chambertin
Medlem
Många här hyllar ju blindprovning (jag är en av dom) och det blev en stor glädje att läsa punkarns ödmjuka inlägg efter Auzonens årliga Klubbmästerskap.
KM 2015
Posted on 13 Mar 2015 by auzine | Lämna en kommentar
Så drog det ånyo ihop sig till den årliga övningen i ödmjukhet, vanligen kallad KM. I vanlig ordning hade deltagarna varierande förhoppningar om en framskjuten placering, kanske tom den främsta, men då startfältet utgörs av mer än tre deltagare kan man efter hand tvingas förlika sig med tanken att nästa år är minsann Revanschens år.
Formatet är enkelt; en vit och en röd omgång med fyra viner i vardera omgången ska klaras av och det är bara att ange druva (2 poäng), land (1 poäng), distrikt (1 poäng), deldistrikt (1 poäng), årgång (1 poäng) och bonusinfo (1 poäng) såsom tex vingård, producent, namn på producentens hund, väderleksförhållanden på skördedagen etc. Det finns mao 7 x 4 x 2 = 56 poäng att kamma hem vid full pott på samtliga frågor. Eftersom blindprovning i vissa fall kan medföra ett litet inslag av svårighet tillåts en gardering som vid rätt svar ger hälften av poängen för förstahandsvalet. Det i sin tur innebär strategiska, men likafullt spännande kombinationer som ”en riesling från Graves i Piemonte i Spanien, 2003, producent Jean-Marc Brocard”. Att rätt svar sedan är en chardonnay från Corton Charlemagne 2000 är något man helt enkelt får tugga i sig.
I pausen mellan vita och röda omgången ventileras inte sällan svårighetsgraden (”helt omöjligt!! Varför utsätter man sig för detta varje år?”) och vinerna (”helt omöjligt!! Varför utsätter man sig för detta varje år?”) medan de blygsamma förhoppningarna (det blir nog överst på pallen i år…) behålls för sig själv. Ett inte ovanligt scenario för egen del när det känns ”inte helt tokigt” påminner om längdskidåkningen; antingen gör man hyggligt ifrån sig men blir ändå frånåkt av en suverän på upploppet eller så hade man en sin egen tävling med bara en deltagare i ett parallellt universum.
Finns det någon taktik att hålla sig till? Tja, det skadar förmodligen inte om man provat en hel del olika viner sedan förra KM och sedan lyckas lita på sin näsa, smaklökar och mage utan att koppla in hjärnan för mycket. Det hör till ovanligheterna att vinerna utgörs av obskyra druvor eller distrikt och länder ingen visste existerade, utan det brukar vara ”de vanliga misstänkta” kryddat med någon åldring eller enstaka finess för att skilja stjälkarna från druvorna, som sig bör i ett KM.
Arrangör är närmast föregående års vinnare, i det här fallet Åke Jansson, och han hade lagt ner ett omfattande och noggrant arbete på att sortera fram vinerna inför kvällens uppställning. Here goes…
Första vita vin
Klar mellangul färg, initialt lite halm och en våt känsla i doften och en kartighet som jag inte riktigt kan placera; det pekar på chenin blanc. I munnen är vinet aningen oljigt, men ändå neutralt, viss syra kan skönjas. Hm, i Loire brukar det presteras lite lenare och elegantare chenin blanc, det här pekar på Sydafrika. Efter att ha tittat och sniffat igenom resterande tre viner återkommer jag till första vinet igen och nu dyker det upp druvkärnor och lite knallpulverpuffar i doften. Hm. Kanske chardonnay, men inte Bourogonge? Napa eller Australien? Inget stämmer egentligen. Nja, jag satsar på chardonnay från Napa årgång 2008 med chenin blanc från Bourgogne 2006 som gardering.
Facit; 2010 Weathered Hands Chenin Blanc, Sydafrika, Coastal region, Swartland, Dewalt-Heyns.
