Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Larseman]

Inte bara plonk på mässan ...

 

[Magnus L]

Igår blev det en gammal favorit.

2008 La Pèira en Damaisèla Les Obriers de La Pèira (89p)
Jag brukar inte gå igång på rejält alkoholstarka viner, men just La Peiras grejer brukar sitta som en smäck! Nog för att alkoholen skiner igenom en anning och avslutet är varmt så finns det mängder av trevlig, lätt mogen frukt som döljer ångorna. En hel del kryddor, både peppar och de gröna örterna, timjan, oregano och lagerblad. Med lite tid och värme kommer det fram en del rostade fat i form av kaffe och mörk choklad. Fylligt, medelsyra, mjukt och långt. Riktigt gott och löjligt billigt i BS just nu. 127kr.

Drack 2007:an för några år sen när den släpptes och minns den som betydligt svulstigare och eldigare.

 

[KockJohan]

Visa bifogad bild 2634

Besök på Bistro Rival igår. Frugan ville ta det lugnt och då passar ju hotellet där man bor bra, dessutom är det en ansedd restaurang oavsett.

Beställde in lite grillade ostron med löjrom och annat trevligt att börja med. Tog in ett glas av husets Champagne (NV Nicolas Feuillatte Brut Reserve) att svälja ner snorkråkan med. Riktigt gott, men bubblet kändes klart lite mediokert. Fyllde sin funktion väl dock.

Till huvudrätt så blev det stekt lammrostbiff från Nya Zeeland med potatisterrine och rödvinssås. Köttet smakade fantastiskt, men tillbehören smakade tyvärr mest vinäger, vilket inte kändes balanserat alls. Ingen sötma eller sälta som balanserar upp. Blev riktigt besviken och lämnade ett klagomål där jag fick veta att det är min personliga smak det är fel på, då INGEN hade klagat på detta förrut. Jag frågade henne hur många som hade ätit maten på min tallrik. Hon blev tyst och gick sin väg. Trist. Jag brukar dessutom vara väldigt snäll och ödmjuk i min kritik. Trots dessa problem så vill jag ändå påstå att Bistro Rival är väl värt att besöka, miljön är fantastisk och råvarorna riktigt bra. Små skavanker och olyckligt med en trött och oinspirerad servitris dock.

Nåväl, lite rödtjut dracks till huvudrätten. Ganska trevlig vinlista med mycket udda ting. Har ingen koll på prissättningen, men känslan är att det är saftiga påslag. Det mesta går att få på glas vilket är en trevlig bonus. Hittade en Tannat från Uruguay, vilket kändes passande till lammet, närmare bestämt 2012 Bodega Garzón Tannat. Rejält fatad historia med kaffe, choklad, kokos och tobak, men det tar sig under kvällen och släpper då igenom lite frukt åt björnbär och plommon. Rustika och trevliga tanniner, men lite kort. Trots detta ett riktigt gott och kvalitativt vin som vi njöt av till sista droppen. 88p

Tog även kort på hela vinlistan för den som är intresserad av att se eländet prismässigt, se bifogade bilder...

Jag är både förbluffad, vet inte om man ska skratta eller gråta, har aldrig hört en servis som säger att de är din smak det är fel på!?
Vafan vikken restaurang man än besöker ska du inte behöva betala om du är missnöjd med maten !
Dessutom är det kul att ha lagat mat åt ännu en forums-medlem då jag körde kallis vid detta tillfälle

 

[Mattias Schyberg]

Jag är både förbluffad, vet inte om man ska skratta eller gråta, har aldrig hört en servis som säger att de är din smak det är fel på!?
Vafan vikken restaurang man än besöker ska du inte behöva betala om du är missnöjd med maten !
Dessutom är det kul att ha lagat mat åt ännu en forums-medlem då jag körde kallis vid detta tillfälle

Var du i köket alltså? Hade jag vetat detta så hade vi ju kunnat skaka tass, samt så hade du säkert kunnat fixa lite humanare vinpriser.

Vilka delar av min mat fixade du?

 

[Skumpagne]

Var du i köket alltså? Hade jag vetat detta så hade vi ju kunnat skaka tass, samt så hade du säkert kunnat fixa lite humanare vinpriser.

Vilka delar av min mat fixade du?

Dom som smakade vinäger

 

[KockJohan]

Var du i köket alltså? Hade jag vetat detta så hade vi ju kunnat skaka tass, samt så hade du säkert kunnat fixa lite humanare vinpriser.

Vilka delar av min mat fixade du?

