Smakpreferenser

[Anders Landström]

Finns det gemensamma nämnare mellan vilka viner man uppskattar och exempelvis hur man uppfattar sötsaker.

Har hela mitt liv haft extremt svårt för alla efterrätter som är antingen för söta, inlagda i alkohol eller är för stabbiga. Gillar inte marsipan, choklad med alkohol i, bär/frukt som är för sötade eller inlagda i alkohol av någon sort. Tycker heller inte om sylt, om den inte innehåller ordentliga mängder av syra. Jag gillar ju som forumet vet inte viner av typen alkoholstinna fruktbomber. Oftast producerade i exempelvis södra Frankrike och Kalifornien.

Hur ser era smakpreferenser ut? Hänger det här ihop för er eller gillar ni exempelvis "bara" bourgogne men äter gärna en hel marsipangris nu i juletider? Ser ni samma koppling eller är det helt annat för er?

 

[Skumpagne]

Hatar marsipan, mandelmassa och sötade inlagda frukter. Men har inga bra erfarenheter av Bourgogne dom jag provat är för tunna för min smak.

Champagne är väl det som jag uppskattar mest och då vill jag ha en explosion i munnen av smaker och en lång eftersmak. Gillar att hitta producenter som gör något helt eget i stilen. Selosse var en riktig ögonöppnare för det.

Rödvin vill jag ha ganska feta och kraftfulla. Uppskattar Bordeaux, Piemonte och Argentinska viner. Vill utforska mer viner ifrån USA dock.

Som min gamla kocklärare sa "det ska knulla i munnen" Han var Österrikare för övrigt så han hade nog bra koll.

 

[Gurto]

Jag kan mer se en utveckling: Då jag började dricka vin var det fruktbomber som Amarone som imponerade. Men ganska snart efter att vinintresset stegrade gled jag ifrån dessa viner och in på det slankare (Bourgogne och annan Pinot framför allt). Uppskattar fortfarande kraftiga saker också (Bordeux, Norra Rhône etc). Dock har jag svårt att finna någon högre njutning i de kraftiga sötfruktiga vinerna ...så länge de inte är söta på riktigt för sånt uppskattas definitivt (Sauternes, Recioto, Eiswein...) så visst finns sötsuget kvar Dock är det väl lite som med mat - desto äldre man blir desto kräsnare blir man även med det söta - en frisk syra för att balansera upp sötma är det bästa.