Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Vingubben]

François Mikulski, Bourgogne Blanc 2023

Meursault light med tydlig ek, dock inte så smörig, utan mer åt det slankare hållet. Persika och päron med en uns av lakritsrot och nejlika. Bäst i första glaset, men föll ihop ju mer tiden gick. 88p

 

[LeroyHilarious]

François Mikulski, Bourgogne Blanc 2023

Kontrar med François Carillon Bourgogne Blanc 2023.

Nymogen persika, rätt snygg ek och precis som hos Mikulski en nypa päron. Smaken hänger kvar bra, även om det kanske blir ett lätt alkoholstick på slutet. Druckit den över två dagar och lika bra idag som igår. 89–90 p.

 

[Soignerad]

Gérard Bertrand, Château L'Hospitalet La Réserve Rouge, 2023

Oj!!! Mycket angenäm upside surprise! Kanske nyhetens behag, kanske bara låga förväntningar men oj så mycket vin för pengarna, det är ju inte direkt Rhône eller ens C9dP och inget stor upplevelse och långt ifrån prestige men extrem kvalitet för bara 225 spänn.

Välgjord, kraftfull och matvänlig (kött, svamp...)
Strukturerat, aromatiskt, garrigue, floralt. Generös mörk röd frukt, geléhallon, viol och rosor, peppar, regnblöt krossad kalksten, svarta oliver.
Fattoner, framför allt kakao, snyggt integrerade. Lakrits.
Höga 15% och alkoholvarmt vilket märks men inte stör.
Min poäng: 92

 

[buteljen]

Visa bifogad bild 37318

Gérard Bertrand, Château L'Hospitalet La Réserve Rouge, 2023

Oj!!! Mycket angenäm upside surprise! Kanske nyhetens behag, kanske bara låga förväntningar men oj så mycket vin för pengarna, det är ju inte direkt Rhône eller ens C9dP och inget stor upplevelse och långt ifrån prestige men extrem kvalitet för bara 225 spänn.

Välgjord, kraftfull och matvänlig (kött, svamp...)
Strukturerat, aromatiskt, garrigue, floralt. Generös mörk röd frukt, geléhallon, viol och rosor, peppar, regnblöt krossad kalksten, svarta oliver.
Fattoner, framför allt kakao, snyggt integrerade. Lakrits.
Höga 15% och alkoholvarmt vilket märks men inte stör.
Min poäng: 92

Fick 2020 blint på en provning för några veckor sedan. Gav 85 p. Lite sötsliskig frukt, alkoholvarm och helt utan struktur. Men det skiljer sig säkert kanske en del mellan årgångarna.

 

[Soignerad]

Fick 2020 blint på en provning för några veckor sedan. Gav 85 p. Lite sötsliskig frukt, alkoholvarm och helt utan struktur. Men det skiljer sig säkert kanske en del mellan årgångarna.

Aldrig provat La Clape AOC tidigare så saknar referenser men 2023, som finns på hyllan nu, var något helt annat än din upplevelse.

 

[Crist(al)ian 77]

Kistler Noisetiers 2022
Alkoholen och eken är i lägsta laget men annars finns det som vanligt inte mycket att anmärka på. Kraftig och maffig i både doft och smak med lång längd och full frukt. Det går mot parfym, blommor och persika som bidrar till komplexiteten bakom käftsmällen. Absolut i drickfönstret och frågan är om jag vill ha mina Kistler så mycket äldre än så här.

Conseillante 2007
Har druckit flera och den senaste var en ramlabaklängesupplevelse trots den på pappret svaga årgången. Men vem bryr sig om vad JR & co skriver när man vet själv. Ett skolboksexempel på balanserad bdx med perfekt fruktmognad, dvs innan det tertiära stadiet. Känner inte att jag själv vill ha så mycket mer mognad. Visst finns lite som drar åt tobak, läder och jord men även fina bär i bakgrunden. Mer Pomerol tack!

Black Stallion 2021
Dök upp ett tredje vin som i ärlighetens namn passade bäst till den grillade maten men som jag inte minn så mycket av mer än att det var förvånansvärt dyrt. Kanske lite mer återhållsamt än vanliga kabben. Gjorde väl sitt jobb men hopplöst akterseglad den här kvällen.

 

[buteljen]

2019 Vincent Dauvissat Chablis Grand Cru Les Preuses
Levererar perfekt balans. Underbart, kraftfullt, energiskt. Lager av grillad citrus, stenig mineralitet, florala noter, lite stenfrukt. Fantastisk i både doft (power) och smak (full-bodied, kalkig textur) med en lång finish . 95p

Har försökt hitta vem som har importen på Dauvissat i Sverige men hittar bara några småskuttar som inte verkar ha Grand Cru-vinerna. Någon som vet? Tror aldrig jag har sett dem på websläpp.