Kallis= att jag körde förrätt o dessert

 

[Mattias Schyberg]

Kallis= att jag körde förrätt o dessert

Skönt! Då var din mat grym, även passionsfruktsorbeten som frugan tog till efterrätt var riktigt bra. Ostronen med löjrom med mera var ju kalas.

 

[Mattias Schyberg]

Pizzabak hemmavid. Massor av fet ost och vitlök. Under ytan gömmer sig bacon, krossade tomater, chili, lök och skinka. Till detta kändes det rätt att öppna ett kraftpaket till vin, gärna med mycket fattoner. Jag hade gärna varit duktigare i köket men tyvärr är varken jag eller frun särskilt bra alls. Inget ögongodis direkt (lite färg hade inte skadat), men syndigt gott!

2011 Bodegas AAlto Ribera del Duero
Fet och mörkröd frukt (plommon, svarta vinbär och torkade körsbär) trippar storslaget fram helt ohämmat vid första mötet. Fin kryddighet med drag av dill och balsamico möter upp tillsammans med eleganta toner av vanilj, nötter (valnöt och mandel) och tjära.
Allt ligger i sked i munnen, fina syror varvas med mjuka tanniner och fet koncentrerad frukt där allt presenteras med läcker intensitet i en välbalanserad och fyllig kropp med lite blyerts och aningen sötbitter eldighet i svansen.

Jädrans gott kan jag säga. Funkade dessutom grymt bra till pizzan. 92p

 

[m_trobeck]

Mycket vin i helgen. Många viner som var direkt trista, vissa helt ok, vissa riktigt bra och några helt djävla magiska!
Ett urval:
Taittinger Millésimé Brut 2004. - Ren besvikelse
Brocard Chablis 1er Cru Beauroy - 11 - Härligt Chablis-krutig med äpplen, rökighet i doften. Fin pigg syra, citrus och fin lång eftersmak.
Ch Fuissé Tête du Cru -11 - Faten finns i doften tillsammans med mogna äpplen och blommor. Frisk smak med en fin örtig eftersmak.
Louis Jadot Pommard -97 - Höstlöven utanför kommer med in i doften tillsammans med röda bär och fat. Fat med massa fina körsbär och pigga syror. Härlig lång smak som växer och övergår till kaffe och tobak.
Pol Roger cuvée Sir Winston Churchill - 00 - Stor fin klassisk skumpadoft med nougat, äppelmos, rostat bröd. Fin och len mouse med bubblor som kittlar hela vägen ner. Kan komma lite mandlar i smaken som passar den fina och eleganta syran. Riktigt bra!
2011 Domaine de la Romanée-Conti Echezeaux - Provade två olika flaskor. En som öppnades dagen innan och en som hälldes upp direkt från nyöppnad flaska. Givetvis var den öppnade flaskan mer tillgänglig, den andra krävde sin tid i glaset. - Tobak, röda frysta bär, bigarråer, goijibär och enligt frugan en "obskyrt dyr sadeltvål" från den nyöppnade flaskan växer doften under 30 minuter med mulliga och upplyftande toner. Tät och kompakt smak med röda bär, cigarr väldigt många fast silkeslena tanniner som ligger kvar i munnen och hjälper smaken rulla runt om tungan hur länge som helst. Riktigt gott, skulle vara kul att prova en mogen flaska någon gång.

 

[Mattias Schyberg]

Mycket vin i helgen. Många viner som var direkt trista, vissa helt ok, vissa riktigt bra och några helt djävla magiska!
Ett urval:
Taittinger Millésimé Brut 2004. - Ren besvikelse
Brocard Chablis 1er Cru Beauroy - 11 - Härligt Chablis-krutig med äpplen, rökighet i doften. Fin pigg syra, citrus och fin lång eftersmak.
Ch Fuissé Tête du Cru -11 - Faten finns i doften tillsammans med mogna äpplen och blommor. Frisk smak med en fin örtig eftersmak.
Louis Jadot Pommard -97 - Höstlöven utanför kommer med in i doften tillsammans med röda bär och fat. Fat med massa fina körsbär och pigga syror. Härlig lång smak som växer och övergår till kaffe och tobak.
Pol Roger cuvée Sir Winston Churchill - 00 - Stor fin klassisk skumpadoft med nougat, äppelmos, rostat bröd. Fin och len mouse med bubblor som kittlar hela vägen ner. Kan komma lite mandlar i smaken som passar den fina och eleganta syran. Riktigt bra!
2011 Domaine de la Romanée-Conti Echezeaux - Provade två olika flaskor. En som öppnades dagen innan och en som hälldes upp direkt från nyöppnad flaska. Givetvis var den öppnade flaskan mer tillgänglig, den andra krävde sin tid i glaset. - Tobak, röda frysta bär, bigarråer, goijibär och enligt frugan en "obskyrt dyr sadeltvål" från den nyöppnade flaskan växer doften under 30 minuter med mulliga och upplyftande toner. Tät och kompakt smak med röda bär, cigarr väldigt många fast silkeslena tanniner som ligger kvar i munnen och hjälper smaken rulla runt om tungan hur länge som helst. Riktigt gott, skulle vara kul att prova en mogen flaska någon gång.
Visa bifogad bild 2645

