Jimmy Forsman
Missförstått geni. Gravt blygsam. Despot.
Lanseras 8 juli 2016.
BrewDog Elvis Juice, nr 11359, 27,90kr –330ml
Snyggt gyllene, lite grumligt och inbjudande. Som en skön mimosa, typ. Apelsininferno; alltså verkligen massor med apelsin––apelsin som i kombination med humlebeskan får öken att smaka inte helt olikt det vita på en apelsin. Bra fräschör, det ska den ha en eloge för. En öl för dig som går igång på BrewDog och apelsin. För resten av oss; antagligen inte.
Kirsch Gose, nr 11663, 29,90kr –355ml
Snygg och väldigt insmickrande. Sådär mjukisbyxrosa i färgen. Alla som åkt tunnelbana från valfri förort vet vad jag menar. En ganska söt öl vilket går genom även i körsbären––sötfruktigt på gränsen till saftigt. Låg alkoholhalt gör att den kan kvala in som en skön törstsläckare under sommaren. Ganska behaglig om jag ska vara ärlig. Gott, helt enkelt.
Modern Times Fruitlands Apricot Gose, nr 11262, 89kr –650ml
Luktar solmogna krusbär, smakar solmogna krusbär. Ser ut som om man har mosat ned en persika i ölen och ändå envisas de med att hävda att det är aprikos. Ok, de kanske har en poäng där, då aprikosen och persikan är släkt, men ingen av dem smakar krusbär. Så det så. En bra balans, skön frukt, behaglig beska och liten sötma som stöttar upp. Helt ok till sommaren den också. Servera riktigt kall är mitt stalltips.
Hanssens Lambic Experimental Cassis, nr 11623, 89,90kr –375ml
Nu snackar vi. Nu snackar vi på riktigt. Det här är gott. Riktigt mogna svarta vinbär på doften som även återkommer rikligt på smaken–– då i en lite torrare inkarnation––backas upp av en bra, nästan skarp syra. Väldigt vinöst i stilen vilket får mig att misstänka att det legat på gamla vinfat. Den här gillar jag massamycket.
Hanssens Oude Schaarbeekse Kriek, nr 11497, 179,90kr –750ml
Stickig. Väldigt stickig. ”Volatil” är ett ord som används för att beskriva viner som har de här tonerna, men det är ett lite för tufft ord i det här fallet. Men det ger er en aning om vad jag pratar om. En väldigt diskret och integrerad ton av körsbär, en riktig kriek detta. Aggressiv med en lätt ton av bacon och sura körsbär. Om du gillar den så gillar du den. Jag gillar den. Gillar du den inte så förstår jag dig.
Caractere Rouge 2013, nr 11276, 119,90kr – 750ml
Fruktigt och skönt knäckigt. Lite lätta toner av salt och en svag antydan till tca. Blev lite lurad här, fick för mig att ölen ligger på kronkapsyl– har sedan provningstillfället insett att den ligger under kork. Det kan eventuellt alltså vara så att den hade en korkdefekt. Lite oklart… Underligt men inställsamt. Lätta körsbärstoner. Brasklapp: Om så är fallet att ölen varit korkdefekt så förtjänar det verkligen en andra chans. Korkdefekt, eller tca, har en tendens att trycka ned all fruktighet i vad den än angriper.
Oppigårds Summer Session, nr 11440, 21, 90kr –330ml
Ren, snygg och skön. Luktar lite som blåa linjen en sen fredag- eller lördagskväll. Ganska kraftigt humlat med andra ord. En trevlig citruston rundar av. Tänkte skriva att det är en bra sessionbira, men för mig är en sessionbira någonting som man kan dricka i ett långsamt men konstant flöde och för nästan en hunka flaskan så kvalar den mer in som en bra unna-dig-själv-efter-gräsklippningen-eller-till-grillen bira.
Zinnebier, nr 11966, 28,50kr –330ml
Inga anteckningar. Som jag kunde tyda. Skäms. Den fastnade inte heller i skallen så jag har inte för dåligt samvete. Köp den och prova. Den är inte så fasligt dyr.
Origo Patersbier, nr 11396, 29,90kr –330ml
Ren. Snygg. Inte elak. Låter som förvånansvärt få av mina dejter. Lite skönt knäckig på näsan med en bra syra och balanserad bitterhet. Bra längd. Helt ok.