 

[StefanAkiko]

Visa bifogad bild 37318

Gérard Bertrand, Château L'Hospitalet La Réserve Rouge, 2023

Oj!!! Mycket angenäm upside surprise! Kanske nyhetens behag, kanske bara låga förväntningar men oj så mycket vin för pengarna, det är ju inte direkt Rhône eller ens C9dP och inget stor upplevelse och långt ifrån prestige men extrem kvalitet för bara 225 spänn.

Välgjord, kraftfull och matvänlig (kött, svamp...)
Strukturerat, aromatiskt, garrigue, floralt. Generös mörk röd frukt, geléhallon, viol och rosor, peppar, regnblöt krossad kalksten, svarta oliver.
Fattoner, framför allt kakao, snyggt integrerade. Lakrits.
Höga 15% och alkoholvarmt vilket märks men inte stör.
Min poäng: 92

Skoj att du gillar den!
Tycker om att dricka dem 10-12 år gamla, då frukten lugnat ned sig. Men köper dem ofta då jag är i Sverige och dricker dem då unga. Tycker de utgör en fin kvalitetsnivå för prislappen och fungerar mycket bra på medelrestauranger, bistros, trattorior, tisdagens hemmafinpizza osv. Personligen köper jag aldrig mer Bertrand's viner mellan denna och Cote des Roses i kvalitet. Däremot älskar jag med passion hans viner från denna och upp till Clos du Temple, även om jag aldrig tagit mig högre upp i hans kvalitetspyramid än första flaskan av trenne 2014 Clos d'Ora.

Languedoc hyser säkerligen flera 100 kvalitetsodlare, men Bertrand är den som producerar allra mest (finns några kooperativ som producerar större volymer än Gerard.)

Skoj trivia: Innan han tog över efter sin far på slutet 80-talet (om jag inte missminner mig) var han professionell rugbuyspelare. Det var också Pierre Cros (Vigneron Militante), som fö är min favoritodlare i Languedoc och huserar i Minervois. Hans Le Clos kostar €35 och hans Les Aspres bara €25 och är helt magiska, långlivade viner med 100% Syrah trots de humbla prislapparna.

 

[jrick]

2019 Vincent Dauvissat Chablis Grand Cru Les Preuses
Levererar perfekt balans. Underbart, kraftfullt, energiskt. Lager av grillad citrus, stenig mineralitet, florala noter, lite stenfrukt. Fantastisk i både doft (power) och smak (full-bodied, kalkig textur) med en lång finish . 95p

Har försökt hitta vem som har importen på Dauvissat i Sverige men hittar bara några småskuttar som inte verkar ha Grand Cru-vinerna. Någon som vet? Tror aldrig jag har sett dem på websläpp.

Visa bifogad bild 37322

Jag vet inte vem som tillhandahåller svenska restauranger, för där finns de ju ofta. Enligt sidan vininfo.org verkar de aldrig ha släppts på Systembolaget. Jag har nyligen köpt på mig lite från iDealWine.com (auktioner)

 

[Soignerad]

Skoj att du gillar den!
Tycker om att dricka dem 10-12 år gamla, då frukten lugnat ned sig. Men köper dem ofta då jag är i Sverige och dricker dem då unga. Tycker de utgör en fin kvalitetsnivå för prislappen och fungerar mycket bra på medelrestauranger, bistros, trattorior, tisdagens hemmafinpizza osv. Personligen köper jag aldrig mer Bertrand's viner mellan denna och Cote des Roses i kvalitet. Däremot älskar jag med passion hans viner från denna och upp till Clos du Temple, även om jag aldrig tagit mig högre upp i hans kvalitetspyramid än första flaskan av trenne 2014 Clos d'Ora.

Languedoc hyser säkerligen flera 100 kvalitetsodlare, men Bertrand är den som producerar allra mest (finns några kooperativ som producerar större volymer än Gerard.)

Skoj trivia: Innan han tog över efter sin far på slutet 80-talet (om jag inte missminner mig) var han professionell rugbuyspelare. Det var också Pierre Cros (Vigneron Militante), som fö är min favoritodlare i Languedoc och huserar i Minervois. Hans Le Clos kostar €35 och hans Les Aspres bara €25 och är helt magiska, långlivade viner med 100% Syrah trots de humbla prislapparna.

Tack för tips och ny kunskap. Enig om hög kvalle/krona!

