Vin för nybörjare

[Mattias Schyberg]

Liknande fenomen stötte jag på med en vän som ville ha viner med "kraft", påstod han. Öste på med Bandol, primitivo, malbec, zin, etc. Alltid samma svar: "milt". Vaddå "milt"??? - "Milt. Gott. Men milt". Jag höll på att få en hjärnblödning.

Till slut fattade jag att tanniner och frukt inte förknippades med kraft, utan det var syran som gjorde skillnad. Pinot, sangio, nebbio. Det var "kraftiga" viner...
Själv har jag mycket hög syratröskel och står belåtet och smackar när alla andra ser ut som de svalt ett kilo citroner.

De gustibus non disputandem est....

Syra, obefintlig sötma och rejäla tanniner i kombination, brukar skrämma bort de flesta.

Med lite sötma mildras det mesta, eller som den gode nannyn sjöng: "Just a spoon full of sugar helps the medicine go down..."

 

[sunqan]

Märkligt egentlugen... jag har personligen alltid föredragit sträva rödviner, med måttlig-hög syra. Fylligheten har dock harierat med humlr. Vita viner är en annan sak, där ska syran vara hög. Och i mina ägon var jag nybörjare fram till dryga förti.

En det finns folk som har svårt för grön paprika också...

Min poäng är att det imte handlar så mycket om vana vid vin utan vana vid vissa smaker öht.

 

[Mattias Schyberg]

Då misstänker jag att jag kommer vara kvar i början av min vinkarriär länge .

Eller åtminstone aldrig sluta att dricka en vintyp som fyller sin funktion. Tänk att aldrig få dra i sig en redig Aussi-Shiraz för att den är stor och bumlig? Det är som att aldrig få äta biff och bea utan enbart nöja sig med att tugga sushi resten av livet.