Darth Angelus
Medlem
Ja, jag har ojat mig mycket i det här forumet om hur förträffligt Clos du Mesnil är i teorin, men ikväll var det inte fråga om teori. Ikväll lättade jag på korken som tillhörde min ena Clos du Mesnil 1998 i samband med att ett par mycket trevliga vänner kom på besök. Bredvid detta fick de prova den vanliga årgången Krug från samma år. För att maximera objektiviteten skedde det hela blint. Cristal -02 hade jag som välkomstdryck (det var inte blint).
Resultatet då. Ja, även om båda tyckte att båda dryckerna var mycket goda och bra så föredrog båda Clos du Mesnil. Det är oklart om min närmsta vän påverkade den andre, eftersom han talade högt om vad han tyckte och den andra kunde varit osäker. Den andre verkade föredra den vanliga årgångens doft, men CdMs smak för att tycka att det totalt sett lutade åt CdMs fördel. Min närmsta vän var i stora drag säker på att Clos du Mesnil var en Krug (han hade aldrig druckit Clos du Mesnil innan) med sin stora, komplexa och spännande stil. Dock så verkade han inställd på att det skulle vara champagne av olika skolor, så han trodde inte att Krug 1998 var en Krug. Allt detta framkom innan jag avslöjat identiteterna.
Min egen åsikt då? Nåväl, alla på det här forumet vet väl att jag har extremt positiva förutfattade meningar om CdM, så kanske ni inte litar på mitt omdöme. Men om ni ändå skulle göra det så kan jag säga att CdM utan tvivel var det också det bättre av de två, och den klart bästa champagnen av årgång 1998 som jag druckit. Man kunde ärligt talat inte tro att det var en halvbra årgång som 1998, då den lätt slog många prestiger av toppårgångar såsom 1996 och 2002 (exempelvis den annars förträffliga Cristal -02, som hade gjort sig så bra med mera normal konkurrens).
Däremot var den givetvis p.g.a. lägre ålder helt annorlunda mot den 88:a jag drack för snart ett år sedan, och ännu inte fullt lika bra, och med all säkerhet hade den en del utvecklingspotential, men redan nu i sin ungdom var CdM -98 ljuvlig. En besvikelse var det inte på ljusår när. Perfekt balans, enorm elegans och rikedom och med Krug-husets förträffliga signum. Vill inte i det här fallet sätta poäng, bl.a. därför att upplevelsen just nu känns så mycket större än en siffra, men skulle jag ändå försöka göra det så skulle endast någonting i stil med 98-99 poäng räcka.
Alla vi tre tyckte att CdM var den bästa av de tre champagnerna. Än en gång har teorin om CdMs förträfflighet har visat sig hålla hela vägen till doftsinnet och smaklökarna.
Resultatet då. Ja, även om båda tyckte att båda dryckerna var mycket goda och bra så föredrog båda Clos du Mesnil. Det är oklart om min närmsta vän påverkade den andre, eftersom han talade högt om vad han tyckte och den andra kunde varit osäker. Den andre verkade föredra den vanliga årgångens doft, men CdMs smak för att tycka att det totalt sett lutade åt CdMs fördel. Min närmsta vän var i stora drag säker på att Clos du Mesnil var en Krug (han hade aldrig druckit Clos du Mesnil innan) med sin stora, komplexa och spännande stil. Dock så verkade han inställd på att det skulle vara champagne av olika skolor, så han trodde inte att Krug 1998 var en Krug. Allt detta framkom innan jag avslöjat identiteterna.
Min egen åsikt då? Nåväl, alla på det här forumet vet väl att jag har extremt positiva förutfattade meningar om CdM, så kanske ni inte litar på mitt omdöme. Men om ni ändå skulle göra det så kan jag säga att CdM utan tvivel var det också det bättre av de två, och den klart bästa champagnen av årgång 1998 som jag druckit. Man kunde ärligt talat inte tro att det var en halvbra årgång som 1998, då den lätt slog många prestiger av toppårgångar såsom 1996 och 2002 (exempelvis den annars förträffliga Cristal -02, som hade gjort sig så bra med mera normal konkurrens).
Däremot var den givetvis p.g.a. lägre ålder helt annorlunda mot den 88:a jag drack för snart ett år sedan, och ännu inte fullt lika bra, och med all säkerhet hade den en del utvecklingspotential, men redan nu i sin ungdom var CdM -98 ljuvlig. En besvikelse var det inte på ljusår när. Perfekt balans, enorm elegans och rikedom och med Krug-husets förträffliga signum. Vill inte i det här fallet sätta poäng, bl.a. därför att upplevelsen just nu känns så mycket större än en siffra, men skulle jag ändå försöka göra det så skulle endast någonting i stil med 98-99 poäng räcka.
Alla vi tre tyckte att CdM var den bästa av de tre champagnerna. Än en gång har teorin om CdMs förträfflighet har visat sig hålla hela vägen till doftsinnet och smaklökarna.