Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Vingubben]

Till frukost den 1 januari är det tradition att äta Ozoni. Till det dricker man naturligtvis sakke. Vi smuttade i oss lite av denna:

Visa bifogad bild 35625

Med utsökt precision och rikedom. En tre år lagrad kimoto nama junnai daiginjo som bryggts på flat-polerat is av sorten yamada nishiki. Fick i mig denna första gången för bara några dagar sedan. Med @Fredrik L på underbara やんも (Yanmo). KMan kan också kalla det: Kimoto-perfektion till nyårsdagens frukost: Ozoni, den traditionsenliga japanska nyårssoppan. Sådan soppa kräver naturligtvis en sakke av högsta kvalitet med både struktur och elegans. I Tokyo-området serveras rätten typiskt som en klar dashi-buljong (sumashi-jiru) med grillad, fyrkantig mochi, kyckling och komatsuna. Min hustrus familjerecept kör på gris istf kyckling. Det är en stilren men smakrik anrättning (även om de regionala variationerna i Japan är enorma), vilket gör valet av sakke mycket olika beroende på var man befinner sig.

Sakken då: Minowamon från anrika Daishichi (Fukushima) är en junmai daiginjo bryggd med den klassiska, men arbetsintensiva Kimotometoden. Detta ger en naturlig syra och ett djup som ofta saknas i modernare stilar. Genom deras egenutvecklade unika Super-flat poleringsteknik har de eliminerat orenheter mer effektivt än vid standardpolering. Detta resulterar i en silkeslen textur. Den sofistikerade umamin i sakken skapar en perfekt brygga mellan den grillade mochin och den umamistinna dashin. En stilstudie i balans mellan umami i maten och umami i drycken.

• Japanska: 大七 箕輪門 純米大吟醸
• Alfabetiskt: Daishichi Minowamon Junmai Daiginjo

Dagen genomlevdes nyktert, men helt klart på den lata sidan. En riktigt lång långpromenad med hundarna var behövlig för lekamen. Kvällen bestod av sista episoden av Stranger Things S5 och den flaska vin som inte kvalificerade in sig till Alte Liebe igår:

Visa bifogad bild 35626

2001 Domaine François Cotat Sancerre Les Monts Damnés, 94p​

Igår kändes det här vinet okoordinerat med spretiga syror och ett stänk av sämre Amontillado i avslutet. Idag har det transformerats till ett mindre underverk. Helt fantastiskt gott, även om syran fortfarande ligger på den något överdrivna änden av skalan. Det uppvisar en vacker mineralitet och en doft som påminner om en högkvalitativ vit Bourgogne med återhållen fatkaraktär. På gommen adderar den balanserade och återhållsamma aromatiska SB-karaktären extra djup utan att för den sakens skull dra iväg mot Nya Zeeland. Vackert gyllene i glaset med en stor doft av torkat höstgräs, kiwi och krusbär. Rent i både näsa och gom idag; långt, komplext och mycket engagerande. Syrorna är goda men ännu inte, om någonsin, helt integrerade. Riktigt bra.

Domaine François Cotat ligger i byn Chavignol och representerar några av de mest eftertraktade uttrycken av Sancerre. Egendomens ägor inkluderar förstklassiga lotter på den branta sluttningen "Les Monts Damnés", som kännetecknas av Kimmeridgien-märgel. Det är samma kalkrika jord som återfinns i Chablis. Vingårdarna brukas enligt gammaldags filosofi med minimal intervention, och skörden sker ofta senare än hos grannarna för att uppnå en rikedom och tyngd som går bortom standarden för appellationen. Vinerna är kända för sin långa livslängd och kräver ofta decennier för att kasta av sig babyfettet och börja sjunga om sin djupa, mineraliska kärna.

François Cotat tog över vinmakandet från sin far Paul och fortsätter att producera viner med familjens extremt traditionella metoder. Han använder gamla träfat för jäsning och lagring, undviker den kommersiella jästen som pesten och varken klarnar eller filtrerar sina viner. Cotat är känd för sin djupt självständiga inställning och etiketterar ibland sina viner som "Vin de France" om mognadsgrader eller stilistiska val skulle krocka med de strikta AOC-reglerna. Hans "hands-off"-approach resulterar i viner som är texturrika, själfulla och besitter en säregen balans mellan hög syra och extrakt som gör dem unika i SB-världen.

Långt och mycket engagerande.
Riktigt bra!

