borden, äta flammküchen och dricka kooperativets instegsvin, för några euros per glas. Så mycket folk och så mycket vin och stämningen var på topp utan tråkiga intermezzon.
Dagens ceremoni var att kröna kommande års ”weinkönigin”, alltså vindrottning. Av en händelse hamnade vi på två privata fester i samband med detta. Först på garageuppfarten hos avgående weinköningin där vi smälte in fint och där det bjöds generöst på sekt. Efter en stund marscherade alla med vindrottningen, som åkte häst och vagn med sina prinsessor, till den nya vindrottningens garageuppfart där festen fortsatte med bl.a. två duellerande umpa-umpa-orkestrar som mest spelade salsa. Själva kröningen som ägde rum på festområdet var mindre upphetsande.
Vi besökte dalen första helgen i oktober och där var i princip helt turistfritt. Vi såg inte en svensk registreringsskylt eller hörde ett svenskt ord på hela veckan! Kändes unikt!
