By Farr - vad tycker forumet egentligen?

[Omar Khayyam]

Farrside årgång 2016 finns ånyo på BS. De var slut sist jag kollade iaf.

Påmind av @petterkalle att fundera över om jag verkligen vill ha mer By Farr i källaren. Öppen fråga för min del.

Jag har provat denna producent en handfull gånger - det är ju eleganta grejor. Pinot Noir-stilen verkar uppenbart vara att ha med ganska stor andel hela klasar vilket ger litet mer struktur, tyngd och komplexitet och också längre livslängd men som kan ge en litet överdriven känsla av rivig syra, litet tulpanstjälkar eller "gröna tanniner". Känslan är att dessa viner behöver lagras. Men hur länge? Och är de prisvärda? Själv hade jag några spännande upplevelser med By Farr-viner och nu är detta faktiskt en topp-tio-producent i min källare. En anledning till detta är naturligtvis att jag köpt på mig en del By Farr-viner. En annan anledning är att jag inte vågat öppna dem efter att också haft några riktigt trista upplevelser med att öppna ett par flaskor i vad jag tror var för tidigt stadium.

Visst finns det både fans och kritiker av denna producent här på forumet? Vad har ni för åsikter? är det någon som provat By Farr med litet ålder? Vilka är favoriterna? Är det värt pengarna? Årgångsskillnader stora eller små?

 

[chambertin]

Påmind av @petterkalle att fundera över om jag verkligen vill ha mer By Farr i källaren. Öppen fråga för min del.

Jag har provat denna producent en handfull gånger - det är ju eleganta grejor. Pinot Noir-stilen verkar uppenbart vara att ha med ganska stor andel hela klasar vilket ger litet mer struktur, tyngd och komplexitet och också längre livslängd men som kan ge en litet överdriven känsla av rivig syra, litet tulpanstjälkar eller "gröna tanniner". Känslan är att dessa viner behöver lagras. Men hur länge? Och är de prisvärda? Själv hade jag några spännande upplevelser med By Farr-viner och nu är detta faktiskt en topp-tio-producent i min källare. En anledning till detta är naturligtvis att jag köpt på mig en del By Farr-viner. En annan anledning är att jag inte vågat öppna dem efter att också haft några riktigt trista upplevelser med att öppna ett par flaskor i vad jag tror var för tidigt stadium.

Visst finns det både fans och kritiker av denna producent här på forumet? Vad har ni för åsikter? är det någon som provat By Farr med litet ålder? Vilka är favoriterna? Är det värt pengarna? Årgångsskillnader stora eller små?

Har inga erfarenheter längre tillbaka än årgång -13 som var den första jag köpte.
Provat Tout Près en gång sedan inköp (2018) och var imponerad. Utvecklingen under två dagar var dessutom riktigt bra så min slutsats då var att i alla fall den årgången hade bra utvecklingspotential i åtminstone 3-5 år till.
Stilmässigt gillar jag också deras ngt större tyngd jfrt med en del lite för slanka Pinoter från t.ex N-Z.
Gillar deras struktur från hela klasar samt snygg fatbehandling och tycker hela paketet intar en intressant position med inslag av USA-pinot och mer strukturerad Bgn.
Sangréal verkar ha en lite snabbare utvecklingskurva (från vad jag läst då dvs) och det borde ju även gälla Farrside.
Kankse dags att rycka en Farrside och Sangreal -13 och testa.

 

[Omar Khayyam]

@mackan92 Hur var Shiraz 2016 by Farr? Har 2015 års version av shirazen i källaren men inte vågat öppna än. Drack By Farr Shiraz 2012 ganska direkt efter släppet och det var en mycket udda erfarenhet som faktiskt höll mig från att pröva eller köpa By Farr i flera år efter det. Förmodligen bara för tidigt drucken...

 

[mackan92]

@mackan92 Hur var Shiraz 2016 by Farr? Har 2015 års version av shirazen i källaren men inte vågat öppna än. Drack By Farr Shiraz 2012 ganska direkt efter släppet och det var en mycket udda erfarenhet som faktiskt höll mig från att pröva eller köpa By Farr i flera år efter det. Förmodligen bara för tidigt drucken...

Jag gillade den, riktigt fyllig och generösa shiraz toner. Kändes lite som en Shiraz på steroider och därav kräver sin mat. Slängde han på karaff en timme innan middagen och alla vid bordet gilla den!

 

[buteljen]

@mackan92 Hur var Shiraz 2016 by Farr? Har 2015 års version av shirazen i källaren men inte vågat öppna än. Drack By Farr Shiraz 2012 ganska direkt efter släppet och det var en mycket udda erfarenhet som faktiskt höll mig från att pröva eller köpa By Farr i flera år efter det. Förmodligen bara för tidigt drucken...

Jag har en 2012 Shiraz i källaren ser jag ... kanske dags dricka den. Men man blir ju inte direkt sugen när man läser din tastingnot
"Worst qpr so far this year! This has a nasty off note (over cooked beets) at first. Can't even sip it for a while...... etc"
Har även en Viognier 2012 som jag misstänker kanske borde ha druckits för länge sedan ....
För övrigt tycker jag även de Pinot Noirer jag druckit från dem har en ton av det du skriver i din shiraznot - cooked beets. Har faktiskt tagit vinet blint några gånger pga det.

 

[Omar Khayyam]

Jag har en 2012 Shiraz i källaren ser jag ... kanske dags dricka den. Men man blir ju inte direkt sugen när man läser din tastingnot

happy to help!

 

[petterkalle]

Drack min sista 2015 Shiraz by Farr för några veckor sedan. Coravinade ett glas och drack den relativt direkt och lite sval. Fick direkt vibbar till Farrside - samma rotfrukter!!? Var tvungen att kolla flaskan så att det inte var en bortglömd Farrside. Smaken var mycket lik i början. Vinmakeriet? Eken? Jästen? De var som tvåäggstvillingar. Efter lite värme och luft blev det mer syrah-markörer med mörka bär, oliver och köttspad. Gott var det.
Jag är också lite ambivalent avseende merköp av by Farr. Av PN tycker jag Farrside är klart bäst med sina uttalade rotfrukter och kryddor. Tout Près behöver mer tid men (med tid) är den nog den mer eleganta. Sangréal tycker jag är lättast. Nu har jag bara kvar deras Chardonnay GC som jag tycker är outstanding.

 

[Jos]

Dricker bara deras Chardonnay som jag tycker sitter som en smäck när man vill ha tröst

 

[Pontus]

Påmind av @petterkalle att fundera över om jag verkligen vill ha mer By Farr i källaren. Öppen fråga för min del.

Jag har provat denna producent en handfull gånger - det är ju eleganta grejor. Pinot Noir-stilen verkar uppenbart vara att ha med ganska stor andel hela klasar vilket ger litet mer struktur, tyngd och komplexitet och också längre livslängd men som kan ge en litet överdriven känsla av rivig syra, litet tulpanstjälkar eller "gröna tanniner". Känslan är att dessa viner behöver lagras. Men hur länge? Och är de prisvärda? Själv hade jag några spännande upplevelser med By Farr-viner och nu är detta faktiskt en topp-tio-producent i min källare. En anledning till detta är naturligtvis att jag köpt på mig en del By Farr-viner. En annan anledning är att jag inte vågat öppna dem efter att också haft några riktigt trista upplevelser med att öppna ett par flaskor i vad jag tror var för tidigt stadium.

Visst finns det både fans och kritiker av denna producent här på forumet? Vad har ni för åsikter? är det någon som provat By Farr med litet ålder? Vilka är favoriterna? Är det värt pengarna? Årgångsskillnader stora eller små?