Har hans flaska Les Monts Damnés från 2018 också. Frågan är bara hur gammal jag hinner bli innan det är dags för ploppning av den...

På bilden är det en flaska Pascal Cotat. Francois och Pascal är förvisso kusiner, som bägge gör en Les Monts Damnes, men dom har inget med varandra att göra. Har läst någonstans att dom inte har haft någon kontakt de senaste 20 åren.

 

[StefanAkiko]

På bilden är det en flaska Pascal Cotat. Francois och Pascal är förvisso kusiner, som bägge gör en Les Monts Damnes, men dom har inget med varandra att göra. Har läst någonstans att dom inte har haft någon kontakt de senaste 20 åren.

Jag! Du har naturligtvis helt rätt. Detta behöver jag fixa på CT. Tack för örnblicken!

Då etiketterna är snarlika och jag normalt bara lägger in viner på vigneronernas efternamn, så noterade jag inte detta. Antar att båda herrarna är åt hållet "excentriska fransoser" 🫢

 

[StefanAkiko]

Fjolårets Annandagsmums:

1967 Emb 66R224 Banyuls Grand Cru, 95p
Helt okänd producentkod.
Första 1967 Banyuls GC på CT.
Ju(v)lig njutning.

Mörkröd färg.
Vackra örtiga och fruktiga aromer fyller upp hela vardagsrummet.
Texturen är tuggbar på ett mycket tilltalande sätt, utan att på något vis vara klibbig eller tung. Avslutet är utsökt och visar Grenachens örtiga karaktär i full blom. Hallonen är ymniga och förföriska.

Ett fantastiskt vin som jag råkade dricka alldeles för snabbt...

Detta underbara vin kommer aldrig att dö.

 

[Vingubben]

Jag! Du har naturligtvis helt rätt. Detta behöver jag fixa på CT. Tack för örnblicken!

Då etiketterna är snarlika och jag normalt bara lägger in viner på vigneronernas efternamn, så noterade jag inte detta. Antar att båda herrarna är åt hållet "excentriska fransoser" 🫢

Rajat Parr:

Exentriska är nog bara förnamnet. Gör dock fantastiska viner bägge två, men svåra att hitta i Sverige. Mestiza i Göteborg brukar ha Francois hemma, eller i alla fall hade dom det förr i tiden.

 

[StefanAkiko]

Rajat Parr:

Visa bifogad bild 35653

Exentriska är nog bara förnamnet. Gör dock fantastiska viner bägge två, men svåra att hitta i Sverige. Mestiza i Göteborg brukar ha Francois hemma, eller i alla fall hade dom det förr i tiden.

...svåra att hitta öht även utanför Nordkorea...
Oavsett letar jag fortsatt intensivt efter bådas Sancerrer. Galet bra! Extra krydda: galna fransoser gör livet lite godare, för jag slipper vara med på deras släktfester

 

[StefanAkiko]

Vi fortsätter med God Fortsättning! I afton på Amalfi Uno. Italiensk nyårsmeny.

1990 La Rioja Alta Rioja Viña Ardanza Reserva, 93p
Perfekt kork.
Dekanterad 4 timmar hemmavid. Förhoppningsvis händer någonting med det grymma syraöverslaget på de röd-röda bären...

Och, magin inträffade!!!

Mumse-elegant med djup jord, tobak och torkade fikon av de bästa. Röda bär in Excelsior. $√ror i balans. Frukt fortfarande ungdomlig. Snyggt, rent och känns inte en dag över 10 år. Raka rör och tanniner som ägde wagyu med tung sås. Ett riktigt bra vin! Ett RIKTIGT bra vin!

2024 Umani Ronchi Verdicchio dei Castelli di Jesi Classico Superiore Casal di Serra, 92p
Köpte in en karaff på stället då detta var precis vad vi längtade efter.
Omöjligt vacker mineralia på en njutningsfull bakgrund av lena frukter och magisk balans. Umani Ronchi envisas med att skapa riktigt bra viner.

1983 Château Climens, 96p
Brun-brun.
Det här är som att äta pepparkaksdeg. Mastigt!
Fruktansvärt. Underbart.
Hemskt. Vackert.

Jag har ingen aning om hur man ens ska bedöma det här vinet, för det är så långt ifrån någon Sauternes jag någonsin avnjutit. Men om du gillar den där ultrarika, fullkroppsliga all-in-upplevelsen, då är det här grejen! Full kontakt karate! En mycket gammal Pedro X kanske?

