Hur f-n transkriberar man ett uttal av Vielles Vignes?

[Magnus L]

Om du tänker på det så är det generellt sett pengarna som styr vintillverkning iom att utan försäljning så spelar det ingen roll hur hög kvalitet du har på ditt vin. Jmf Sauternes där de flesta slotten går på knäna rent ekonomiskt och en större och större andel torra vita har börjat produceras. Kanske en kvalitetshöjning? Men sannolikt en ekonomisk nödvändighet.

Jag lovar dig att om Pomerol med Merlot tappade 50% av sin marknad, med prisdumpning osv som följd, så skulle man absolut vilja experimentera med annt. Men iom att efterfrågan på deras Merloter är så hög, så finns det ju ingen (ekonomiskt sinnad) person som skulle få för sig detta.

Cash is king!
...och ALLA avvägningar som en vinodlare gör är kommersiella.
(Med undantag av dem som är konstnärer, men de är väldigt få i sammanhanget.)

Är så trött på dogmat att allt och alla bara handlar i kommersiella vinstsyften. Gör du det?
Jag gör i de flesta av mina val absolut inte det...

Självklart måste jag hela tiden, framför allt på mitt arbete försöka balansera det jag vill göra (vision) mot det jag måste göra (pengar). Men inte ens här är det säkert att snabbast möjliga vinst alltid vinner.
Så varför skulle ALLA avvägningar som en vinodlare gör vara kommersiella?

 

[sunqan]

Eftersom jag alltd har tyckt att folkbildning inte är ngt fult så säger jag Dåmänn döla Jjjjjanass.
Eftersom två av deltagarna skall till Rhône på semester till sommaren så tränar vi 2 minuter på tonande "J" så att de inte blir just "Sch"
Ett vanligt problem för oss germaner när vi uttalar franska (och en del övriga latinska språk) ord är att tonande ljud (som här J i början av Janasse) ofta blir Sch/Tj vilket fransmännen inte riktigt alltid fattar. Jfr t.ex Ch i Châteauneuf-du-Pape som ju uttalas med et sch-ljud och alltså sällan orsakar några problem och inte verkar svårt att säga heller för icke-franskspråkiga. Tjattånöffdypapp kanske inte skulle vara så vackert på en etikett tycker jag men det skulle kunna funka som en hjälp till uttal. Vet från många franska språklabb-lektioner i min ungdom att just de tonande konsonanterna (som t.ex J i Je (jag)) ofta blir fel och fransosen tror sig hör t.ex chez (hos) i stället. Lägg på lite fel med stumma vokaler och några grammatiska fel på det och det du tror dig säga blir helt fel och bara en räcka konstiga ord för taxichaffisen med sin stora schäfer i framsätet.
De två orden Cousin/Coussin uttalas "nästan" likadant men det ena har tonande s och det andra inte. Kusin och kudde är INTE samma sak för en fransos.



Dom kan väl läsa någorlunda rudimentärt hoppas jag och är bevandrade i det latinska alfabetet.
En grupp japanska/koreanska/kinesiska provare skulle ju däremot vara väsentligt svårare.
Kanske en utmaning då i klass med att försöka lära mig att läsa en Saké-etikett.

Tradition (Ok, de flesta europeiska språk använder (kanske inte de finsk-urgiska då) nog samma ord tror jag. Tror inte det står på etiketten ens hos Janasse)
Chaupin (Dom flesta känner igen kompositören Chopin även om det i Jannasse fall handlar om i huvudsak druvor från området Chapouin. Inte speciellt svårt att uttala dock tror jag)
Vieille Vignes (Ok, här blir det svårt det håller jag med om men betoningen på V i början av varje ord är ju tydlig. Svensken vill ju säga Vi-ä-illä Vignes medan fransosen vill höra vjäj vinj ).
Visa bifogad bild 1248 Visa bifogad bild 1249 Visa bifogad bild 1250

Sen dricker jag upp Vielles Vignes själv eftersom jag är den enda som kan uttala det, vi delar på Chaupin eftersom uttalet går hyfsat och Tradtion får dom hela flaskan för det gick ju bra. Har därmed skapat lite motivation för deltagarna inför nästa provning där Clos d'Ambonnay, Bollinger Vieilles Vignes Françaises finns med och själv ser jag mycket fram emot några sköna flaskor i ensamt majestät.