Intresseklubben antecknar att jag köpte två flaskor, provade en hemma i förväg eftersom jag var osäker på vinet och packade därefter beslutsamt den andra i ryggsäcken inför en kortare vandring med övernattning i vindskydd och solnedgång över skogstjärn. Hade preppat côte de boeuf & svampsås på svart trumpet med grädde, cognac och dijon som lagades à la minute på muurikkan över öppen eld på björkved och enris. Ekstedt, släng dig i väggen! Bakpotatisen tillagade jag direkt i glöden och dränkte i kryddsmör med persilja, vitlök & citron.
Gissa om middagen smakade gott och vinet passade perfekt givet plats och occasion?

 

[chambertin]

Tack för tips och ny kunskap. Enig om hög kvalle/krona!

Intresseklubben antecknar att jag köpte två flaskor, provade en hemma i förväg eftersom jag var osäker på vinet och packade därefter beslutsamt den andra i ryggsäcken inför en kortare vandring med övernattning i vindskydd och solnedgång över skogstjärn. Hade preppat côte de boeuf & svampsås på svart trumpet med grädde, cognac och dijon som lagades à la minute på muurikkan över öppen eld på björkved och enris. Ekstedt, släng dig i väggen! Bakpotatisen tillagade jag direkt i glöden och dränkte i kryddsmör med persilja, vitlök & citron.
Gissa om middagen smakade gott och vinet passade perfekt givet plats och occasion?


Visa bifogad bild 37337

Ser härligt ut !
Och kvalitetsvin i kåsa är ju inte så dumt eller hur ?

 

[chambertin]

Skoj att du gillar den!
Tycker om att dricka dem 10-12 år gamla, då frukten lugnat ned sig. Men köper dem ofta då jag är i Sverige och dricker dem då unga. Tycker de utgör en fin kvalitetsnivå för prislappen och fungerar mycket bra på medelrestauranger, bistros, trattorior, tisdagens hemmafinpizza osv. Personligen köper jag aldrig mer Bertrand's viner mellan denna och Cote des Roses i kvalitet. Däremot älskar jag med passion hans viner från denna och upp till Clos du Temple, även om jag aldrig tagit mig högre upp i hans kvalitetspyramid än första flaskan av trenne 2014 Clos d'Ora.

Languedoc hyser säkerligen flera 100 kvalitetsodlare, men Bertrand är den som producerar allra mest (finns några kooperativ som producerar större volymer än Gerard.)

Skoj trivia: Innan han tog över efter sin far på slutet 80-talet (om jag inte missminner mig) var han professionell rugbuyspelare. Det var också Pierre Cros (Vigneron Militante), som fö är min favoritodlare i Languedoc och huserar i Minervois. Hans Le Clos kostar €35 och hans Les Aspres bara €25 och är helt magiska, långlivade viner med 100% Syrah trots de humbla prislapparna.

Har bara samplat hans enklare alster på den tiden då jag frekventerade Frankrike lite oftare än numera (Bertands viner vanligt förekommande på de större varuhusen) men minns dem som bra och goda vardagsviner men inte så mycket mer. Jag ropade däremot hem en trio av hans röda prestigeviner nyligen på Catawiki ( 2023 Gérard Bertrand Le Viala & La Forge & L'Hospitalitas) som skall bli spännande att smaka efter lite vila i källaren. Ngt av vinerna du (eller @Soignerad eller ngn annan) provat ?

 

[Soignerad]

Ser härligt ut !
Och kvalitetsvin i kåsa är ju inte så dumt eller hur ?

En lyx som får tre stjärnor! Ärlig mat på riktiga råvaror lagade från grunden utan tillsatser + ett bra vin mitt ute i skogen flera mil från civiliastionen

Edit: påminde mig just den gamla regeln att alltid fjällvandra lätt packad.

 

[LarsW]

Några fler flaskor som öppnades under semestern.

Gaja Barolo Dagromis 2005
Drack denna senast 2018 och då ansåg jag det något av ett barnarov.
Nu var det gott om mognad och mjuk frukt med tyvärr lite klen syra och halvkort eftersmak. Kort dricksfönster för en Barolo eller så är det mina smakspreferenser som ändrat sig (eller flaskvariation).
Aja, inte dåligt på något sätt men hade förväntat mig mer.
89p

Vina Tondonia Reserva 2003
Ingen stark årgång i Rioja men tycker denna gör bra från sig i alla fall.
Klassisk (stockkonservativ) Rioja på ett bra sätt. Mosiga körsbär, massiv ek och dillkött. Vill minnas vi drack den till en fårstek vi körde i smokern och det satt som välplacerad blåtira!
91p