96 poäng för min känsla. Kanske 81 för de känsliga.


Har haft en flaska gammalt tüskt mök i kylen under ett par år. Den har rullat både fram och tillbaka. Besvärligt! Så, jag bestämde mig för att plocka ut den och befria den från ett långt liv under korkförtryck:

​

1982 Weingut Dietz Graacher Himmelreich Riesling Spätlese, 92p​

Låt oss bege oss ut på en resa i fde mörkare delarna av antasin!

Året är 1982. Mosel är dimmig, vinvärlden mindre reglerad och Graacher Himmelreich är en plats där fromma namn döljer mer än de avslöjar. Weingut Dietz är litet, nästan osynligt, och det pratas fortfarande lågt om fat som aldrig bokfördes och flaskor som inte var tänkta att lämna källaren. Någon vinmäklare försvann ur sammanhanget efter en sen provning. Inga bevis, bara ett envist rykte och Riesling som vägrade dö.

Detta vin har överlevt skilsmässor, arvstvister och minst ett tillfälle då någon ansåg att det nog borde hällas ut. Doften skvallrar om ålder, förfall och lätt förlorad kontroll, som om flaskan vet mer än den säger. Att den klarade sig undan vasken är inget annat än tur och gott omdöme i sista stund.

Helt otippat!

Luktar som en gentleman som nått den åldern då han börjar glömma bort hygienen. Men, då man tar sig en klunk är det HELT UNDERBART!
Brunvin och var nära vaskning, men drack hela flaskan utan minsta bekymmer.

Det här är riktigt gott!

En off-dry Mosel med typisk fantastisk balans mellan den lilla sötman, frukten, syran och impacten. Har "the it - shit" som bara sötade Moselrieslingar har. Aprikoser ovanpå Rieslingkaraktär och gula blomster. Helt galet bra i munnen!

Aprikoserna känns inte på något vis oskyldiga. De är ju resultatet av decennier av smygoxidation, tålamod och bortglömda beslut. Gula blommor, ja, men mer pressade mellan sidorna i en gammal bok än nyplockade. Ett vin som först misstänks, sedan ifrågasätts, och till sist avslöjar sig som en lögn man är tacksam att ha blivit bedragen av.

MAO: ett helt fantastiskt vin!

 

[Barolonissen]

2019 Penfolds St Henri
Kompakt. Tät. Färska blåbär. Ek. Initialt syltig men allt eftersom mer harmonisk med fin frukt. Lite rivig med en pepprig ton som också suddas ut under kvällen.

Idag dracks det till en renytterfilé, potatisgratäng och rödvinssås vilket var en matchning made in heaven. Den kanske lite för tidiga ploppen dämpades fint av det vilda och gräddiga.

Oväntat redo men 2019 var kanske inte bästa årgången (?) vilket talar för att dricka aningen tidigare på frukten än att vänta ut ålderns mognad?

 

[Bastardo]

Visa bifogad bild 35544
10y Broadbent (Justinos?) Verdelho mot 10y Blandy's Malmsey.
Båda har hög syra, fikon, dadlar och smörkola samt en del gröna toner. Blandy's är mycket sötare, mer polerad och alkoholen är snyggt integrerad. Broadbent är mindre söt och betydligt eldigare. Blandy's är det kvalitetsmässigt bättre vinet, men Broadbent är fortfarande mycket bra och är kanske mer användbart på grund av den lägre sötman. För priset är Broadbent ett riktigt bra fynd.

Sent ska syndaren vakna …
Mina enkla tankar om Broadbent Verdelho 10 Years
Mycket god madeira, och betydligt sötare än vad jag hade förväntat mig. Provade den till matjessill med potatissallad och det passade bra ihop med maten, men man kanske saknade ändå en aning torrare vin till en sådan fisk, helst en Palo Cortado av anständig kvalitet.
Det kunde ha innehållit lite mer syra för min smak, för nu känns smaken lite för snällt för att vara optimal.
Mycket bra meditationsvin, utan någon som helst tilltugg. Det var en stor överraskning att vinet skulle smaka så sött, jag hade förväntat mig ett halvtorrt vin! Lite synd att upptäcka ett så här fint vin, när det är i princip nästan slutsålt …

Tjuvlånad från nätet:
”En perfekt after dinner drink, men passar bra ihop med gravad lax, lätt rökiga ostar och rostade mandlar.”
”Nyanserad, knäckig, mycket frisk smak med sötma.”
”Njut av den vid 12-14°C som aperitif eller med kallskuret, buffémat och osttallrik. Det kan avnjutas i flera månader efter öppnandet.”
Jag skulle ge vinet 92p utan att tveka, men alla har olika smak.

