Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Er mest intressanta vinflaska...

Mattias Schyberg

Administratör
Precis som rubriken lyder. Vad har ni för klenoder där hemma och vad gör dem speciella för er?

Tanken här är inte nödvändigtvis att visa upp ett dyrt vin som de flesta med pengar kan köpa (om inte just det är grejen såklart), eller ett vin som fått fina poäng av någon obskyr recensent - det kan handla om helt andra saker: Personlig relation, udda vin, rolig anekdot, åtråvärd årgång eller vad som helst som gör vinet speciellt för just dig. Med andra ord så är det helt upp till dig att beskriva den affektion som ligger till grund för just ditt val. Det finns alltså inget rätt eller fel här.

Själv så har jag tyvärr lite att erbjuda då jag ännu inte har börjat samla på mig särskilt mycket vin, men flaskan på bilden nedan skall bli ruggigt kul att öppna den dag det blir aktuellt. Det är ett skräpvin (mest sannolikt) inköpt på semster i Grekland (kommer inte ihåg pris), men som har lyckats ligga ostört på rygg i mitt hem under ett tiotal år under hyfsade förhållanden. Mest troligt är det rena vinägern, men konstigare saker har inträffat rörande skräpvin med ålder, dvs även sådana vin utvecklas, dock vanligtvis inte på ett särskilt bra sätt. Nu är detta dock allt annat än ett "skrytvin", men jag vågar sätta en peng på att ingen på forumet har ett likadant hemma och bara det gör det kul. Man tager vad man haver. :)

image.jpg

Om någon kan tyda texten så uppskattas det? Är inte så bra på det grekiska alfabetet...

Nu hoppas jag att ni vill, orkar och kan bjucka på lite trevlig läsning. Jag är mycket nyfiken på era klenoder och eventuella historier eller annat kul. :)
 

gece

Man vänjer sig.
2009 Yann Chave Crozes Hermitage. Odiskutabelt den första flarran på ett betryggande avstånd över 100 kr som hittade hem till oss. Kanske inte så spännande i sig, men jag vet inte var den kom ifrån. Jag trodde sambon hade med sig den när vi flyttade ihop, men hon kändes inte vid den och hävdar envist att jag måste jaft med mig den (men jag vet ju att det inte var jag, så det måste varit hon!). Undrar var den kom ifrån...

Drack nyligen upp den. Good but not great.
 

Vino fino

Medlem
Jag har några olika kandidater, men av sentimentala skäl säger jag Billecart-Salmon Cuvee NF 1990, som jag köpte år 1998 för £32.99 på min magra studentbudget. Det var mycket pengar för mig då, jag rörde mig nästan aldrig över £10 om jag själv betalade.

Jag hade länge planerat att dricka den på min 40-årsdag, men när födelsedagen väl inträffade förra året så kändes det verkligen inte rätt att knäcka denna klenod. Dessutom, när jag köpte Juhlins 2000 Champagner för ett antal år sedan, så insåg jag att Cuvee NF håller i fyra-fem decennier utan att vika ner sig. Så frågan är när det blir läge… och när jag kommer våga öppna den
 

hampus86

Medlem
2 Krug CdM-96, och inte på grund av hur många sparade studiebidrag som gick åt, utan vad jag och flickvännen gick igenom för att få dem; 10 tim utanför hansacompagniet mitt i natten i december. Polisen stannade till och undrade vad fan vi höll på med, men det löste sig:D.
 

Sjödin

Joråsåatt...
En pava Comtes de Champagne 1996 som jag fick med mig hem från Paris för en herrans massa år sedan.
Jag var inne på ett av de stora varuhusens vinavdelningar och botaniserade. På hyllan för Comtes stod det 1996 på prislappen, men vinerna i hyllan var av annan årgång. Jag fick personalen att försvinna ner i källaren i 20 minuter innan de kom upp igen med en 96:a som jag köpte för några hundralappar. Jag minns idag inte vad jag gav, men det var under tusenlappen i alla fall. Det här var den första "prestigen" jag köpte på mig och av dessa sentimentala skäl har jag svårt att se när jag ska ploppa den.
Om jag gjorde rätt val som bad dem leta upp en 96:a, det vette fan. Jag minns inte vad som stod på hyllan...
 

Niklas J

Medlem
På min 25-årsdag fick jag en 6 puttonyos Aszú av mina föräldrar. Från mitt födelseår (1972) och som råkar vara en stor årgång i Tokaj även om kommunisterna gjorde vad som låg i deras makt för att sudda ut årgångsvariation. Oremus är producent.

