finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner
- Thread starter Anders Landström
- Startdatum
-
- Etiketter
- provningsnoteringar vin vinprovning
Sonderlese
Medlem
1990 Château La Tour Blanche, Sauternes.
En ”lättare” sauternes i en elegant stil.
Sockret är fullt integrerat, upplevs nästan torrt, detta vin skulle kunna fungera i alla sammanhang förrätt - huvudrätt - efterrätt med lite planering.
Apelsinblomma, aprikos, akacia, kaprifol i doft.
Doftämnena återkommer i smaken tillsammans med apelsinskal och en liten och lätt honungston, bara en förnimmelse av sötma. Vinet saknar lite syra för att ge det lyft. Jag har halva flaskan kvar, jag skall tillsätta några korn vinsyra för att pigga upp det.
Vi drack det till entrén och ostbrickan i Påsk.
Post in thread 'Idag lagar vi...'
http://www.finewines.se/threads/idag-lagar-vi.3861/post-206097
Sémillonmarkörerna + botrytis gifte sig otroligt bra med saffransbullar!
Det kunde ha varit lite fylligare för att bli en perfekt match till roquefort.
En ”lättare” sauternes i en elegant stil.
Sockret är fullt integrerat, upplevs nästan torrt, detta vin skulle kunna fungera i alla sammanhang förrätt - huvudrätt - efterrätt med lite planering.
Apelsinblomma, aprikos, akacia, kaprifol i doft.
Doftämnena återkommer i smaken tillsammans med apelsinskal och en liten och lätt honungston, bara en förnimmelse av sötma. Vinet saknar lite syra för att ge det lyft. Jag har halva flaskan kvar, jag skall tillsätta några korn vinsyra för att pigga upp det.
Vi drack det till entrén och ostbrickan i Påsk.
Post in thread 'Idag lagar vi...'
http://www.finewines.se/threads/idag-lagar-vi.3861/post-206097
Sémillonmarkörerna + botrytis gifte sig otroligt bra med saffransbullar!
Det kunde ha varit lite fylligare för att bli en perfekt match till roquefort.
LeChat
Medlem
2013 Castello dei Rampolla Sammarco Toscana IGT
Supertoscanare eller Napa CS? Tycker ofta att här finns lite likheter i aromerna. Men syran är omisskännligt italiensk.
Doften är blommig med stor komplexitet. Smaken har bl.a. svarta vinbär, körsbär, plommon, te, jord, lite läder och choklad.
Det e ju inte bordeaux…
Men väldigt gott ändå!
Känns dock som att den behöver lite mat, så kvällens färsbiffar med fetaost och tzatziki blir nog smaskens!
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Födelsedagsfirande skall ju tas på stort allvar! Därför som jag gick ut och drack öl, Limoncello, Shochu och Highball gjord på wirre i PET-flaska.
Dagen efter, ja söndag, då stod det finmiddag på schemat. Alte Liebe (förståss)!
Ploppade först en 1980 Pichon Lalande - korkad. K*ken!
Ploppade sedan en 1973 Climens - också den korkad. Dubbelk*k!
Varför inte skruvkork?
Båda korkarna stank av TCA även om Climenskorken luktade som en omedelbar hälsofara…
Till restaurangen fördes således en flaska vardera av:
2020 Domaine Bruno Lupin Roussette de Savoie Cru Frangy Cuvée du Pépé Vielles Vignes, 88p
Mitt första möte med Savoie och samtidigt mitt första möte med druvan Roussette. Gav viss mersmak iom att vinet är både rimligt prissat och hustrun gillade det
Lämnade knappt halva LB odrucken kvar på restaurangen, men tog hem (första gången i mitt liv) resterna av Pavillon Blanc för att återkomma till det vinet under måndagens afton. Då kommer det en porrbild och analyserande djupdykning i ett vin som vid plopp var vaskningsnära men som efter ca 3 timmar växte till sig att bli rent av helt fantastiskt! Sommelieren Sugaya san:s blindade gissning av Margaux Blanc: En bättre Ygrec med viss mognad, typ tidigt 2000-tal.
2005 LB, 80p
Förvånansvärt kort i rocken med överdriven syrlighet och bara en smula Bordånghet - typiciteten sitter mycket hårt inne. Känns som en ingenjörsmässigt överpolerad, syrlig italienare som man köper på ICA (tex Peacock eller Maruetsu) för 100 kr och gör små grimaser åt i samband med att man sväljer vinet. Syrorna ligger helt fel… Sommelierens blindade gissning: En CS från vartsomhelst, men INTE från Frankrike.
