Åkte till London för en matresa och första anhalt efter en rask promenad efter försening på Hethrow Express var Gordon Ramsays flaggskepp. Hade under längre tid argumenterat för avsmakningsmeny medan @Jesper ville ha 3-rätters lunch med argumentet att det skulle bli mindre tid över att se London. Men när det började regna var det svårt att vidhålla det och när dessutom kyparen förklarade att inte alla behöver ta avsmakning var det klart. Jag beställde omgående avsmakning som start på resan! 7 rätters med 2 val (lamm/duva & ost/mangopuré) av de klassiska rätterna genom åren.
Då vi hade bokat lunch och skulle besöka Bar With No Name och Harwood Arms samma kväll så hoppade vi alkoholen. Idiotiskt nog tog vi en alkoholfri saftapertif, vad f@n är problemet med alkoholfritt måste väl gå att göra vettiga grejor. Sneglade även på Bolly 04 Rosé för 29 £ glaset vilket är ett bra pris i London och med tanke på att jag lyckades betala 26 £ för en Lanson BdB dagen efter så...
Först upp amisar med rödbetsmaräng och sedan till ett engelskt "frukostegg" med smak av bacon och tryffel. Helt ok men ingen sensation.

Första riktiga rätten var ankelver vilket man aldrig kan få för mycket av! Här pressad med rökt anka och gröna äpplen, rovor och vattenkrasse. Ok och trevligt med syran från äpplena men hade ändå förväntat mig en bättre start.

Nästa rätt var en anledning till att jag ville ha avsmakningen, Gordons berömda och av @Orpale lovprisade hummerravioli med en bisque på ängsyra. Så det var minst sagt en besvikelse när första tuggan togs och hummer kändes lite trött och inte var av bästa kvalitet. Frusen kanske..!? Bisquen på ängsyra var dock fantastisk så hade hummern hållit måttet så hade det troligen varit en fantastisk rätt.

På tur hälleflundra med kungskrabba lime och en exotisk blommig buljong med bl.a. jasmin tror jag det var. Inget fel på fisken men buljongen var mer intressant än himmelsk. Ytterligare en adekvat rätt men knappast tre stjärnor här heller.

Som alla av börd vet så är det vit tryffelsäsong i november så jag smög in en pasta med vit albatryffel här. Vit tryffel ska likt löjrom avnjutas så att den får tala för sig själv. Funkade utmärkt och detta var bästa rätten så lång men å andra sidan är det svårt att misslyckas med en sådan ingrediens.
Så till sista varmrätten, en Duva med plommonpuré, lavende, fänkål, honung och ytterligare lite anklever. Bästa rätten på menyn så långt, plommonpurén var riktigt bra och passade utmärkt till ankan som dessvärre var lite överstekt för min smak. Medförde att den var lite seg och kanske var det inte bästa kvalitét heller. Första rätten på menyn som ändå får sägas hålla stjärnklass så långt.

Mango och passionsfruktspuré med jasmin till efterrätt. God javisst men inget man lägger på minnet.

Nästa efterrätt en grön äpplesorbet med mynta var dock kvällens bästa rätt och den enda som var värdig en trestjärnig restaurang. Till detta fick man en mortel med fryst kamomill och ringblomma, kul att krossa själv även om det blev för mjöligt för min smak. Glassen var godare på egen hand eller i vart fall med en begränsad mängd grönt.

Tredje efterrätten (klagar inte) var en citronparfait med honungsflarn, bergamottkräm och fårmjölksyoghurtsorbet. Riktigt god parfait och glass där citronen matchades av syran i bergamottkrämen för att rundas av av de söta honungsflarnen.

Avslutades med vit choklad lätt fryst av flytande kväve som avslutning på en dyr och dålig lunch.