Så till storyn:

Tokaj är en region jag gillar att besöka. För två år sedan, efter en halvdag med István Szepsy, så började han berätta om hur han startade i vinbranschen på det lokala kooperativet som ung grabb i mitten av 60-talet. Hur villkoren var då och när staten några år senare helt tog över då det fanns för mycket fria tankar bland kooperativen. Hur han gjorde vin i smyg hemma i garaget, lagrade på fat o d. Det var för övrigt också just dessa viner som fick Hugh Johnson att förstå vilken potential som verkligen fanns i Tokaj, när han och Peter Vinding-Diers reste runt där efter murens fall. István bjöd in dem till sitt garage. I samband med att utländska investerare roffade åt sig så kom kravet att de var tvungna att köpa ett visst antal fat från kommunisttiden. När Oremus kom in i bilden tog de således med sig István på en runda bland faten och Szepsy pekade ut vilka de skulle välja. Ett av faten var en 6-byttors från 1972.

När han då berättar historien om Oremus så nämner jag i förbifarten att jag visst hade en 1972-flaska från firman hemma, som jag fick när jag fyllde 25. Då István får veta vilken jag har skiner han upp och säger: "Det vinet gjorde jag!" och berättar allt om året, hur vinet var gjort och att de uppspritat det (kommunisterna pastöriserade Tokaj, renliga var de, men det innebar också att man inte kunde arbeta med svavel då dessa genererar aldehyder vid pastörisering av alkohol) för att säkra vinet. Än idag var just 1972:an ett av de viner han tyckte höll måttet även under de svarta decennierna.

Och ja, nu vete fasen om jag någonsin kan öppna den när flaskan knutit mig samman med vinmakaren så här i efterhand.
 

chambertin

Medlem
På min 25-årsdag fick jag en 6 puttonyos Aszú av mina föräldrar. Från mitt födelseår (1972) och som råkar vara en stor årgång i Tokaj även om kommunisterna gjorde vad som låg i deras makt för att sudda ut årgångsvariation. Oremus är producent.

Så till storyn:

Tokaj är en region jag gillar att besöka. För två år sedan, efter en halvdag med István Szepsy, så började han berätta om hur han startade i vinbranschen på det lokala kooperativet som ung grabb i mitten av 60-talet. Hur villkoren var då och när staten några år senare helt tog över då det fanns för mycket fria tankar bland kooperativen. Hur han gjorde vin i smyg hemma i garaget, lagrade på fat o d. Det var för övrigt också just dessa viner som fick Hugh Johnson att förstå vilken potential som verkligen fanns i Tokaj, när han och Peter Vinding-Diers reste runt där efter murens fall. István bjöd in dem till sitt garage. I samband med att utländska investerare roffade åt sig så kom kravet att de var tvungna att köpa ett visst antal fat från kommunisttiden. När Oremus kom in i bilden tog de således med sig István på en runda bland faten och Szepsy pekade ut vilka de skulle välja. Ett av faten var en 6-byttors från 1972.

När han då berättar historien om Oremus så nämner jag i förbifarten att jag visst hade en 1972-flaska från firman hemma, som jag fick när jag fyllde 25. Då István får veta vilken jag har skiner han upp och säger: "Det vinet gjorde jag!" och berättar allt om året, hur vinet var gjort och att de uppspritat det (kommunisterna pastöriserade Tokaj, renliga var de, men det innebar också att man inte kunde arbeta med svavel då dessa genererar aldehyder vid pastörisering av alkohol) för att säkra vinet. Än idag var just 1972:an ett av de viner han tyckte höll måttet även under de svarta decennierna.

Och ja, nu vete fasen om jag någonsin kan öppna den när flaskan knutit mig samman med vinmakaren så här i efterhand.
Underbar historia !:)
Eszencia från -57 och -68 var bland mina större vinupplevelser i början av mitt vinintresse. När SB öppnade vinkällarbutikerna -83 så köpte jag några sådana men dom är tyvärr nu "long gone".
 
Trådskapare
Mattias Schyberg

Mattias Schyberg

Administratör
På min 25-årsdag fick jag en 6 puttonyos Aszú av mina föräldrar. Från mitt födelseår (1972) och som råkar vara en stor årgång i Tokaj även om kommunisterna gjorde vad som låg i deras makt för att sudda ut årgångsvariation. Oremus är producent.

