Vingubben
Medlem
Inte helt lätt men med lite hjälp från en vänlig själ (stort tack) så fick jag till ett besök hos Jerome i Rasteau. Det var inte tal om att kunna välja en tid, så resten av resan fick anpassas efter Jerome
Vi dök upp på utsatt tid, men vingården var helt tom. En halvtimma senare dök han dock upp som om inget hade hänt, och vi fick en trevlig genomgång av hans filosofi kring vingårdsarbete och sedan bar det ner till källaren där vi fick prova lite viner. Jerome pratar endast franska så med den lilla skolfranska vi hade med oss i bagaget var inte allt självklart men jag tror att vi fick med det viktigaste.Vi började med att prova hans vita 2020 som fortfarande låg på fat. Hans vita ligger minst 36 månader på en blandning av foudre och demi-muid. Vinet var oerhört stort med massiv frukt och en hel del restsötma, ca 5g. I kropp påminde det rätt mycket om en lyxig bourgogne, men rhonedruvorna gjorde sig påminda. Dock var det rätt fin syra vilket förklarades av att han har med både bourbolenc och picopoul. En riktig käftsmäll i både doft och smak. Vi provade sedan hans vita 2015 som hade lugnat ner sig betydligt och där eken var helt integrerad. På gränsen till perfekt och ett riktigt stort vin.
Vi gick sedan vidare till de röda vinerna och började med 2019 som var väldigt ung men oerhört opulent och charmig. Sötlakrits, vanilj, björnbär, hallon och en tydlig ek. 50% grenache och resten alla druvor som du kan hitta i södra rhone samt några till. Tor att han nämnde 7 ytterligare druvsorter. Hans röda ligger minst 48 månader på fat så hans 2020 kommer eventuellt att släppas till hösten, men kanske först nästa år. Vi provade sedan 2018 som var betydligt mer polerat. Här var det inte samma tryck i frukten utan mer av örter och jordighet. 2018 hade varit ett tufft år med ett väldigt litet skördeutag, ungefär 30% jämfört med en normal årgång. Nästa årgång som vi gav oss på var 2016, som jag hade provat tidigare. En varm årgång och lite på gränsen till sötsliskig enligt min smak men Jerome var han nöjd med vinet och rekommenderade lite ytterligare lagring.
Jag var tvungen att fråga honom om 2015 som var den årgång av hans viner som jag först provade, och som gjorde mig frälst. Han beskrev det som en årgång där det mesta gick rätt, och där han även fick en stor skörd, men han var väldigt nöjd med alla årgångar efter 2018 så nu är det bara att vänta tills dom kommer ut på marknaden. Riktigt kul producent att ha besökt, och en herre som verkligen söker perfektion i allt han gör, vilket också syns på hans anläggning.