Jaha, ibland är det bra att lita på näsa, tunga och mage.
Andra vita vin
Först lite rökiga toner kompletterat med en sötma i doften, kan det vara lite mineraler? Efter en stund dyker det upp petroleum. I munnen syrligt med en aning restsötma och en liten spritzighet. Lutar åt riesling med grüner veltliner som gardering. Tycker även att vinet har lite mer umph, vilket skulle indikera Österrike snarare än Tyskland, samtidigt som det finns en viss elegans som talar för Tyskland snarare än Österrike. Kan det vara 2010 eller 2009?
Facit; 2012 Krischgarten GG, Tyskland, Pfalz, Mittelhaardt/Laumersheim/Schwarzerde, Philipp Kuhn.
Några enstaka poäng blev det i alla fall. Att det var Pfalz borde man räknat ut när kombinationen umph och elegans sammanstrålade.
Tredje vita vin
Här vankas det nässlor och krusbärsblad men i munnen ganska len med mild smak, inte alls lika påtagliga nässlor och krusbär som i doften. Jaha, det är sauvignon blanc, men sen då? Sancerre i Loire som första alternativ och Nya Zeeland som andra alternativ, även om det inte känns helt hundra. Men om det inte är Frankrike eller Nya Zeeland, vad är det då? Knappast Sydafrika. Nix, det är sauvignon blankt i tankebanorna.
Facit: 2013 Tement Steirische Klassik Sauvignon Blanc, Österrike, Steiermark, Südsteiermark, Tement
Sauvignon blanc klarade alla, men Österrike hade väl ingen med som förstahandsalternativ. Vinet passade inte riktigt in i Frankrike, Nya Zeeland eller Sydafrika och är det stillestånd i skallen alternativt lite klent påläst, eller samtliga båda alternativ som i redaktörens fall, blir det inte värst många poäng.
Fjärde vita vin
Initialt lite Nivea i doften kombinerat med viss omald vitpeppar samt en tropisk ton med dragning åt mango. Frågetecken. Efter en stund kommer även lite mynta i doften och en blommighet som påminner om gewürztraminer men utan rosenvattnet. Jaha? I munnen relativt oljig och aningen eldig. Svårplacerat. Otålig som jag är tycker jag vitpepparn pekar åt silvaner samtidigt som Nivean pekar på pinot gris, vilket får bli svaren. Alla andra markörer släpper jag av outgrundlig anledning.
Facit: 2011 Condrieu La Galopine, Frankrike, Rhône, Condrieu, Delas
Såklart var det viognier! Oljan och blommigheten är ju hur tydliga som helst. Om jag inte hörde fel prickade ET in full pott på det här vinet. Stiligt!
Efter en stunds återhämtning och kontemplerande kommer röda omgången.
Första röda vin
Här var det kakao, något gräsigt grönt och rök till den milda grad att jag undrar om det inte är ett askfat i glaset. Ha! Eftersom det finns antydan till tegelton i vinet är det en gammal sydafrikansk cabernet sauvignon som dykt upp….eller….? Efter att ha tittat igenom resterande tre röda viner återkommer jag till det första igen och nu har askfatet försvunnit och ersatts av mer eleganta rökiga toner med charkuterier i bakgrunden och kommer det minsann inte lite björnbärsvibbar också..? Ok, det är en syrah med lite ålder från Norra Rhône. Côte Rôtie eller Crozes Hermitage? Viss antydan till tomatsoppa om man anstränger sig och aningen florala toner lutar åt Crozes, men om den har ålder, håller den ihop så här bra? I munnen viss eldighet kombinerad med rökta charkuterier, gott och fint är det. Nä, det får bli Côte Rôtie som förstaval och Crozes som andra.
Facit; 2001 Crozes-Hermitage, Frankrike, Rhône, Crozes-Hermitage, Alain Graillot
Jaha, för en gångs skull var kvällens redaktör inte ute på en cykeltur. Årets vinnare prickade så vitt jag hörde in det mesta; ”jag brukar känna igen Graillot”. Snyggt!