Du verkar inte ha blivit allt för lyrisk av DRCn, eller? För en gångs skull så kan jag dock relatera till bubblet (Pol Roger) då jag fick chansen att testa samma årgång nyligen och det är min bästa bubbelupplevelse hittills!

 

[m_trobeck]

Du verkar inte ha blivit allt för lyrisk av DRCn, eller? För en gångs skull så kan jag dock relatera till bubblet (Pol Roger) då jag fick chansen att testa samma årgång nyligen och det är min bästa bubbelupplevelse hittills!

Rent kvalitetsmässigt och hantverksmässigt är det säkert topp 3 bästa vinerna jag någonsin druckit! Det var magiskt gott, helt klart. Dock var det tydligt att det var ett grovt barnarov där det krävdes mer tid än jag hade vid provningen. Hur som helst önskar jag att det skulle finnas en hel låda i källaren för att ta av under åren som kommer. Måste vinna på något form av lotto först bara…

 

[Patrik Sellin]

Dagens middagsviner: en kul test för att se om årgång eller producent är mer viktig. För att bedöma detta valde vi två andraviner från Saint Julien:
2005 Sarget de Gruaud-Larose mot 2002 Clos Du Marquis.
Kanske ett av de mest intressanta tester som vi har gjort. Trots ett par timmars dekantering är bägge vinerna rätt kärva till att börja med, Sargeten har skyhög syra och tanniner, Closen är mer finstämd överlag, men släpper inte till särskilt mycket. Med mat, värme och tid växer båda rejält, Sargeten mer år det "maskulina" hållet med tobak och läder, medan Closen går mer mot rosor och viol.

Vem vann då? Ja skillnaden är hårfin. Det är två bra viner som är rätt lika varandra, men med små nyansskillnader. Closen har kanske lite mer elegans, men Sargeten svarar med mer kraft. Enligt mig så ligger båda i intervallet runt 89, men Sargeten vinner kanske på bättre potential. (eller också tror jag det eftersom jag har utsett 2005 Sarget de Gruaud-Larose till det nya husvinet).

 

[Vino fino]

Det är något speciellt med magnum, eller hur? De där rundade sakerna från Champagne och Bggne är lite fel i formen, för lång hals, men Bdx i 1500 ml är den perfekta förpackningen. Som ett lagom tjockt och lagom tungt kanonrör. Halsen ser fortfarande proportionerlig ut.

Noaillac '04 köpte jag för ett antal år sedan till det facila priset av 236 kr (per magnum, alltså). Ligger där fortfarande i BS, men nu är det '06 eller möjligen någon senare årgång, svårt att veta.

'04 är väl ingen spektakulär årgång i Bdx men det är fina, klassiska toner i den här blygsamma Cru Bourgeois som har fått sova i min källare. Helt perfekt balans mellan ceder, svartvinbär och lite körsbär och sandelträ från Merlot. Har börjat få lite stall men bara ett diskret uns. Långt och fint slut. Tanninern är helt integrerade. Precis den typen av vin som man kan dricka ofta, utan krav, utan ansträngning: en smekning utan störande moment eller en massa grubblerier ("är det här bra? är det för mycket? för lite? borde det inte vara lite mer/mindre av X? ger det valuta?"). 89 p, 90 om man vill vara generös.

Dracks till lammkotletter från skärgårn med trattisar i grädde och konjak. En grabbnäve hemgjord pommes frites till. Svårt att slå till Bdx.

 

[MartinE]

Helgens intag kan summeras i två vällagrade blanc de blancs från från Bruno Paillard, baserade på fantastisk råvara från Le Mesnil-sur-Oger:

Först Bruno Paillard Le Mesnil 1990: Magisk doft! Kraftfull och utvecklad med karamelliserade toner. Inslag av crème brûlée, bränt bröd, knäck, honung och kaffe. Utvecklad och frisk smak av persika, aprikos, gräddkola, grapefrukt och knäck. 91 p.

