Mattias Schyberg
Administratör
Har funderat en del på detta. Har knappt sett ett enda inslag som rör viner från denna del av vinvärlden. Visst, det är vanligtvis mycket vin härifrån som säljs i det nedre registret av prisskalan, vilket många gånger är ointressant för vinnörden. Både Argentina och Chile har dock en hel del kvalitetsviner också, vanligtvis i en prisklass runt 100-250 kr, där man ofta får riktigt rakryggade skapelser.
Många viner härifrån hamnar förmodligen i kategorin "fruktbomber" (gillar dock inte ordet, då det används med negativ klang) och har ofta en massiv frukt, samt inte sällan en noterbar restsötma med en alkohol närmare ca 14-15 %.
Är detta ett problem? Inte för mig, inte ens nästan!
Vinerna härifrån brukar vanligtvis ha rejäl syra och strävhet pga hög höjd där druvorna växer. Dessutom, jag äter gärna hummer, men ibland skriker kroppen efter en rejäl bit kött med portvinsreduktion. Omväxling är en av hörnstenarna i mitt liv.
De viner jag främst vill lyfta från denna del av världen är malbec från Argentina och syrah från Chile. Hade säkert kunnat belysa vita vin också, men saknar den erfarenhet som behövs.
Chile är väl främst kända för sina vin på carmenere och cabernet sauvignon, men dessa tycker jag ofta blir lite väl gröna med svartavinbärsblad (nästan samma ton man kan hitta i SB), vilket jag inte uppskattar. Deras syrah är däremot riktigt jävla trevlig många gånger. Mycket peppar och chark samt nyavärlden-kraft. Inte helt olikt liknande vin från Sydafrika både i kropp och själ, men heller inte mil ifrån norra Rhone (vanligtvis kraftigare dock).
När det gäller Argentina så är det malbec, och övriga bordeaux-druvor, jag uppskattar mest. Här drar karaktären snarare mot USA med klassiska Napa-markörer. Lätta att förväxla i blindprovning vill jag lova. Även lite kraftigare Italienare (supertuscans) kan ha liknande karaktär.
Vad säger ni, vad har ni för erfarenhet av dessa länders viner och varför diskuteras de så sällan?
Många viner härifrån hamnar förmodligen i kategorin "fruktbomber" (gillar dock inte ordet, då det används med negativ klang) och har ofta en massiv frukt, samt inte sällan en noterbar restsötma med en alkohol närmare ca 14-15 %.
Är detta ett problem? Inte för mig, inte ens nästan!
Vinerna härifrån brukar vanligtvis ha rejäl syra och strävhet pga hög höjd där druvorna växer. Dessutom, jag äter gärna hummer, men ibland skriker kroppen efter en rejäl bit kött med portvinsreduktion. Omväxling är en av hörnstenarna i mitt liv.
De viner jag främst vill lyfta från denna del av världen är malbec från Argentina och syrah från Chile. Hade säkert kunnat belysa vita vin också, men saknar den erfarenhet som behövs.
Chile är väl främst kända för sina vin på carmenere och cabernet sauvignon, men dessa tycker jag ofta blir lite väl gröna med svartavinbärsblad (nästan samma ton man kan hitta i SB), vilket jag inte uppskattar. Deras syrah är däremot riktigt jävla trevlig många gånger. Mycket peppar och chark samt nyavärlden-kraft. Inte helt olikt liknande vin från Sydafrika både i kropp och själ, men heller inte mil ifrån norra Rhone (vanligtvis kraftigare dock).
När det gäller Argentina så är det malbec, och övriga bordeaux-druvor, jag uppskattar mest. Här drar karaktären snarare mot USA med klassiska Napa-markörer. Lätta att förväxla i blindprovning vill jag lova. Även lite kraftigare Italienare (supertuscans) kan ha liknande karaktär.
Vad säger ni, vad har ni för erfarenhet av dessa länders viner och varför diskuteras de så sällan?
Last edited: