Difrutar är en av Barcelonas hetare restauranger och har precis fått sin andra stjärna. När jag var där så hade den bara en stjärna. Restaurangen har kopplingar till legandariska elBulli med Oriol Castro. Maten är i den moderna kemiska lekfulla skolan så jag hade förväntat mig något utöver det vanliga! Fanns tre menyer att välja på. Klassisk, ny och en maxad med namn Disfrutar med rätter från båda. Servitören rekommenderade den klassiska för nybörjare, men gissa vilken vi valde...
Första vinet blev en moderat prissatt Egly Rosé och därefter viner om jag inte kommer ihåg. Eglys Rosé är en av de bästa standardroseerna om den nu kvalar in där efter senaste årens prishöjningar. I den kraftigare skolan med PN och fat, mycket smak men ändå bra med frukt. En av @Daniel A s favoriter och vad han har för smak vet väl alla.
Många rätter blev det och jag var där i samband med omröstningen så detta är vad minnet förtäljer två månader senare.
Fruset "finger" av passionsfrukt med rom på toppen.
Lychee och rosvatten. Tanken var att man inte skulle äta rosbladen som var bittra. 4 av 12 blad var kvar på bordet när tallrikarna hämtades. Jag tänker därmed inte klaga på att denna rätten.
Rödbetor? Det jag kommer ihåg är att de låg under "jorden" när de kom ut varpå servitören skakade skålen och vips kom betorna fram till ytan. Lekfullt och häftigt.
Äppelcider.
Panchino fylld med kaviar. Mums.
Valnötsgodis med mango, tonkabönor och ett stänk Lagavulin på händerna som gjorde susen för dofterna.
Mandarinblomma.
Fisk med den klassiska dekonstruerade elBulli-oliven. Smakade söt tomat.
Gazpachosmörgås.
Någonting som smakade mandel.
Ägg med svampsmak.
Majs och anklever.
Dekonstruerad ceviche. En av kvällens bästa rätter och vi fick den två gånger efter att prästen i sällskapet uttryckt en oro över att inte bli mätt.
Laxrevben med dragonmajo.
Razorclam med sjögräs.
Maraconi carbonara.
Något med kaviar.
Flytande sallad.
Nudlar.
Alldeles för lång tid passerad för att komma ihåg vad allt var och alla intryck. Men så blir det när man skjuter upp skrivandet för länge. Lite inspiration kan det nog ge ändå. Hade skyhöga förväntningar som inte infriades först men när intrycken fick sjunka in och jämföras med övriga restauranger på resan omvärderade jag upplevelsen. Det är som med vin man har suktat efter och har ohemula förväntningar på. Hursomhelst en stark rekommendation för matnörden i allmänhet och i synnerhet för den som gillar det moderna och experimentella köket. Ett tips är att ta den klassiska menyn för den som vill ha elBullikänsla.
Första vinet blev en moderat prissatt Egly Rosé och därefter viner om jag inte kommer ihåg. Eglys Rosé är en av de bästa standardroseerna om den nu kvalar in där efter senaste årens prishöjningar. I den kraftigare skolan med PN och fat, mycket smak men ändå bra med frukt. En av @Daniel A s favoriter och vad han har för smak vet väl alla.
Många rätter blev det och jag var där i samband med omröstningen så detta är vad minnet förtäljer två månader senare.
Fruset "finger" av passionsfrukt med rom på toppen.
Lychee och rosvatten. Tanken var att man inte skulle äta rosbladen som var bittra. 4 av 12 blad var kvar på bordet när tallrikarna hämtades. Jag tänker därmed inte klaga på att denna rätten.
Rödbetor? Det jag kommer ihåg är att de låg under "jorden" när de kom ut varpå servitören skakade skålen och vips kom betorna fram till ytan. Lekfullt och häftigt.
Äppelcider.
Panchino fylld med kaviar. Mums.
Valnötsgodis med mango, tonkabönor och ett stänk Lagavulin på händerna som gjorde susen för dofterna.
Mandarinblomma.
Fisk med den klassiska dekonstruerade elBulli-oliven. Smakade söt tomat.
Gazpachosmörgås.
Någonting som smakade mandel.
Ägg med svampsmak.
Majs och anklever.
Dekonstruerad ceviche. En av kvällens bästa rätter och vi fick den två gånger efter att prästen i sällskapet uttryckt en oro över att inte bli mätt.
Laxrevben med dragonmajo.
Razorclam med sjögräs.
Maraconi carbonara.
Något med kaviar.
Flytande sallad.
Nudlar.
Alldeles för lång tid passerad för att komma ihåg vad allt var och alla intryck. Men så blir det när man skjuter upp skrivandet för länge. Lite inspiration kan det nog ge ändå. Hade skyhöga förväntningar som inte infriades först men när intrycken fick sjunka in och jämföras med övriga restauranger på resan omvärderade jag upplevelsen. Det är som med vin man har suktat efter och har ohemula förväntningar på. Hursomhelst en stark rekommendation för matnörden i allmänhet och i synnerhet för den som gillar det moderna och experimentella köket. Ett tips är att ta den klassiska menyn för den som vill ha elBullikänsla.