Andra röda vin
Inledningvis knuten doft, men senare kommer det körsbärskärnor, bittermandel och lite björnklister. Syrlig i munnen med påtaglig strävhet och eldigt. Italien känns logiskt, sangiovese likaså, Toscana kanske, men samtidigt känns det inte riktigt som Chianti Classio, utan kanske Brunello eller……varför inte Venetien och Valpolicella? Det känns som varmt distrikt och lite svårplacerat. Nåväl, det får bli Corvina och Valpolicella som förstaval och Sangiovese och Toscana som andraval.
Facit; 2009 Mangiacane Chianti Classico Riserva, Italien, Toscana, Chianti Classico, Mangiacane
Jaså, det var det vinet som vi är så förtjusta i hemma och dricker ganska ofta. Hur missade jag det? Får skylla på att vi hemmavid dricker vinerna till mat utan djupare analyser vilket gör att alla detaljer inte fastnar. Kanske.
Tredje röda vin
Kakao, stall, en whiff av mynta i doften, relativt strävt i munnen med viss eldighet och mynta. En ung merlot från Bordeaux eller en cabernet sauvignon från Australien, med Napa som gardering? Provar vidare och får nästan lite björnbärsvibbar och snuddar vid tanken på en zinfandel. Nix, håller mig till merlot-Bordeaux-2010-spåret med cabernet sauvignon-Australien-Napa-2008 som reserv.
Facit; 2011 Rust en Vrede Cabernet Sauvignon, Sydafrika, Coastal Region, Stellenbosch, Rust en Vrede
Nä, det fanns ingen tydlig rökighet som skvallrade om Sydafrika för mig. Andra provare kände av de för Sydafrika karakteristiska brinnande bakelittelefonerna, men inte jag idag. Efter ett tag, dvs efter någon timme, känns eldigheten i vinet mer påtagligt än vad som framkom i tävlingsmomentet. Öppna och drick fort mao.
Fjärde röda vin
Klart och rött med dragning åt lila i färgen, inledningsvis knuten i doften men öppnar upp med blåbärstoner och möjligen skogsdoft. I munnen lätt syrligt och friskt med smak av MER-svartvinbärssaft samt relativt strävt. Ujuj, gamay från Beaujolais eller dolcetto från Piemonte? Men det stämmer inte eftersom det är för strävt och spritzen saknas. I brist på vettiga alternativ får det bli gamay med pinot noir som gardering.
Facit; 2010 Bourgueil Les Perrières, Frankrike, Loire, Bourgueil, C&P Bréton
Hoppla, cabernet franc fanns inte riktigt som alternativ, men när jag tittar på noteringarna inser jag att det är ju urtypisk cabernet franc från Loire, dvs blåbär, svartvinbär och strävhet samtidigt som grönpaprikan, som dyker upp i Bordeaux-blandningar, inte finns där. Note to self, mer Loire-franc erfordras hemma.
Stort tack till Åke för ett mycket bra arrangerat KM. Vinerna var väl genomtänkta och inget vin var egentligen helt omöjligt. Åkes ambition med ärliga viner som tarvade lite eftertanke uppfylldes mer än väl.
Det är en spännande utmaning att prova helt blint och vissa år går det bättre än andra. Att kvällens redaktör återfinns i den nedre delen i resultatlistan är inte så mycket att göra något åt än att lägga sig i träningsläger inför 2016 års KM som arrangeras av 2015 års mästare Anders Källberg. Platserna 2 – 5 fördelade sig i tur och ordning såsom Eric Teneberg, Magnus Waern, Johan Tuvstedt samt Per Wendin. Redaktören själv sorterar in i den grå massan ”oplacerad” som det så vackert kallas på politiskt korrekt svenska när man inte vill skylta med ”marginellt sämre än riktigt usel, frånåkt av hela fältet”. Väl mött igen 2016
.