 

[Bastardo]

Fel tråd. Damn it.

Enligt mina källor: Mycket torrt vin, trots en dosage, som är hela 8 g/l. Disgorged June 2018.
”Big and brawny and satisfying. Good freshness and light astringency. Bone dry. Substantial. Interesting, quite complex.”
Källa: https://www.jancisrobinson.com/
”It’s relatively dry and has plenty of acidity, which will also aid in the longevity.”
Källa: Wine Enthusiast/

 

[Patrik Sellin]

Sent ska syndaren vakna …
Mina enkla tankar om Broadbent Verdelho 10 Years
Mycket god madeira, och betydligt sötare än vad jag hade förväntat mig. Provade den till matjessill med potatissallad och det passade bra ihop med maten, men man kanske saknade ändå en aning torrare vin till en sådan fisk, helst en Palo Cortado av anständig kvalitet.
Det kunde ha innehållit lite mer syra för min smak, för nu känns smaken lite för snällt för att vara optimal.
Mycket bra meditationsvin, utan någon som helst tilltugg. Det var en stor överraskning att vinet skulle smaka så sött, jag hade förväntat mig ett halvtorrt vin! Lite synd att upptäcka ett så här fint vin, när det är i princip nästan slutsålt …

Tjuvlånad från nätet:
”En perfekt after dinner drink, men passar bra ihop med gravad lax, lätt rökiga ostar och rostade mandlar.”
”Nyanserad, knäckig, mycket frisk smak med sötma.”
”Njut av den vid 12-14°C som aperitif eller med kallskuret, buffémat och osttallrik. Det kan avnjutas i flera månader efter öppnandet.”
Jag skulle ge vinet 92p utan att tveka, men alla har olika smak.

Verdelho är halvtorrt med Madeira-mått mätt, vilket egentligen betyder att den är sötare än Sercial och mindre söt än Bual. Kan vara upp till 80 g/l socker. Att det nästan är slutsålt beror nog på den rejäla prissänkningen. För 202 kr var det inget klipp. Justino's 10 Year Old Verdelho, som kanske är samma vin, kostar runt ~€30 för ett helrör hos de portugisiska näthandlarna.

 

[Patrik Sellin]

2017 Domaine Cornulus Syrah Antica: Viol, kaffe, tobak, björnbär, oliver, blåbär, syren och timjan. Elegant med mörk sval frukt och integrerade tanniner. Har testat tidigare och kan inte minnas att jag var så imponerad då, men nu har det här utvecklats till något riktigt stort! Bästa Schweizaren någonsin? I alla fall topp tre. 94p

 

[Magikern]

Clos Mogador 2016

Doft: granatäpplen, violer, björnbär. ung och dämpad doft.
Attack: kompakt och drivet av tanniner och mörka bär. Detta är annorlunda men visst märker man granatäpplen, björnbär och viol samt även lite örtkryddor.
Mellansmak: Mörkfruktigt och visst hade man kunnat gissa på Rhonedalen och Mourvede-Grenache blend. Rätt fylligt och syran är medel +.
Eftersmak: Lång och präglad av tanniner och sträva örttoner.

Detta vinet kommer att bli riktigt bra om 4-5 år. Lite ungt idag men väl värt 93

 

[Magikern]

Burguet Clos de beze 2008

Doft: Mycket mörk frukt. körsbär och mörka skogsbär och kanske även tranbär i kryddblandning. Rätt ung och halvöppen.
Attack: Typisk bourgogne. Syrlig men lite präglad av tranbär, hallon, jordgubbar och jordfruktiga pinottoner.
Mellansmak: Medelfyllig och rätt hög syra. Frukt och silkestanniner i mängder. Kanske lite slånbär och björnbär med.
Eftersmak: Inte jättelång men präglad av syra och frukt.