Eftersom jag alltd har tyckt att folkbildning inte är ngt fult så säger jag Dåmänn döla Jjjjjanass.
Eftersom två av deltagarna skall till Rhône på semester till sommaren så tränar vi 2 minuter på tonande "J" så att de inte blir just "Sch"
Ett vanligt problem för oss germaner när vi uttalar franska (och en del övriga latinska språk) ord är att tonande ljud (som här J i början av Janasse) ofta blir Sch/Tj vilket fransmännen inte riktigt alltid fattar. Jfr t.ex Ch i Châteauneuf-du-Pape som ju uttalas med et sch-ljud och alltså sällan orsakar några problem och inte verkar svårt att säga heller för icke-franskspråkiga. Tjattånöffdypapp kanske inte skulle vara så vackert på en etikett tycker jag men det skulle kunna funka som en hjälp till uttal. Vet från många franska språklabb-lektioner i min ungdom att just de tonande konsonanterna (som t.ex J i Je (jag)) ofta blir fel och fransosen tror sig hör t.ex chez (hos) i stället. Lägg på lite fel med stumma vokaler och några grammatiska fel på det och det du tror dig säga blir helt fel och bara en räcka konstiga ord för taxichaffisen med sin stora schäfer i framsätet.
De två orden Cousin/Coussin uttalas "nästan" likadant men det ena har tonande s och det andra inte. Kusin och kudde är INTE samma sak för en fransos.



Dom kan väl läsa någorlunda rudimentärt hoppas jag och är bevandrade i det latinska alfabetet.
En grupp japanska/koreanska/kinesiska provare skulle ju däremot vara väsentligt svårare.
Kanske en utmaning då i klass med att försöka lära mig att läsa en Saké-etikett.

Tradition (Ok, de flesta europeiska språk använder (kanske inte de finsk-urgiska då) nog samma ord tror jag. Tror inte det står på etiketten ens hos Janasse)
Chaupin (Dom flesta känner igen kompositören Chopin även om det i Jannasse fall handlar om i huvudsak druvor från området Chapouin. Inte speciellt svårt att uttala dock tror jag)
Vieille Vignes (Ok, här blir det svårt det håller jag med om men betoningen på V i början av varje ord är ju tydlig. Svensken vill ju säga Vi-ä-illä Vignes medan fransosen vill höra vjäj vinj ).
Visa bifogad bild 1248 Visa bifogad bild 1249 Visa bifogad bild 1250

Sen dricker jag upp Vielles Vignes själv eftersom jag är den enda som kan uttala det, vi delar på Chaupin eftersom uttalet går hyfsat och Tradtion får dom hela flaskan för det gick ju bra. Har därmed skapat lite motivation för deltagarna inför nästa provning där Clos d'Ambonnay, Bollinger Vieilles Vignes Françaises finns med och själv ser jag mycket fram emot några sköna flaskor i ensamt majestät.

TACK!!!
nu förstår jag varför jag skändligen misslyckata beställa ett glas apesinjos i josbaren vid Carrefour i Antibes (2 ggr med 10 års mellanrum).

 

[Vino fino]

Så varför skulle ALLA avvägningar som en vinodlare gör vara kommersiella?

Den kommersiella aspekten är bara en bland flera, och eftersom kvalitetsvin kräver långa investeringscykler är det svårt att bevisa exakt hur mycket den kommersiella aspekten avgör. Den är möjligen helt avgörande i det ögonblick man skall slänga i ekchipsen. Men ute i vingården är det en annan historia med många fler variabler.

Om det vore så att pengarna var den enskilt viktigaste faktorn skulle vinvärlden vara mycket mer uniform. Alla skulle då försöka sig på att göra DRC, Petrus, osv. Sanningen är ju att de mesta av förändringarna och utvecklingen som sker beror på envisa tjuriga vinmakare som trots dåliga vinstutsikter ger sig fan på att plantera något som han/hon tror skulle passa för sin jordmån. Vinsthemtagningen, om den kommer, lär dröja 20-30 år.