Så till storyn:

Tokaj är en region jag gillar att besöka. För två år sedan, efter en halvdag med István Szepsy, så började han berätta om hur han startade i vinbranschen på det lokala kooperativet som ung grabb i mitten av 60-talet. Hur villkoren var då och när staten några år senare helt tog över då det fanns för mycket fria tankar bland kooperativen. Hur han gjorde vin i smyg hemma i garaget, lagrade på fat o d. Det var för övrigt också just dessa viner som fick Hugh Johnson att förstå vilken potential som verkligen fanns i Tokaj, när han och Peter Vinding-Diers reste runt där efter murens fall. István bjöd in dem till sitt garage. I samband med att utländska investerare roffade åt sig så kom kravet att de var tvungna att köpa ett visst antal fat från kommunisttiden. När Oremus kom in i bilden tog de således med sig István på en runda bland faten och Szepsy pekade ut vilka de skulle välja. Ett av faten var en 6-byttors från 1972.

När han då berättar historien om Oremus så nämner jag i förbifarten att jag visst hade en 1972-flaska från firman hemma, som jag fick när jag fyllde 25. Då István får veta vilken jag har skiner han upp och säger: "Det vinet gjorde jag!" och berättar allt om året, hur vinet var gjort och att de uppspritat det (kommunisterna pastöriserade Tokaj, renliga var de, men det innebar också att man inte kunde arbeta med svavel då dessa genererar aldehyder vid pastörisering av alkohol) för att säkra vinet. Än idag var just 1972:an ett av de viner han tyckte höll måttet även under de svarta decennierna.

Och ja, nu vete fasen om jag någonsin kan öppna den när flaskan knutit mig samman med vinmakaren så här i efterhand.
Fantastiskt trevlig berättelse! Välskriven dessutom. :)
 

Jos

Medlem
En pava Comtes de Champagne 1996 som jag fick med mig hem från Paris för en herrans massa år sedan.
Jag var inne på ett av de stora varuhusens vinavdelningar och botaniserade. På hyllan för Comtes stod det 1996 på prislappen, men vinerna i hyllan var av annan årgång. Jag fick personalen att försvinna ner i källaren i 20 minuter innan de kom upp igen med en 96:a som jag köpte för några hundralappar. Jag minns idag inte vad jag gav, men det var under tusenlappen i alla fall. Det här var den första "prestigen" jag köpte på mig och av dessa sentimentala skäl har jag svårt att se när jag ska ploppa den.
Om jag gjorde rätt val som bad dem leta upp en 96:a, det vette fan. Jag minns inte vad som stod på hyllan...

Du gjorde rätt, Comtes -96 ligger med i topp som det godaste jag druckit.
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Mest speciella?
Hmmm... Skulle väl evt kunna vara mina två lådor 2011 L'If.
Ett vin som ju inte går att få tag i, men som jag hade turen att erbjudas tack vare att jag räddat livet på en shejk, stoppat en jordbävning, hindrat broar från att kollapsa, botat malaria och fått nobelpriset i både kemi, litteratur och fredspriset.
...eller så kanske sanningen mer är att jag snubblade över världens bästa vinhandlare för några år sedan, köpt ohemult mycket genom honom och han fick erbjudandet från Thienpontarna och delade sin allokering med mig.
Ibland erbjuder livet lite flow.
Yowza! :D
 
Trådskapare
Mattias Schyberg

Mattias Schyberg

Administratör
Mest speciella?
Hmmm... Skulle väl evt kunna vara mina två lådor 2011 L'If.
Ett vin som ju inte går att få tag i, men som jag hade turen att erbjudas tack vare att jag räddat livet på en shejk, stoppat en jordbävning, hindrat broar från att kollapsa, botat malaria och fått nobelpriset i både kemi, litteratur och fredspriset.
...eller så kanske sanningen mer är att jag snubblade över världens bästa vinhandlare för några år sedan, köpt ohemult mycket genom honom och han fick erbjudandet från Thienpontarna och delade sin allokering med mig.
Ibland erbjuder livet lite flow.
Yowza! :D
Vad är det för vin?
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Vad är det för vin?
Med lite googling kan man tex hamna här.
Det är ägarna bakom Le Pin som köpt och rustat upp en liten vingård i St Emilion. 2011 var den första årgången man vinifierade efter ett flertal år av förberedelser. Man gjorde bara en mindre batch för att använda vid representation och andra festliga tillfällen. Men, av någon dunkel anledning beslutade man sig för att sälja ut några av de få rara lådorna via familjens ackrediterade återförsäljare av Le Pin.
...Le Pin 2011 köpte jag en halvlåda av EP. Det mest korkade jag någonsin gjort. Kan ju aldrig motivera mig att dricka vin för 6000kr flaskan.
Jag vaskar inte Champagne, bränner inte sedlar och lämnar aldrig mitt glas odrucket.
Pga inköpet av Le Pin fick jag ett hustruligt påtvingat köpstopp, sova på balkongen och utstå flera månader av hårda blickar. Men, snart säljer jag mina 6 flaskor Le Pin. Men inte i Swerige, det är ju så krångligt.
 

