Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Restaurang Flickan, Stockholm

thunberg

Flaskfantast
Administratör
I lördags besökte jag och min fru restaurang Flickan i Gamla stan. Det är tidigare Omakase köttslöjd som bytt skepnad och ingår således som en del av Daniel Crespis lilla kvartersimperium. Flickan är counter dining, enbart 8 platser och tre kockar som levererar både mat som dryck till en fastställd meny och ett färdigt dryckespaket. Kan nämna med en gång att jag inte tog några noteringar av vinerna, allt är taget från minnet. Fokus låg på maten och sällskapet. Är inte överdrivet förtjust i att ta en massa bilder när jag äter vilket resulterar i enbart text.

När vi anlände var våra platser klara och vi valde att starta med ett glas NV Henriot Brut Souverain, en ganska medioker champagne med i huvudsak gröna äpplen och klen syra. Första rätten var en ankleverterrin med dadlar på smöriga briochebröd. Perfekt fingermat. Dadlarna höjde smaken, mycket bra. Till andra rätten, nåt ägg med kaviar (minns inte vad det kallades) som inte var speciellt god eller spännande men vinet 2016 Vollenweider Wolfer Goldgrube Riesling Kabinett var en trevlig bekantskap. Låg alkoholhalt och en blommig doft tillsammans med citrus, honung och en svag antydan av cykelslang gjorde det lättgillat. Tredje rätten var några helt makalöst goda svenskodlade små tomater med libbsticksolja, perfekt balans mellan alla delarna. Efter det en ravioli med svampfyllning. Helt ok men inget spektakulärt.

När femte rätten skulle dukas fram skedde ett missöde och min rätt blev vattendränkt. Skymtade paniken hos kocken men de klarade upp det snyggt. Med några minuters fördröjning fick jag min ibericogris under ett täcke av karamelliserad grädde och en generös hög riven svat tryffel ovanpå. Ännu en helt perfekt rätt, sötman och fetman i grädden samt den feta grisen ihop med tryffeln och körsbärssträvheten i vinet 2014 Castellare di Castellina I Sodi di San Niccolò satt som handen i handsken.

Sjätte anrättningen var en stekt morot med en krisp av något slag ovanpå (minns inte) och en yoghurt som inte fungerade fullt ut. Krispet och yoghurten var bra i sig men dolde huvudingrediensen helt.

Efter 45 minuter i 51,5 gradigt smörbad var gösen klar. Ruskigt fin fisk som i sin skål med skummad gräddmjölk (och en massa andra delar som jag glömt) med lätthet klarade av 2015 Terlan Nova Domus Riserva.

Efter en flytt från köksdisken till ett bord bakom fick vi tid att smälta maten innan det var dags för desserterna. En något konstig pausvila som inte kändes helt nödvändig. Som dessertvin var det 2007 Wenzel Am Fusse Des Berges Ruster Ausbruch till samtliga tre sista rätterna. Krusbärskompotten var trevlig och passade bra som gomrensare. Hade gärna haft den direkt efter gösen. Den andra efterrätten kommer jag inte ihåg alls, fick vi ens den? Kan inte minnas den alls, frågade min fru som inte heller kan komma ihåg den. Skumt, kan knappast ha varit något att skriva hem om i så fall. Kaffet som serverades var dock perfekt i sin diskreta rostning. Avslutningsvis var det ett rån med något krämigt med lingon i. Jag fattar den inte alls. Inte min fru heller. Det är ytterst sällan jag lämnar kvar efterrätter, jag älskar efterrätter, men den här gången blev det så. Rånet var smaklöst och krämen fadd. Inte ens lingonen orkade ge tillräckligt med smak för att det skulle vara intressant.

Av samtliga rätter var det ankleverterrinen, grisen, gösen och krusbärskompotten som höll högsta nivå. De andra rätterna var bra men i ärlighetens namn tråkiga. Servicen var mycket bra, det tre kockarna presenterade rätterna bra och hade även tid för lite frågor kring matlagning, det uppskattas. Enda missen var det konstiga onaturliga avbrottet efter flytten till det bakre bordet. Vi kände oss lite bortglömda och visste inte riktigt hur vi skulle göra.

Så hur rankar jag Flickan? Inte min bästa matupplevelse i Stockholm men är trots den svajiga nivån på rätterna ett ställe värt att besöka. Vi kände oss på det hela nöjda när vi tog oss ut i kvällskylan på väg mot nya äventyr.
 

IsKr

Medlem
Det lät ju som en ganska trevlig kväll fast med lite för få höjdpunkter. Tycker att man kan förvänta sig det.
Har själv funderat på att gå till Flickan med frun på hennes 30årsdag men är inte helt säker. Det kanske blir Pubologi istället, nog för att det också är en del av Crespikvarteret. Vi är ju 2 kvällar i Hufvudstaden så får se vilka ställen man besöker.
 

gece

Man vänjer sig.
Det lät ju som en ganska trevlig kväll fast med lite för få höjdpunkter. Tycker att man kan förvänta sig det.
Har själv funderat på att gå till Flickan med frun på hennes 30årsdag men är inte helt säker. Det kanske blir Pubologi istället, nog för att det också är en del av Crespikvarteret. Vi är ju 2 kvällar i Hufvudstaden så får se vilka ställen man besöker.
Prova en walking dinner, om de fortfarande har det. Ett par rätter i varje restaurang i kvarteret, då slipper man välja :)
 

Dovberg

Medlem
I lördags besökte jag och min fru restaurang Flickan i Gamla stan. Det är tidigare Omakase köttslöjd som bytt skepnad och ingår således som en del av Daniel Crespis lilla kvartersimperium. Flickan är counter dining, enbart 8 platser och tre kockar som levererar både mat som dryck till en fastställd meny och ett färdigt dryckespaket. Kan nämna med en gång att jag inte tog några noteringar av vinerna, allt är taget från minnet. Fokus låg på maten och sällskapet. Är inte överdrivet förtjust i att ta en massa bilder när jag äter vilket resulterar i enbart text.