Ingen Grand Cru kvalitet tyvärr och inte värd priset på långa vägar men visst är det 93 poäng och kanske 2 pinnar till om 5 år. (Detta vinet dracks inte vid samma tillfälle som Clos Mogador skall tilläggas)

 

[LeroyHilarious]

Burguet Clos de beze 2008

Doft: Mycket mörk frukt. körsbär och mörka skogsbär och kanske även tranbär i kryddblandning. Rätt ung och halvöppen.
Attack: Typisk bourgogne. Syrlig men lite präglad av tranbär, hallon, jordgubbar och jordfruktiga pinottoner.
Mellansmak: Medelfyllig och rätt hög syra. Frukt och silkestanniner i mängder. Kanske lite slånbär och björnbär med.
Eftersmak: Inte jättelång men präglad av syra och frukt.

Ingen Grand Cru kvalitet tyvärr och inte värd priset på långa vägar men visst är det 93 poäng och kanske 2 pinnar till om 5 år. (Detta vinet dracks inte vid samma tillfälle som Clos Mogador skall tilläggas)

Drack Lucien Le Moine Clos de Beze 2008 i somras, med snarlika noter (dock med mindre frukt). Ingen GC-kvalitet, men gav den 92 p. Misstänker att 2008 som årgång spelar in en hel del.

 

[Callxx]

En extremt sent påkommen sista minuten resa ner till Sveriges egentliga huvudstad och framsida (Göteborg) med frun resulterade i en OK middag på Dorsia med en grundlig genomgång av deras beryktade vinlista. Frun tyckte, som vanligt, att jag var dum i huvudet som ville ha två flaskor vin till våra två maträtter. Vi kompromissade och valde en flaska... Bara för att bråka så beställde jag varsitt glas Krug av okänd utgåva till förätten.

Louis Boillot Volnay "Les Angles" 2016
N: Elegant näsa med mycket röda bär, vinbär, körsbär (Maraschino!) och hallon.
M: Hallon och tranbärskompott, välintegrerad ek och förvånanvärt bredaxlad för Volnay. Lika imponerad av denna som hans Chambolle!!
~92p

 

[Magikern]

Drack Lucien Le Moine Clos de Beze 2008 i somras, med snarlika noter (dock med mindre frukt). Ingen GC-kvalitet, men gav den 92 p. Misstänker att 2008 som årgång spelar in en hel del.

Le Moine är väl köpta druvor medan Burguet är en domaine. Vet inte om Burguet har en av de sämsta delarna av Clos de Beze men är inte förvånad om så är fallet. Jag hade gissat på Chambolle-musigny premier cru 2010 blint. Rätt bra druvmognad för en 08.

 

[Thirsty]

Le Moine är väl köpta druvor medan Burguet är en domaine. Vet inte om Burguet har en av de sämsta delarna av Clos de Beze men är inte förvånad om så är fallet. Jag hade gissat på Chambolle-musigny premier cru 2010 blint. Rätt bra druvmognad för en 08.

Säker på att inte Burguet också köper druvorna...?

 

[Magikern]

Säker på att inte Burguet också köper druvorna...?

Detta är vinet åtminstone https://www.wine-searcher.com/find/...os+de+beze+gevrey+burgundy+france/2008/sweden

Köpta druvor eller inte?

 

[Thirsty]

Detta är vinet åtminstone https://www.wine-searcher.com/find/...os+de+beze+gevrey+burgundy+france/2008/sweden

Köpta druvor eller inte?

"These are supplemented by three negociant cuvées – Chambolle Musigny Les Chardannes, Vosne Romanée 1er cru les Rouges and grand cru Chambertin Clos de Bèze so that Alain can try his hand at making different appellations."

Svårt att veta om druvorna är köpta eller inte när det dricks blint (även om köpta druvor borde kännas billiga och slampiga ). Så om druvorna kommer från egen mark eller hyrd mark alternativt att druvorna köps torde således vara sekundärt.

 

[Magikern]

"These are supplemented by three negociant cuvées – Chambolle Musigny Les Chardannes, Vosne Romanée 1er cru les Rouges and grand cru Chambertin Clos de Bèze so that Alain can try his hand at making different appellations."

Svårt att veta om druvorna är köpta eller inte när det dricks blint (även om köpta druvor borde kännas billiga och slampiga ). Så om druvorna kommer från egen mark eller hyrd mark alternativt att druvorna köps torde således vara sekundärt.

Det är svårt att märka i många fall. Negociantdviner hade tidigare ett rykte om sig att vara Ferrari till Volvopriser men idag är det svårt att bli klok på Bourgogne. Många producenter och negociants är hysteriskt ojämna även i bra årgångar. Tack och lov betalade jag bara 1900 pix för vinet i fråga när det begav sig idag är det betydligt dyrare.