Madeira

[Johan_H]

Den stora Madeira-tråden.

 

[Daniel A]

Och låt den växa och svämma över! Ett vin som förtjänar så mycket mer uppmärksamhet än det får (fast det kanske är bra rent plånboksmässigt)!

 

[Johan_H]

Och låt den växa och svämma över! Ett vin som förtjänar så mycket mer uppmärksamhet än det får (fast det kanske är bra rent plånboksmässigt)!

Håller med.

Sitter och lyssnar på den så ofta intressanta podcasten "I'll Drink to That" med Levi Dalton, när han intervjuar Ricardo Freitas från Barbeito. Något som jag funderat en del på, och som besvaras i podden, är varför Barbeitos viner ofta är mycket ljusare i färgen än många andra viner från Madeira. Många unga viner från Madeira får sin mörka färg från tillsatt karamell. Någon som vet vilken typ av "karamell", och vad som är generell praxis? (Barbeito tillsätter ingen karamell). Är den vanligare att blends ("multi-vintage-madeira", typ 5, 10, 15 Y.O.) får karamell tillsatt?

Funderar också lite på nivåerna av restsötma i de buteljerade vinerna. På Wikipedia ( https://en.wikipedia.org/wiki/Madeira_wine ) och i boken "101 saker du måste veta om vin" (Michel Jamais) står det att vinerna på druvan Sercial (som ger de torraste vinerna) ofta har en restsötma omkring 9-27 / 10-20 gr/liter. De viner som jag har stött på har oftast haft en betydligt högre restsötma än vad som anges i de två ovan nämnda källorna (gäller för alla typer av stilar, Sercial - Malvazia). Är det så att dessa källor syftar på vinet just efter att druvdestillat tillsatts för att avbryta jäsningsprocessen (d.v.s. innan lagringsprocessen hunnit "maderisera" vinet och koncentrerat både smakämnen, syra och socker genom evaporation)?
Vad är era erfarenheter kring restsötman.

Vet ni om några madeiraviner som har en restsötma på endast ca 10-20 gr/liter? Har för mig att Cossart Gordon 5 Y.O. Sercial har en restsötma ungefär i denna nivå, men om man tänker lite äldre viner, i.a.f. 10+ Y.O.

 

[Daniel A]

Många unga viner från Madeira får sin mörka färg från tillsatt karamell. Någon som vet vilken typ av "karamell", och vad som är generell praxis? (Barbeito tillsätter ingen karamell). Är den vanligare att blends ("multi-vintage-madeira", typ 5, 10, 15 Y.O.) får karamell tillsatt?

Karamell är, i såväl mat- som alkoholsammanhang, detsamma som E150. Dvs, sockerkulör. Väldigt vanligt att det tillsätts i whisky och cognac, till exempel. Ett jävla otyg. Kan mycket väl vara så att det finns E150 i madeira, men i så fall tänker jag gissa (välja att tro?) att det bara gäller de billigare sorterna. Aldrig hört talas om att någon producent skulle tillsätta det i sina årgångsviner, eller seriösare buteljeringar för den delen.

Vad är era erfarenheter kring restsötman.

Restsötman syftar alltid på det som är kvar i flaskan och således det du som konsument får i dig. Madeiras ädla druvor följer ofta mönstret, från torrt till sött: sercial - verdelho - bual - malvasia. Med terrantez inkastad någonstans i mitten (skatta dig lycklig när du hittar terrantez-viner ). Men det är väldigt flytande gränser när det kommer till det där restsockret - det förvirras ytterligare av att syran kan påverka den upplevda sötman (ett vin med skyhög syra (t.ex. sercial) kan upplevas som torrare än vad det egentligen är). Det förvirras ytterligare ytterligare eftersom producenterna inte alltid är så öppna med det här.

Min erfarenhet när det kommer till restsötman och den klassiska fördelningen mellan druvorna är att det stämmer som bäst när det kommer till årgångsmadeira (det som benämns "frasquiera" och således är 20+ år gammalt (från en årgång)).

Vet ni om några madeiraviner som har en restsötma på endast ca 10-20 gr/liter? Har för mig att Cossart Gordon 5 Y.O. Sercial har en restsötma ungefär i denna nivå, men om man tänker lite äldre viner, i.a.f. 10+ Y.O.

Har tyvärr inget att tillägga här. Det är så svår information att få fram att jag har slutat bry mig. Det jag upplevt som torrast är sercial från 70-talet och bakåt (dvs, tillräckligt gammalt för att saker ska ha hunnit "sätta sig"), men det är kanske taskigt att säga eftersom dessa buteljer knappast växer på träd.

Om du fortsätter göra efterforskningarna skulle det uppskattas mycket om du skriver om din upptäckter här! Som du nog har märkt är det aldrig något vidare fart på trådar om madeira (vart tog Niklas J vägen?!), men det kan det ju bli ändring på!

 

[Johan_H]

Karamell är, i såväl mat- som alkoholsammanhang, detsamma som E150. Dvs, sockerkulör. Väldigt vanligt att det tillsätts i whisky och cognac, till exempel. Ett jävla otyg. Kan mycket väl vara så att det finns E150 i madeira, men i så fall tänker jag gissa (välja att tro?) att det bara gäller de billigare sorterna. Aldrig hört talas om att någon producent skulle tillsätta det i sina årgångsviner, eller seriösare buteljeringar för den delen.