Har druckit från årgångar 2012, 2013 och 2015. 2013 är nog vassast av dessa, på den röda sidan iallafall. Den kokta rödbetan tycks inte försvinna med lagring, men de gröna tonerna tycker jag börjar mattas av efter några år. Vet inte om någon av de röda vinner på långlagring egentligen? Tror inte det, även om de lär hålla i 15 år eller mer, särskilt Tout Pres. Gillar också deras Chardonnay, gärna med några års lagring.

 

[Omar Khayyam]

Kändes som om det var dags att korka upp en av flaskorna i källaren. Valet föll på det som låg närmast till hands - Farrside 2015 Pinot Noir.

Den öppnar med både inlagd rödbeta och nykokt rödbeta. Måste direkt ta upp näsan ur Bourgogne-kupan. Efter litet luftning prövar jag igen och den här gången är det faktiskt full jackpot - körsbär och mogna jordgubbar, litet våt jord och skogsmark, kanske till och med en liten tryffel. I munnen först litet rödfrukt, men också en mjuk ekfatston, litet lakritsrotsté och faktiskt litet gröna tulpanstjälkar som sen försvinner. Lång och fin och elegant. När det gått ett tag kommer litet hoisinsås fram på slutet som får litet sötsur karaktär.

Riktigt riktigt hög kvalitet och kul med viner som ändrar karaktär flera gånger i glaset under en kväll. Känner mig lugn igen över mina inköp och tänker att det är absolut ingen stress att öppna nästa flaska. Elegant, transparent färg, syradriven Pinot med mycket sniffy-sniff, men skulle nog blint ha hamnat i Oregon snarare än Australien eller för den delen Bourgogne. Och vilken kraft och intensitet! Detta är en pinot för Syrah-älskare! Spelar på ganska hög volym.

Eftersom det alltid är utmanande att bedöma kvalitet i en mer objektiv bemärkelse brukar jag ofta hitta ett lämpligt jämförelseobjekt och sen i alla fall bedöma den relativa kvalitetskillnaden där och då. I detta fallet blev det en flaska 2014 Cameron Clos Electrique Pinot Noir från Oregon som knäcktes. Också den mycket bra, men inte lika tät och intensiv i smak och doftupplevelsen faktiskt.

 

[Sebran]

Och vilken kraft och intensitet! Detta är en pinot för Syrah-älskare! Spelar på ganska hög volym.

Say no more! Jag har lagt en beställning på 2016 från bolaget
Om någon har testat den och har tips på drickfönster så tas det gärna emot.

 

[Mattias Schyberg]

Say no more! Jag har lagt en beställning på 2016 från bolaget
Om någon har testat den och har tips på drickfönster så tas det gärna emot.

Gjorde som du. Det blev två flarror. Älskar när pinot möter syrah och smaknoten från @Omar Khayyam blev för svår att motstå.

 

[Mattias Schyberg]

Kändes som om det var dags att korka upp en av flaskorna i källaren. Valet föll på det som låg närmast till hands - Farrside 2015 Pinot Noir.

Den öppnar med både inlagd rödbeta och nykokt rödbeta. Måste direkt ta upp näsan ur Bourgogne-kupan. Efter litet luftning prövar jag igen och den här gången är det faktiskt full jackpot - körsbär och mogna jordgubbar, litet våt jord och skogsmark, kanske till och med en liten tryffel. I munnen först litet rödfrukt, men också en mjuk ekfatston, litet lakritsrotsté och faktiskt litet gröna tulpanstjälkar som sen försvinner. Lång och fin och elegant. När det gått ett tag kommer litet hoisinsås fram på slutet som får litet sötsur karaktär.

Riktigt riktigt hög kvalitet och kul med viner som ändrar karaktär flera gånger i glaset under en kväll. Känner mig lugn igen över mina inköp och tänker att det är absolut ingen stress att öppna nästa flaska. Elegant, transparent färg, syradriven Pinot med mycket sniffy-sniff, men skulle nog blint ha hamnat i Oregon snarare än Australien eller för den delen Bourgogne. Och vilken kraft och intensitet! Detta är en pinot för Syrah-älskare! Spelar på ganska hög volym.