Magikern

Medlem
2 Krug CdM-96, och inte på grund av hur många sparade studiebidrag som gick åt, utan vad jag och flickvännen gick igenom för att få dem; 10 tim utanför hansacompagniet mitt i natten i december. Polisen stannade till och undrade vad fan vi höll på med, men det löste sig:D.

De borde väl ha räckt att vara där en timme innan de öppnade ;)
 

Skrutt

Medlem
Den typ "viktigaste" flaskan kommer antagligen att bli Mouton -08, den första verkligt dyra flaskan som står på kö att öppnas, om något år eller så. Den kommer nog att viska ljuvliga saker, men också bestämt säga "Det här är så rätt!" eller "Det är inte värt det! Det är inte värt det!" En smaknotis på CT lyder "It tasted like figs" med ett underförstått ifrågasättande. Nu tror jag inte att det blir mitt omdöme men det inger lite bävan.
 

Skumpagne

Husmor/Älskare/Lagrare/Pappa
Krug 1988, min första flaska min far gav mig när den såldes på bolaget.
Tror jag var 20 år vid tillfället. Har inga planer på att öppna den de närmsta 20 åren. Eller ever...
Har fått tillfälle att prova den och håller den som den bästa champagne jag druckit.
Har meddelat min familj att jag vill begravas med flaskan.
 
Trådskapare
Mattias Schyberg

Mattias Schyberg

Administratör
Krug 1988, min första flaska min far gav mig när den såldes på bolaget.
Tror jag var 20 år vid tillfället. Har inga planer på att öppna den de närmsta 20 åren. Eller ever...
Har fått tillfälle att prova den och håller den som den bästa champagne jag druckit.
Har meddelat min familj att jag vill begravas med flaskan.
Inser att det där Krug -88 verkar vara något speciellt...
 

vintomas

Numera lågaktiv bloggare
En tysk eller österrikisk flaska från 1921, genom det bruna flaskglaset oklart om det är ett vitt vin som mörknat eller ett rött vin som bleknat. Ett eBay-köp från Tyskland för ca 7-8 år sedan, där flaskan hade oläslig etikett men där konturerna av något slags heraldiskt vapen kunde skönjas och halsetiketten angav årgången. Trodde jag skulle kunna identifiera producent med hjälp av etikettsamlare med intresse för aktuell period men gick bet, så jag har inga ledtrådar om vinstil eller region. Nu börjar det kännas lagom att låta flaskan vänta till 2021 innan jag korkar upp den, men å andra sidan är ju risken överhängande att vinet är odrickbart, trots att 1921 är en stor årgång i Tyskland, så frågan är om det är särskilt smart att göra "en grej" av att öppna vinet. Kanske flaskan passar bättre kl. 03.35 efter 23 flaskor champagne på ett vinferno? :rolleyes:
 
Trådskapare
Mattias Schyberg

Mattias Schyberg

Administratör
En tysk eller österrikisk flaska från 1921, genom det bruna flaskglaset oklart om det är ett vitt vin som mörknat eller ett rött vin som bleknat. Ett eBay-köp från Tyskland för ca 7-8 år sedan, där flaskan hade oläslig etikett men där konturerna av något slags heraldiskt vapen kunde skönjas och halsetiketten angav årgången. Trodde jag skulle kunna identifiera producent med hjälp av etikettsamlare med intresse för aktuell period men gick bet, så jag har inga ledtrådar om vinstil eller region. Nu börjar det kännas lagom att låta flaskan vänta till 2021 innan jag korkar upp den, men å andra sidan är ju risken överhängande att vinet är odrickbart, trots att 1921 är en stor årgång i Tyskland, så frågan är om det är särskilt smart att göra "en grej" av att öppna vinet. Kanske flaskan passar bättre kl. 03.35 efter 23 flaskor champagne på ett vinferno? :rolleyes:
Låter som ett riktigt kul vin. Vad behöver jag göra för att få vara med när du öppnar den? o_O

Kanske kan du tänka dig att byta din flaska mot min grek i första inlägget, bara ett förslag...?;)
 
Toppen