Tänker också att det endast är i de enklaste vinerna (3 Y.O. och 5 Y.O.) som karamell kan tillsättas, d.v.s. de som tillverkas enligt metoden cubas de calor, vilket innebär att vinet först värms upp i stora rostfria ståltankar, uppvärmda av vatten, till runt 45-50 °C under minst tre månader, för att sedan få vila under svala förhållanden under en tre månader lång period som kallas estagio, och sedan får ligga i träfat för att få en långsam oxidation. Denna metod ger ofta en bränd karamelliserad ton, som ofta finns i de enklare madeiravinerna, men som inte finns, eller i.a.f. inte är lika dominant, i de finaste madeira-vinerna som gjorts enligt canteiro-metoden (eller för den delen de viner som gjorts enligt den tredje och senaste metoden, armazem de calor, vilken innebär att vinet förvaras i träfat i uppvärmda rum, som kan liknas med en ljummen bastu).

I ovan nämnda podcast (

) förklarar Ricardo att vinerna behöver lång lång tid för att bli mörka i färgen p.g.a. oxidation. Vinerna från Barbeito (även de gjorda på den den blå druvan Tinta Negra), och även Blandy's colheita-viner, är relativt ljusa i färgen, med nyanser av orange-bärnsten-koppar. Men många andra ("unga") madeira-viner, är betydligt mörkare i färgen. Två olika exempel:

• Vintry's Madeira Fine, en enkel tre-årig madeira som länge funnits på Bolaget. Gjord på den blå druvan Tinta Negra.
• VEIGA MADEIRA MALVAZIA 15 Y.O., också den gjord på den blå druvan Tinta Negra (även fast det står Malvazia på etiketten (förr användes Sercial, Verldeho, Bual och Malvazia också som beteckning för den stil (söthetsgrad) som vinet representerade)).

Att Vintry's Madeira Fine skulle kunna ha (? (jag vet inte)) tillsatt karamell, kan jag förstå. Men vad beror den mörka färgen i VEIGA MADEIRA MALVAZIA 15 Y.O. på? Innehåller den karamell? Vinet är ju visserligen gjord på en blå druvsort, men madeira-viner gjorda på blå druvsorter (den andra blå druvsorten är Bastardo, som idag är mycket ovanlig på Madeira) brukar (som jag uppfattat det) få en kort urlakning (maceration), medan madeira-viner gjorda på gröna druvsorter får en lång urlakning för större koncentration av smakämnen.
Sedan är det kanske möjligt att metoden cubas de calor, ger mörkare viner. Någon som vet något om det?

Restsötman syftar alltid på det som är kvar i flaskan och således det du som konsument får i dig. Madeiras ädla druvor följer ofta mönstret, från torrt till sött: sercial - verdelho - bual - malvasia. Med terrantez inkastad någonstans i mitten (skatta dig lycklig när du hittar terrantez-viner ). Men det är väldigt flytande gränser när det kommer till det där restsockret - det förvirras ytterligare av att syran kan påverka den upplevda sötman (ett vin med skyhög syra (t.ex. sercial) kan upplevas som torrare än vad det egentligen är). Det förvirras ytterligare ytterligare eftersom producenterna inte alltid är så öppna med det här.

Min erfarenhet när det kommer till restsötman och den klassiska fördelningen mellan druvorna är att det stämmer som bäst när det kommer till årgångsmadeira (det som benämns "frasquiera" och således är 20+ år gammalt (från en årgång)).

Jag har en flaska Henriques & Henriques 20 year old Terrantez, men har inte öppnat den. Den är försluten med vax, men vet du @Daniel A, om den har en "klassisk starkvinskork" (återförslutningsbar), eller en vanlig kork under?
T.ex. så försluter Barbeito en del av sina viner med vanliga krokar, och en del med återförslutningsbara.

Har tyvärr inget att tillägga här. Det är så svår information att få fram att jag har slutat bry mig. Det jag upplevt som torrast är sercial från 70-talet och bakåt (dvs, tillräckligt gammalt för att saker ska ha hunnit "sätta sig"), men det är kanske taskigt att säga eftersom dessa buteljer knappast växer på träd.

Om du fortsätter göra efterforskningarna skulle det uppskattas mycket om du skriver om din upptäckter här! Som du nog har märkt är det aldrig något vidare fart på trådar om madeira (vart tog Niklas J vägen?!), men det kan det ju bli ändring på!

Någon gång vill jag testa en sådan gammal madeira! De äldsta som jag har provat är från mitten av 90-talet (1900).
Intresset för starkviner generellt är ju inte jättestort, vilket på ett sätt är bra, då priserna inte är orimliga, men det är ju kul med ett intresse och informationsutbyte.
Niklas Jörgensens blogg Mad About Madeira är ju fantastiskt! Saknar att han tagit en paus från sin blogg (och forumet Fine Wines), men det blir väl svårt att kombinera när han samtidigt skriver för Livets Goda. Vi får läsa intressanta reportage där istället.