 

[StefanAkiko]

Är så trött på dogmat att allt och alla bara handlar i kommersiella vinstsyften. Gör du det?
Jag gör i de flesta av mina val absolut inte det...

Självklart måste jag hela tiden, framför allt på mitt arbete försöka balansera det jag vill göra (vision) mot det jag måste göra (pengar). Men inte ens här är det säkert att snabbast möjliga vinst alltid vinner.
Så varför skulle ALLA avvägningar som en vinodlare gör vara kommersiella?

Om alla som drev företag eller företagsliknande verksamhet i förstonde såg till pengen, så vore alla knarkhandlare. För DÄR är det störst utväxling på insatt kapital.

Men, tänk dig in i situationen att du är en vinbonde. Fullt konstnärligt lagd och strävandes efter högsta kvalitet i det första rummet. Men, affärerna har bara dalat, oavsett hur bra du presterat, och detta under 15 års tid. Det är knappt pengarna längre räcker till mjölk, ost och bröd. Din hustru ler inte längre. Dina barn blir retade i skolan. Du ser en chans i att rota upp dina gamla skitrankor och Franska staten betalar dig för det. För pengarna kan du starta ett nytt liv! Eller du kanske biter dig kvar och bestämmer dig för att följa dagens trend: Att göra Parkeriserade viner. I byn har redan flera av dina grannar tjänat pengar på det och deras hustrur skrattar, deras barn har fina kläder...

Men, du kanske ignorerar din hustru och fortsätter göra så som din farfar gjorde, bara för att det är tradition?

 

[StefanAkiko]

Ett bra område att titta på är Beaujolais. Detta område har verkligen haft sina sötebrödsdagar, men det kan man verkligen inte säga att de har idag. I Beaujolais försöker man komma runt det hela genom att snegla på Bourgogne: nu då Nouveau inte funkar på någon marknad och försäljningen av deras "riktiga" viner dalat överallt. Lösningen: Man försöker införa Grand Cru!
Min gissning är att DET kommer inte ge någonting som funkar på marknaden, iaf inte som ger någon långsiktig och djupgående marknadsacceptans med ökad försäljning tvärs över regionen...
Det blir färre och färre barn i Beaujolais som får fira jul, helt enkelt...

Men tänk om de hade rätt att odla Zinfandel och kalla den "AOC Zinful and Beautiful"

 

[Vino fino]

Om alla som drev företag eller företagsliknande verksamhet i förstonde såg till pengen, så vore alla knarkhandlare. För DÄR är det störst utväxling på insatt kapital.

Kalkylen skall väl också hantera risk, och ett fängelsestraff är kanske inte värt det, även om marginalerna är stora.

Skämt åsido så är det givetvis så att när vi pratar om en produkt som skall säljas på en fri marknad så är det marknadsmekanismer som styr. Men det är lite av en tautologi. Det förklarar väldigt lite. Det är ungefär lika precist som att säga att vinbönderna måste ta hänsyn till tyngdlagen i sitt arbete.

Det som är intressant är vad som händer i ögonblicket då vinbonden X står inför följande val: om jag tillverkar vin A, så tjänar jag 10 kr per flaska. Om jag tillverkar vin B, 20 kr. Vilket ska jag satsa på?

Här menar jag att valet långt ifrån är självklart. I vår underbara vinvärld finns det många envisa dårar som lägger in andra värderingar än bara kosingen, när de ställs inför sådana val. Och även bland dem som har stenhårt fokus på profiten så är många beredda att ta en betydande risk i långsiktiga investeringar på ett sätt som man knappt ser i andra branscher.

 

[StefanAkiko]

Kalkylen skall väl också hantera risk, och ett fängelsestraff är kanske inte värt det, även om marginalerna är stora.