Torres Mas la Plana 1996
Bårdåvibbar ål dö väj till att börja med! Körsbär, tobak, läder och hö. Trevligt ekad. Med tiden dyker det upp svart peppar och julkryddor som hintar mot ett annat ursprung.
Känns inte som 30 år! Fortfarande fräsch med bra syra och de tertiära tonerna har bara börjat göra sig till känna. Inte jättekomplex men god!
Läng eftersmak.
92p

Adrianna Vineyard White stones 2021.
Denna hade jag höga förväntningar på! Funderade på att köpa den vid släpp men valde bort till fördel för ngt annat. Fadern skaffade dock några flaskor.
På det stora blev jag ganska besviken. Vi drack den över två dagar men den lyfte aldrig. Det mesta fanns där av frukt och ek och power men kändes tillbakadraget och växte inte dag två... osäker på var denna är på väg. Är den bara för ung nu? Min erfarenhet av bra chardonnay från Argentina är att den ska kunna drickas relativt tidigt med behag. Har dock inte provat just detta vin tidigare.
Den här gången får det 88p. Gjorde inte ont nånstans att dricka det men var ganska anonymt.

 

[StefanAkiko]

Har bara samplat hans enklare alster på den tiden då jag frekventerade Frankrike lite oftare än numera (Bertands viner vanligt förekommande på de större varuhusen) men minns dem som bra och goda vardagsviner men inte så mycket mer. Jag ropade däremot hem en trio av hans röda prestigeviner nyligen på Catawiki ( 2023 Gérard Bertrand Le Viala & La Forge & L'Hospitalitas) som skall bli spännande att smaka efter lite vila i källaren. Ngt av vinerna du (eller @Soignerad eller ngn annan) provat ?
Visa bifogad bild 37338

Spara dem så länge du kan.
De är rätt swullofruktiga som unga men åldras mycket väl.

 

[LeroyHilarious]

En bättre fredagsafton i skärgården med bl.a. @Vingubben och @Mattias Schyberg !

Blind provning.
(Min placering / total placering / poäng, lägre=bättre)

Boyer-Martenot Puligny-Montrachet 1er cru Le Cailleret 2020
(1 / 1 / 9p)
Lätt krutig doft med tropiska frukter och lite päron. Flightens bästa doft! Ekad och först lite tajt men blommade ut med luft – hög kvalitet men ung. Mitt vin.

Coche-Dury Meursault 2015
(3 / 2 / 11p)
Lätt reduktiv med inslag av gröna äpplen i doften. Ganska mineralisk med lång eftersmak. Riktigt bra!

Kershaw GPS Series Chardonnay 2021
(5 / 4 / 12p)
Lite vattnig doft med en smak som stod ut lite i flighten Rätt hög syra med känsla av nya världen. Detta var en riktigt vattendelare med två 1:a-platser och två sistaplatser. Gissade på Chablis eller att det var min andra flarra i flighten (vilket stämde). Drack slatten nästa dag och då hade vinet blommat ut med en krallig frukt.

Viña Tondonia Reserva Bianco 2008
(4 / 5 / 17p)
Ek och oxiderat med lätt nagellacksdoft. Mogen, oxad stil med något svag frukt. Så här i efterhand en ganska självklar Tondonia, men tanken slog mig inte där och då.

Comtes Lafon Meursault-Porusots 2020
(2 / 2 / 11p)
Fruktig, fräsch och ren doft och även smak. Riktigt snyggt vinmakeri här, borde gå hem hos alla som gillar kvalitetsvin. Delad 2:a med exakt samma röstfördelning som Coche-Dury.

Biondi-Santi Brunello di Montalcino 2019
(5 / 5 / 17p)
Elegant och nästan lite tunn i doften. Barolo-vibbar! Mörka körsbär, bra tanniner och viss alkohol som går igenom – känns ung. Barolo-vibbar, som sagt.

Dujac Morey-Saint-Denns 2015
(4 / 3 / 13p)
Snygg Pinot Noir i alla markörer. Hade lyft sig en del dagen efter då slatten dracks upp. Min flaska.

George de Vogüé Chambolle-Musigny 1er Cru
(2 / 4 / 14 p)
Mjuk och fin samt lite varmare i stilen, viss alkohol kan kännas. Kan det vara en italienare av något slag? Riktigt smarrig och välgjord.
Nedklassade druvor från unga Musigny GC-stockar.