Därefter Bruno Paillard Le Mesnil 1988: Mogen och jordig doft med rostade toner. Torkad frukt, plommon, honung och rostat bröd. Utvecklad, torr och aningen bitter smak av röda äpplen, hallon, plommon, gräddkola och grapefrukt. 92 p.

 

[mmh]

Håller med fullständigt. Vill man ha bevis för att Parker har gått vilse i Kuku-land ska man jämföra hans noter av '09 och '10 och sedan själv testa vinerna. 2010 är en extraordinär årgång, den bästa i modern tid tycker jag.

Roligt att läsa dina noter också. Har inte provat alla av vinerna, men instämmer där jag kan. Testade ni något mer från Margaux förutom Dufort Viviens? Vad tyckte du?

Jo, det fanns några andra Margaux. Förutom Palmer och DV som jag redan skrev om så smakade jag Cantenac-Brown, Ferriere, Giscours, Lascombes, Pouget, Prieur Lichine, Rauzan Segla och Rauzan Gassies. Alla utom Lascombes, tyckte jag var riktigt bra viner....MEN tyvärr var de lite ointressanta och ordinära jämfört med det mesta jag smakade från St. Estephe (min favorit appellation i denna provning) Pauillac, St. Julien och Pessac. Pomerol och St. Emilion var också lite hit and miss i min mun med både fantastiska och lite väl syltiga viner. Som exempel på en St. Emilion jag inte gillade alls kan nämnas Pavie Macquin, som påminde om en dålig 2009a med portvin och körsbär. Ingen överraskning att Parker gav samma vin 96-98+...

 

[Bror]

Louis Jadot Pommard -97. Korken möglig och gick i bitar. Smakar dock som ovan tidigare beskrivet.
Citat: "Höstlöven utanför kommer med in i doften tillsammans med röda bär och fat. Fat med massa fina körsbär och pigga syror. Härlig lång smak som växer och övergår till kaffe och tobak." ...minus kaffe och tobak i slutet. Mycket tanniner, och klara - trots mognaden jag upplever - säkert att lagras lite till. (Med reservation - jag är ju novis)

 

[Mattias Schyberg]

Ingen borde väl bli direkt förvånad när det gäller @Martin Berggren och hans oberoende distanshandelsföretag Caviste, när det kommer till hans viner och hur de levererar rejäl kvalitet för rimliga pengar. Jag har börjat inse detta nu i alla fall; i stort sett alla viner jag har provat har levererat riktigt bra, så även denna onsdag i november när jag för ett par timmar sedan drog korken på min enda flaska av 2011 Domaine Vindemio Ventoux Imagine.

Mustigt och mörkfruktigt i fyllig och elegant varm stil. Härliga toner av rålakrits, kikkoman och fina stråk av svartpeppar. Tycker mig även hitta lite fikon, björnbär, grillkol och söndagsstek med olivpesto. Läckert och komplext. Mjuka och söta tanniner känns som en smekning i munnen och den friska syran ihop med lite mörk stenighet rensar upp den mustiga och småsöta frukten snyggt. Lite angenäm beska i avslutet. Perfekt drickfas och fullständigt i balans.

Löjligt gott och prisvärt vin (under 200 pix), rakt upp i min gränd. 91p

 

[MartinE]

Ikväll blev det en flaska Tarlant Cuvée Louis (degorgerad i februari 2013; basårgång 1999 med 15 % tillägg av reservviner från 96, 97 och 98; 50/50 chardonnay och pinot noir från gamla stockar i annars så meunier-dominerade Vallée de la Marne).

Doften var kraftfull, kryddig och komplex. Påminde en del om Krug! Inslag av äppelkaka, gröna äpplen, kex, mineral, jäst, gräddkola och grapefrukt. Smaken var frisk, kryddig och mycket torr. Vinteräpplen, honung, kex, hasselnötter, mineral och (insidan av) citrusskal.

En mycket bra champagne, som hade förtjänat få ligga kvar ett par år till i källaren!

 

[Appel]

Kvällens uppställning med ett bubbel, en vertikalprovning samt ett spännande dessertvin.

 

[Skrutt]

2001 Buriano Cabernet Sauvignon har en viss charm med torkade lakritsfikon som får en viss, men inte stor, hjälp av syra. Dock ett ganska trött vin och fyndstämpeln känns liksom...irrelevant eller ointressant. Fynd för den som aldrig lagrar själv? 84p.

2007 Barolo Albe var en helt annan historia o enl min mening ready for action. Ett liknande lakritsinslag men vibrerande, läcker munkänsla, smaklökar i givakt! 93p