Skämt åsido så är det givetvis så att när vi pratar om en produkt som skall säljas på en fri marknad så är det marknadsmekanismer som styr. Men det är lite av en tautologi. Det förklarar väldigt lite. Det är ungefär lika precist som att säga att vinbönderna måste ta hänsyn till tyngdlagen i sitt arbete.

Det som är intressant är vad som händer i ögonblicket då vinbonden X står inför följande val: om jag tillverkar vin A, så tjänar jag 10 kr per flaska. Om jag tillverkar vin B, 20 kr. Vilket ska jag satsa på?

Här menar jag att valet långt ifrån är självklart. I vår underbara vinvärld finns det många envisa dårar som lägger in andra värderingar än bara kosingen, när de ställs inför sådana val. Och även bland dem som har stenhårt fokus på profiten så är många beredda att ta en betydande risk i långsiktiga investeringar på ett sätt som man knappt ser i andra branscher.

Det är många komponenter som bygger upp vår mycket komplexa verklighet och således är det svårt att med förenklade modeller annat än ge fingervisningar. Har svårt tro det finns någon som ser ENBART till pengen, möjligen någon med multipla diagnoser. Sedan är det charmigt med konstnärer av alla de slag: De drivs så in i bomben av det som de tror på. På gott och ont för deras omgivning, nära eller ej.

Då jag projektleder så är jag allergisk mot "konstnärer" i mitt team. Jag förklarar skillnaden mellan att skapa det kunden behöver och vill ha kontra att skapa det som "konstnären" vill få ut ur sitt inre. Det första ger pengar in som ger löner och vinst som ger ett jobb att gå till också NÄSTA månad. Det andra ger missnöjda kunder, projekt som är svåra att driva in i mål, svårigheter inom teamet, lönsamhetsproblem och inte alldeles säkert ett jobb att gå till också nästa månad.

Då jag jobbar så avskyr jag dessa ömtåliga konstnärssjälar, men då jag dricker vin så älskar jag dem
Varför skall moi behöva vara konsekvent?

 

[sunqan]

Kalkylen skall väl också hantera risk, och ett fängelsestraff är kanske inte värt det, även om marginalerna är stora.

Skämt åsido så är det givetvis så att när vi pratar om en produkt som skall säljas på en fri marknad så är det marknadsmekanismer som styr. Men det är lite av en tautologi. Det förklarar väldigt lite. Det är ungefär lika precist som att säga att vinbönderna måste ta hänsyn till tyngdlagen i sitt arbete.

Det som är intressant är vad som händer i ögonblicket då vinbonden X står inför följande val: om jag tillverkar vin A, så tjänar jag 10 kr per flaska. Om jag tillverkar vin B, 20 kr. Vilket ska jag satsa på?

Här menar jag att valet långt ifrån är självklart. I vår underbara vinvärld finns det många envisa dårar som lägger in andra värderingar än bara kosingen, när de ställs inför sådana val. Och även bland dem som har stenhårt fokus på profiten så är många beredda att ta en betydande risk i långsiktiga investeringar på ett sätt som man knappt ser i andra branscher.

Dilemmat uppstår om vin A är det som gör att vin B säljer

 

[Vino fino]

Då jag projektleder så är jag allergisk mot "konstnärer" i mitt team.

Bra koppling till arbetslivet. Bra koppling till den dynamik som i rätt miljöer kan uppstå mellan två parter som försvarar sina positioner men är gemensamt ansvariga för resultatet. Jag har lärt mig mycket av dessa "konstruktiva gräl", när de uppstår, i arbetslivet.

Utan att veta kan vi gissa att det är så det fungerar hos de bästa vinproducenterna.

 

[kayaker]

Ett vanligt problem för oss germaner när vi uttalar franska (och en del övriga latinska språk) ord är att tonande ljud (som här J i början av Janasse) ofta blir Sch/Tj vilket fransmännen inte riktigt alltid fattar.

Tja, det räcker att gå till engelskan. Tonande S och tonande J är våra överlägset största uttalsproblem. Generellt så är det så att man har svårt med fonem som inte finns i sitt/sina modersmål.

 

[Mattias Schyberg]

Fransmän brukar ha mycket svårt att uttala svenska ord också...just saying...