När vi anlände var våra platser klara och vi valde att starta med ett glas NV Henriot Brut Souverain, en ganska medioker champagne med i huvudsak gröna äpplen och klen syra. Första rätten var en ankleverterrin med dadlar på smöriga briochebröd. Perfekt fingermat. Dadlarna höjde smaken, mycket bra. Till andra rätten, nåt ägg med kaviar (minns inte vad det kallades) som inte var speciellt god eller spännande men vinet 2016 Vollenweider Wolfer Goldgrube Riesling Kabinett var en trevlig bekantskap. Låg alkoholhalt och en blommig doft tillsammans med citrus, honung och en svag antydan av cykelslang gjorde det lättgillat. Tredje rätten var några helt makalöst goda svenskodlade små tomater med libbsticksolja, perfekt balans mellan alla delarna. Efter det en ravioli med svampfyllning. Helt ok men inget spektakulärt.

När femte rätten skulle dukas fram skedde ett missöde och min rätt blev vattendränkt. Skymtade paniken hos kocken men de klarade upp det snyggt. Med några minuters fördröjning fick jag min ibericogris under ett täcke av karamelliserad grädde och en generös hög riven svat tryffel ovanpå. Ännu en helt perfekt rätt, sötman och fetman i grädden samt den feta grisen ihop med tryffeln och körsbärssträvheten i vinet 2014 Castellare di Castellina I Sodi di San Niccolò satt som handen i handsken.

Sjätte anrättningen var en stekt morot med en krisp av något slag ovanpå (minns inte) och en yoghurt som inte fungerade fullt ut. Krispet och yoghurten var bra i sig men dolde huvudingrediensen helt.

Efter 45 minuter i 51,5 gradigt smörbad var gösen klar. Ruskigt fin fisk som i sin skål med skummad gräddmjölk (och en massa andra delar som jag glömt) med lätthet klarade av 2015 Terlan Nova Domus Riserva.

Efter en flytt från köksdisken till ett bord bakom fick vi tid att smälta maten innan det var dags för desserterna. En något konstig pausvila som inte kändes helt nödvändig. Som dessertvin var det 2007 Wenzel Am Fusse Des Berges Ruster Ausbruch till samtliga tre sista rätterna. Krusbärskompotten var trevlig och passade bra som gomrensare. Hade gärna haft den direkt efter gösen. Den andra efterrätten kommer jag inte ihåg alls, fick vi ens den? Kan inte minnas den alls, frågade min fru som inte heller kan komma ihåg den. Skumt, kan knappast ha varit något att skriva hem om i så fall. Kaffet som serverades var dock perfekt i sin diskreta rostning. Avslutningsvis var det ett rån med något krämigt med lingon i. Jag fattar den inte alls. Inte min fru heller. Det är ytterst sällan jag lämnar kvar efterrätter, jag älskar efterrätter, men den här gången blev det så. Rånet var smaklöst och krämen fadd. Inte ens lingonen orkade ge tillräckligt med smak för att det skulle vara intressant.

Av samtliga rätter var det ankleverterrinen, grisen, gösen och krusbärskompotten som höll högsta nivå. De andra rätterna var bra men i ärlighetens namn tråkiga. Servicen var mycket bra, det tre kockarna presenterade rätterna bra och hade även tid för lite frågor kring matlagning, det uppskattas. Enda missen var det konstiga onaturliga avbrottet efter flytten till det bakre bordet. Vi kände oss lite bortglömda och visste inte riktigt hur vi skulle göra.

Så hur rankar jag Flickan? Inte min bästa matupplevelse i Stockholm men är trots den svajiga nivån på rätterna ett ställe värt att besöka. Vi kände oss på det hela nöjda när vi tog oss ut i kvällskylan på väg mot nya äventyr.

Kan egentligen bara instämma med dina upplevelser. Var där en vecka innan dig med min systers man som också är mycket mat och vinintresserad. Jag själv gillade vinerna och tyckte att dryckespaketet var rimligt prissatt. Vissa rätter stack ut stark, som t.ex. tomaträtten som var helt jävla outstanding. Snacka om oväntad smakexplosion. Den smörstekta moroten gav rent av avsmak hos mig. För salt, tråkig med ingen balans alls. Kände inte ens den lufttorkade fläskfilén som de rev över.

Kvällens höjdpunkt var snarare när vi matchades upp med ett par som satt bredvid oss. Kvällen slutade med oändliga diskussioner om doft, viner och gambling. Min fru blev lite förvånad när hon dagen efter frågade vad som var det bästa på kvällen och jag spontant svarar "det var utan tvekan att vi träffade det där paret".
 

glenn_peter

Medlem
Det kanske blir Pubologi istället, nog för att det också är en del av Crespikvarteret.
Pubologi är min och min frus go-to-restaurang. Vi faller alltid tillbaka på den vid restaurangval och har hittills inte blivit besvikna, men så gillar vi också den rökiga-feta-krämiga röda-tråden dom ofta har i sina rätter.
 
Toppen