När vi var där så var naturligtvis inte Gordon där men inte heller Claire som precis har sagt upp sig för att starta eget. Alltså troligtvis ingen ledning i köket vilket kan förklara magplasket. Efterrätterna höll dock hög klass, men så är det oftast enligt min mening på stjärnkrogar. Min teori om det är att det är ett steg på vägen för många hungriga kockar samtidigt som det inte anses vara lika fint i kockvärlden. Detta leder till att dessertkockarna får kämpa extra för att slå varmköket på fingrarna.
Detta är utan tvekan den sämsta restaurangen med *** som jag ätit på så långt och med den sittningen vi hade så förtjänade den knappt en stjärna. Kanske tror ni jag är överdrivet kritisk, men Jesper delade detta omdöme och var om möjligt än mer kritisk. Vår kritik stöds också av Mikael Jonsson som vi dagarna efter pratade med på Hedone när vi var där. Hans omdöme var efter att varit där flertalet gånger, Gordon är konsistent, konsistent dåligt!
Han nämnde även att ryktena sa att de inte haft besök av Michelin på flera år...
Som vanligt kommer bilderna från Jesper som även har skrivit sin egen recension på sin matblogg.
Fler inlägg från resan kommer...
Då vi hade bokat lunch och skulle besöka Bar With No Name och Harwood Arms samma kväll så hoppade vi alkoholen. Idiotiskt nog tog vi en alkoholfri saftapertif, vad f@n är problemet med alkoholfritt måste väl gå att göra vettiga grejor. Sneglade även på Bolly 04 Rosé för 29 £ glaset vilket är ett bra pris i London och med tanke på att jag lyckades betala 26 £ för en Lanson BdB dagen efter så...
Först upp amisar med rödbetsmaräng och sedan till ett engelskt "frukostegg" med smak av bacon och tryffel. Helt ok men ingen sensation.

Första riktiga rätten var ankelver vilket man aldrig kan få för mycket av! Här pressad med rökt anka och gröna äpplen, rovor och vattenkrasse. Ok och trevligt med syran från äpplena men hade ändå förväntat mig en bättre start.

Nästa rätt var en anledning till att jag ville ha avsmakningen, Gordons berömda och av @Orpale lovprisade hummerravioli med en bisque på ängsyra. Så det var minst sagt en besvikelse när första tuggan togs och hummer kändes lite trött och inte var av bästa kvalitet. Frusen kanske..!? Bisquen på ängsyra var dock fantastisk så hade hummern hållit måttet så hade det troligen varit en fantastisk rätt.

På tur hälleflundra med kungskrabba lime och en exotisk blommig buljong med bl.a. jasmin tror jag det var. Inget fel på fisken men buljongen var mer intressant än himmelsk. Ytterligare en adekvat rätt men knappast tre stjärnor här heller.

Som alla av börd vet så är det vit tryffelsäsong i november så jag smög in en pasta med vit albatryffel här. Vit tryffel ska likt löjrom avnjutas så att den får tala för sig själv. Funkade utmärkt och detta var bästa rätten så lång men å andra sidan är det svårt att misslyckas med en sådan ingrediens.
Så till sista varmrätten, en Duva med plommonpuré, lavende, fänkål, honung och ytterligare lite anklever. Bästa rätten på menyn så långt, plommonpurén var riktigt bra och passade utmärkt till ankan som dessvärre var lite överstekt för min smak. Medförde att den var lite seg och kanske var det inte bästa kvalitét heller. Första rätten på menyn som ändå får sägas hålla stjärnklass så långt.

Mango och passionsfruktspuré med jasmin till efterrätt. God javisst men inget man lägger på minnet.

Nästa efterrätt en grön äpplesorbet med mynta var dock kvällens bästa rätt och den enda som var värdig en trestjärnig restaurang. Till detta fick man en mortel med fryst kamomill och ringblomma, kul att krossa själv även om det blev för mjöligt för min smak. Glassen var godare på egen hand eller i vart fall med en begränsad mängd grönt.

Tredje efterrätten (klagar inte) var en citronparfait med honungsflarn, bergamottkräm och fårmjölksyoghurtsorbet. Riktigt god parfait och glass där citronen matchades av syran i bergamottkrämen för att rundas av av de söta honungsflarnen.

Avslutades med vit choklad lätt fryst av flytande kväve som avslutning på en dyr och dålig lunch.


När vi var där så var naturligtvis inte Gordon där men inte heller Claire som precis har sagt upp sig för att starta eget. Alltså troligtvis ingen ledning i köket vilket kan förklara magplasket. Efterrätterna höll dock hög klass, men så är det oftast enligt min mening på stjärnkrogar. Min teori om det är att det är ett steg på vägen för många hungriga kockar samtidigt som det inte anses vara lika fint i kockvärlden. Detta leder till att dessertkockarna får kämpa extra för att slå varmköket på fingrarna.
Detta är utan tvekan den sämsta restaurangen med *** som jag ätit på så långt och med den sittningen vi hade så förtjänade den knappt en stjärna. Kanske tror ni jag är överdrivet kritisk, men Jesper delade detta omdöme och var om möjligt än mer kritisk. Vår kritik stöds också av Mikael Jonsson som vi dagarna efter pratade med på Hedone när vi var där. Hans omdöme var efter att varit där flertalet gånger, Gordon är konsistent, konsistent dåligt!
Som vanligt kommer bilderna från Jesper som även har skrivit sin egen recension på sin matblogg.
Fler inlägg från resan kommer...