Kershaw GPS Series Pinot Noirt 2021
(1 / 2 / 8p)
Vosne-kryddor och lite aska i doften. Fin och pigg frukt (körsbär) utan att förlora balansen. Ingen tvekan på Pinot, från varmare årgång om Bourgogne. Härlig! Min flaska.

Gangloff Côte-Rôtie La Serèrene Noire 2019
(3 / 1 / 8p)
Krallig doft med vitpeppar, chark och viol. Måste vara en Syrah. Samma går igen i smaken även om profilen är rätt snygg. Knep guldet med en förstaplats mer än Kershaw.

Summa summarum kan man konstatera att Kershaws GPS Series inte gör bort sig bland röd och vit Bourgogne, bara en poäng efter Coche och Lafon i vitvinsflighten och 5–6 poäng före Dujac och Vogüé (alla deltagare satte den före de två bourgognerna) bland de röda.

Riktigt kul provning med fantastisk nivå på vinerna!

 

[buteljen]

2005 Ornellaia
Ett helt ljuvligt vin. Stor intensitet och komplexitet i doften, med mörka körsbär, mörk choklad, lakrits, kryddor, grafit och lite rök,tobak, kaffe. Det finns så mycket här och nya nyanser fortsätter att dyka upp i glaset efterhand. I munnen är det intensivt och koncentrerat men samtidigt elegant, med fortfarande lite greppiga tanniner. Mörk frukt, choklad, lakrits och kryddor kommer igen, tillsammans med mer jordiga toner i en fantastisk lager på lager-känsla. Lång, lång finish. Väldigt, väldigt gott.

 

[Soignerad]

Återkommer.

 

[Soignerad]

Det var med skräckblandad förtjusning, stora förväntningar och den vanliga ängslan om dålig flaska jag öppnade den här 2003an. Flaskan var i mycket bra skick, kork, folie och etikett idealiska och bra level så det bådade gott - men man har ju blivit lurad förr... drog en lättnads suck när korken var vacker som en mahogny-yacht i motljus, ahhh!

Årgången i Bordeaux var ju minst sagt speciell och det här är första 03an jag öppnar så kände oro om det här skulle visa sig vara en outlier-Latour istället för det stiltypiska stora vinet. Läser man runt på nätet är omdömena blandade. Folk har dessutom dekanterat på alla möjliga olika sätt så jag var orolig för att jag antingen skulle dra korken för tidigt eller att vinet skulle stänga ner. Bestämde mig till slut för att öppna ≈4 timmar före middagen vilket i efterhand var rätt beslut även om jag med nöje njutit av det direkt ur flaskan utan dekantering och bara låtit det utvecklas i glaset.

Mitt första intryck: Wow, det här ÄR Latour! Och inte nog med det: en årgång i perfekt drickfönster!

Vinet är så balanserat att det skulle kunna gå på lina över Garonne med ett fullt glas i varje hand. Mörk frukt; cassis, körsbär. Svarta vinbärs-blad. Cederträ, undervegetation och svartpeppar. Magisk munkänsla. Tanninerna har dragit på sig mystofflor och glider runt i morgonrock av siden. Mon dieu, vilket vin!

Magnifikt direkt ur flaskan och ner i glaset. Håller ihop men frukten lugnar sig efter 4-8 timmar. Efter 10 timmar tiltar det mer åt tertiär tobak och ceder.

Vilken personlig poäng man sätter här beror nog mest på flaskans proveniens, ens egna förväntningar, tillfälle och sällskap. Och kanske är det också fullkomligt onödigt att dividera om detta bara är 97 eller faktiskt perfekta 100. Kanske skulle jag önska ännu längre eftersmak men jag kommer inte på rak arm på någon annan årgång eller annat vin jag druckit som jag tyckt varit "bättre", bara annorlunda eller från andra appellationer med andra markörer så jämförelser säger inte så mycket.

Till syvende og sist är den stora insikten att 2003 dricker fantastiskt just nu och att årgången verkligen levererade ett stort vin.

 

[katho27]

Vina Tondonia Blanco -08.

Över två dagar, med och utan mat.
Vid plopp, solo karaktäristisk med vaxig, örtig och fatig komplexitet. Salvia och sälta. Frukten initialt lite i bakgrunden.
Två timmar senare till mat som är rik på umami har också frukten , ja nästan sötaktig vit frukt tittat fram. Så jädrans gott.

Dag två solo (as we speak) så är det ett makalöst vin, i sitt esse och fortfarande piggt efter ett dygn i kylen under vanlig kork.
Det är rikt, det är långt, det är vackert.
Får se om det finns en slurk kvar när mat kommer fram men fan tro't..

Systembolaget i mars 2021, 349 pix, ja herregud..