Arrogant Bastard Ale, nr 11018, 33,90kr –500ml (burk)
Jag måste redan i inledningen erkänna mig partisk. Jag gillar Arrogant Bastard Ale. Det har jag gjort sedan den första gången jag provade den för många, många år sedan i tidernas begynnelse. Lätt typ sex år sedan i alla fall. Medelmörk med en härligt sötknäckig doft. En ordentlig beska som balanseras upp och sötman och en grym koncentration som ändå har ett fräscht avslut. Fattar inte riktigt hur de gör. Alkoholen är lömskt integrerad och ölen är försvinnande god. Att den sen kommer i halvlitersburkar gör att man kommer att smälta in väl in under sommarens parkhäng.
Kinn Sommaröl, nr 11321, 59,90kr –750ml
En väldigt elegant öl som balanserar på den fina gränsen mellan elegans och att helt enkelt vara för tunn. Märkligt insmickrande med lätta toner av citrus och en riktigt behaglig, humletorr finish. Ett väldigt bra matöl.
Ka-Blammo 2.0, nr 11345, 32,90kr –330ml
Får inte grepp på denna. Kål? Hur kan den lukta och smaka kål? Kokt kål? Sötaktig och tunn. Funkar inte för mig.
Stigbergets Gbg Beer Week 2016, nr 11920, 33,30kr –330ml
Förjävligt att en av de skönaste bärtzen i uppställningen kommer från Göteborg. En del människor jag känner kommer att bli olidliga. Ljus och snygg, väldigt behagligt humlad. Ren och skön liten sötma med en väl balanserad beska och en lång, fruktig finish. Väldigt gott, helt enkelt.
Stone IPA, nr 11487, 25, 90kr –330ml
Medelintensiv, snyggt mörk med bra, intensiv doft och lååååång smak. Med en så intensiv doft förväntar man sig att det ska vara stadig tyngd på smaken men inte; förvånansvärt lätt på smaken. Skulle nästan kunna kvala in som en skön session-IPA om det inte vore för att man skulle krokna av alkoholen. Uppfriskande beska på slutet. Riktigt gott.
Hobo Chic DIPA, nr 11909, 35,90kr –330ml
Medelintensiv färg med dragning åt det lite ljusare hållet. Toner av honung, lite skönt parfymerat humlig och ett skönt riv. En ”ren” bitterhet, om någon förstår vad jag menar, honungen återkommer på smaken med en bra, fyllig kropp och längd. Bara jäkligt gott.
Coronado/Bear Republic Merbear Rye IPA, nr 11513, 79kr –650ml
Relativt liten doft, på gränsen mot tunn men med en småsöt kropp och en skön bitterhet och ok längd. Inte så värst komplicerad, ibland är det precis vad man vill ha. Misstänker dock att de hade siktat lite högre. Helt ok bärtz.
Stone Pataskala Rex X IPA, nr 11972, 32,90kr –355ml
Medelintensiv färg och en ganska aggressiv doft––vi snackar mycket här. Knäckig, söt; nästan farligt gott med en väl balanserad, men intensiv beska som även döljer en ganska hög alkohol. Lite farlig på det sättet. Den perfekta bryggan mellan kaffet och whiskeypinnen.
Har en smygande misstanke om att någon, antingen Systembolaget eller jag, har blandat ihop de två ölen från Founders. Devil Dancer ska inte ha några kaffetoner att tala om medan dessa ska förekomma i Sumatra Mountain Brown. Jag väljer därför att inte skriva några kommentarer till dessa två och uppmanar dig att prova själv.
Founders Devil Dancer, nr 11742, 64,90kr –355ml
blank
Founders Sumatra Mountain Brown, nr 11848, 36,90kr –355ml
blank
Stone Old Guardian 2016, nr 11324, 99,90kr –650ml
Jag har aldrig fattat denna. Kantig, bitter, bråkig. Kan tänka mig att många älskar stilen, men själv föredrar jag mer balans. Smaken är intensiv där kaffe och lite lakrits slår genom tillsammans med en bra beska. Som Stones andra grejer är alkoholen väl integrerad.
Stone Americano Stout, nr 11903, 39,90kr – 355ml
Hyggligt mörk men inte Guinnessmörk. Massor med kaffe, en skön liten bitterhet––bra längd med ett sött och gott avslut. God. En bra bärs att sippa på.
Acadian Groove, nr 11336, 96,80kr –750ml
Medelintensiv på färgen, behagligt fyllig doft. Tänk er en islatte från starbucks med lite syrup fast kolsyrad. Lätta kaffetoner och påminner mer om en lite småbitter white russian. Inget fel med det, sippar gärna på denna när det är varmt ute. Passar till en filmkväll. Varför inte till ”the Big Lebowski”. Gillar på ett lite syndfullt och småskamset sätt.