Eftersom det alltid är utmanande att bedöma kvalitet i en mer objektiv bemärkelse brukar jag ofta hitta ett lämpligt jämförelseobjekt och sen i alla fall bedöma den relativa kvalitetskillnaden där och då. I detta fallet blev det en flaska 2014 Cameron Clos Electrique Pinot Noir från Oregon som knäcktes. Också den mycket bra, men inte lika tät och intensiv i smak och doftupplevelsen faktiskt.

Var ju bara tvungen att söka på gamla smaknoter med By Farr Farrside och hittade ett mycket gammalt inlägg när vi samlades ett gäng i Stockholm med tema pinot där Farrside -11 var med. Hamnade ju rimligt högt för mig även då i hård konkurrens, men jag var å andra sidan klart mindre erfaren då än idag. Kul att en lätt mogen Irony var med där jag faktiskt var en av dem som scorade den aningen ”lägre” än klart mer prominenta på plats! Alldeles för mycket vin dock.

https://www.finewines.se/threads/id...gar-och-diskussioner.2030/page-292#post-81407

 

[Omar Khayyam]

Var ju bara tvungen att söka på gamla smaknoter med By Farr Farrside och hittade ett mycket gammalt inlägg när vi samlades ett gäng i Stockholm med tema pinot där Farrside -11 var med. Hamnade ju rimligt högt för mig även då i hård konkurrens, men jag var å andra sidan klart mindre erfaren då än idag. Kul att en lätt mogen Irony var med där jag faktiskt var en av dem som scorade den aningen ”lägre” än klart mer prominenta på plats! Alldeles för mycket vin dock.

https://www.finewines.se/threads/id...gar-och-diskussioner.2030/page-292#post-81407

vilken provning!!

 

[petterkalle]

Gjorde som du. Det blev två flarror. Älskar när pinot möter syrah och smaknoten från @Omar Khayyam blev för svår att motstå.

Då borde du testa deras Shiraz också! Syrah möter Pinot

 

[Håkan]

Då borde du testa deras Shiraz också! Syrah möter Pinot

Hmmm, undrar vilka Pinoter du dricker?

 

[Sebran]

Gjorde som du. Det blev två flarror. Älskar när pinot möter syrah och smaknoten från @Omar Khayyam blev för svår att motstå.

Fick min flaska idag, var tyvärr 2018 och inte 2016. Jag tog med den hem ändå, men segt att man alltid ska behöva ha så mycket tålamod

 

[petterkalle]

Hmmm, undrar vilka Pinoter du dricker?

Farrside
"Drack min sista 2015 Shiraz by Farr för några veckor sedan. Coravinade ett glas och drack den relativt direkt och lite sval. Fick direkt vibbar till Farrside - samma rotfrukter!!? Var tvungen att kolla flaskan så att det inte var en bortglömd Farrside. Smaken var mycket lik i början. Vinmakeriet? Eken? Jästen? De var som tvåäggstvillingar. Efter lite värme och luft blev det mer syrah-markörer med mörka bär, oliver och köttspad. Gott var det.
Jag är också lite ambivalent avseende merköp av by Farr. Av PN tycker jag Farrside är klart bäst med sina uttalade rotfrukter och kryddor. Tout Près behöver mer tid men (med tid) är den nog den mer eleganta. Sangréal tycker jag är lättast. Nu har jag bara kvar deras Chardonnay GC som jag tycker är outstanding."

 

[mackan92]

Fick min flaska idag, var tyvärr 2018 och inte 2016. Jag tog med den hem ändå, men segt att man alltid ska behöva ha så mycket tålamod

Av Pinot'en?

 

[Sebran]

Av Pinot'en?

Yes, hade beställt denna: https://www.systembolaget.se/produkt/vin/farrside-7108701/