Mycket riktigt är det ett vin från Kloster Eberbach. Deras officiella namn är Hessische Staatsweingüter och Kloster Eberbach är väl mer av ett varumärke för huvuddelen av vinerna. Den preussiska örnen prydde etiketterna tills ganska nyligen, men numera är det klostret på framsidan och en mindre örn på baksidan. Steinberg är monopolvingård för dem, en clos i närheten av klostret.
Mycket riktigt är det en QbA (som numera kallas Qualitätswein rent och slätt), vilket också är den enklaste kvalitetsklassen av vingårdsbetecknade viner från den här producenten. Fram till 90-talet var standardstilen för QbA (åtminstone i Mosel/Rheingau) "halvtorr", d.v.s. med viss restsötma. Halvtorra QbA/Qualitätswein finns knappt längre, därför kan man närmast tänka på en lättviktig Kabinett. Skillnaden mot en Kabinett (det lägsta prädikatet) är dock att man får chaptalisera en QbA, d.v.s. tillsätta socker i syfte att höja alkoholhalten, därför är det lite svårt att veta vilken restsötma som en viss alkoholhalt indikerar. Jag skulle kunna tänka mig att den ligger på 20-30 g/l, eftersom ca 30 g/l en gång i tiden var normalt för Kabinett. (Topproducenter idag ligger långt över minimifordringarna i druvmognad, men det var en trend som inleddes först på 90-talet.) Hade vinet legat på max 18 g/l hade de förmodligen skrivit ut "halbtrocken".
Kloster Eberbach/Staatsweingüter har alltid varit mer eller mindre bra på söta viner, men inte alltid på de övriga. 80-talet var nog generellt inte någon glansperiod för dem och 1987 är inte någon känd årgång. Stilen lär därför vara ganska lätt, om vi talar om fruktkoncentration m.m. QbA:er är heller inte alltid lika "rena" i stilen som Kabinett/Spätlese. Vid den här åldern lär det finnas mycket petroleum och boket äpple eller stekt äpple eller torkad frukt i doften. Kanske i kombination med andra ålderstoner som blöt mossa och skogstoner.
Fyllnivån är inte helt perfekt, men helt OK. Färgen ser också OK ut. Därför tror jag säkert vinet är fullt drickbart, och kanske rentav intressant. Kombinationen av syra och sötma (även på "halvtorr" nivå) gör ofta att vinerna klarar lagring. (Halvtorr riesling är ofta mycket mer lagringsduglig än de bra torra!) 31 år på 3l-flaska borde motsvara 15-20 år på normal flaska, och motsvarande viner från 1998-2003 kan man förvänta sig ska vara drickbara. Vinet är dock på väg nedför snarare än uppför, så det är väl inget att spara alltför länge på. Korkens skick avgör, så det är svårt att säga något generellt.
Även om jag kanske har "skrivit ner" förväntningarna på innehållet tror jag faktiskt flaskan kan vara säljbar, om man skulle vara lagd åt det hållet. Det är nämligen väldigt ovanligt med tyska viner på storformat, särskilt sådana större än magnum.
Namnet för en tysk 3l-flaska är dock dubbelmagnum, precis som för bl.a. Bordeaux och Bourgogne. Jéroboam används bara som namn på 3l-flaskor i Champagne, och möjligen för andra mousserande viner.
