StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
...som start på denna tråd vill jag förfäkta ett 30-årigt envist stretande att finna JUVELEN i Burguniska PN. Det har ännu inte inträffat, men jag tycker nog att jag känner dem väl. Dock har jag haft det enkelt att omfamna ssk Österrikisk och Nya Zeeländska varianter (de viner som Burgundarna imho drömmer om att få göra) samt att en hel del Tüska / Alsassiska kan vara med på banan. Liksom PN från Patagonien... Oregogne och Washingogne är mer sällan med på min bana av spännande, spänstiga, nerviga, avklädda, estetiska PN:ar, även om många underbaringar passerat revy. Normalfallet USA är tyvärr barbarism... två italienare finns med på min radar.
Alla saftiga varmklimats-PN:ar går fetbort i min värld, och jag har generellt en uttalad "uppförsbacke" då det gäller acceptans av låga halter tanniner. (Yellowtail PN för några år sedan lyser som en lycklig undantagslykta på min stjärnhimmel, nuvarande japanska tappning åkte i vasken.)
Tänkte att här kan vi som vill hårklyva egna erfarenheter av PN göra så.
Syfte: att skapa förståelse för vår egen smak av detta knepiga specialfall inom vinvärlden.
Varmt välkommen!
Alla saftiga varmklimats-PN:ar går fetbort i min värld, och jag har generellt en uttalad "uppförsbacke" då det gäller acceptans av låga halter tanniner. (Yellowtail PN för några år sedan lyser som en lycklig undantagslykta på min stjärnhimmel, nuvarande japanska tappning åkte i vasken.)
Tänkte att här kan vi som vill hårklyva egna erfarenheter av PN göra så.
Syfte: att skapa förståelse för vår egen smak av detta knepiga specialfall inom vinvärlden.
Varmt välkommen!