1989 Tuilé, 98p
Ett fantastiskt vin som bara går att applådera!
Ett poäng högre idag än för två månader sedan. Multikomplext på ett magiskt vackert sätt.
Maten:
Dagen efter, ja söndag, då stod det finmiddag på schemat. Alte Liebe (förståss)!
Ploppade först en 1980 Pichon Lalande - korkad. K*ken!
Ploppade sedan en 1973 Climens - också den korkad. Dubbelk*k!
Varför inte skruvkork?
Båda korkarna stank av TCA även om Climenskorken luktade som en omedelbar hälsofara…
Till restaurangen fördes således en flaska vardera av:
- 1989 Pavillon Blanc du Château Margaux
- 2005 Château Léoville Barton
- 1989 Gérard Bertrand Maury Cuvée de l'Empereur Tuilé
2020 Domaine Bruno Lupin Roussette de Savoie Cru Frangy Cuvée du Pépé Vielles Vignes, 88p
Mitt första möte med Savoie och samtidigt mitt första möte med druvan Roussette. Gav viss mersmak iom att vinet är både rimligt prissat och hustrun gillade det
Lämnade knappt halva LB odrucken kvar på restaurangen, men tog hem (första gången i mitt liv) resterna av Pavillon Blanc för att återkomma till det vinet under måndagens afton. Då kommer det en porrbild och analyserande djupdykning i ett vin som vid plopp var vaskningsnära men som efter ca 3 timmar växte till sig att bli rent av helt fantastiskt! Sommelieren Sugaya san:s blindade gissning av Margaux Blanc: En bättre Ygrec med viss mognad, typ tidigt 2000-tal.
2005 LB, 80p
Förvånansvärt kort i rocken med överdriven syrlighet och bara en smula Bordånghet - typiciteten sitter mycket hårt inne. Känns som en ingenjörsmässigt överpolerad, syrlig italienare som man köper på ICA (tex Peacock eller Maruetsu) för 100 kr och gör små grimaser åt i samband med att man sväljer vinet. Syrorna ligger helt fel… Sommelierens blindade gissning: En CS från vartsomhelst, men INTE från Frankrike.
1989 Tuilé, 98p
Ett fantastiskt vin som bara går att applådera!
Ett poäng högre idag än för två månader sedan. Multikomplext på ett magiskt vackert sätt.
Maten:
Last edited:
Shallowbay
Medlem
Utveckla gärna detta!
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
1989 Pavillion Blanc du Château Margaux, 96p
Korken i perfekt skick och kom ut i en del. Var vätskad ca 80%. Dekanterades för ett mycket finkornigt brunt slemliknande sediment.
Gnistrande gyllene med en första anstrykning av bärnsten.
Nosen började som vämjeligt bruna äpplen, men efter ca 3 tim var det borta. Fram klev en försynt doftpalett med vita blomster, persika en finstämd kryddpalett med en liten gnutta Oloroso.
Första klunken skvallrade om anemi, vresiga syror och döda äpplen. Men tre timmar gjorde susen även här.
I munnen är det i första hand elegant och snudd på försynt. Vinet är långt och ligger mycket fint i gommen. Det är riktigt gott. Efter sväljning händer förvånansvärt mycket. Varje klunk avslöjar nya aspekter och det är svårt sätta fingret riktigt på de olika aromerna. Den sista piruetten görs av Oloroso.
Det här är ett fantastiskt bra vin! Prislappen gör dock att jag känner mig mindre hugad att köpa in fler flaskor. En per liv får räcka för min del, för man får väldigt mycket Muscadet för de här pengarna...
Nu framåt!
Mot nya äventyr!!!
Korken i perfekt skick och kom ut i en del. Var vätskad ca 80%. Dekanterades för ett mycket finkornigt brunt slemliknande sediment.
Gnistrande gyllene med en första anstrykning av bärnsten.
Nosen började som vämjeligt bruna äpplen, men efter ca 3 tim var det borta. Fram klev en försynt doftpalett med vita blomster, persika en finstämd kryddpalett med en liten gnutta Oloroso.
Första klunken skvallrade om anemi, vresiga syror och döda äpplen. Men tre timmar gjorde susen även här.
I munnen är det i första hand elegant och snudd på försynt. Vinet är långt och ligger mycket fint i gommen. Det är riktigt gott. Efter sväljning händer förvånansvärt mycket. Varje klunk avslöjar nya aspekter och det är svårt sätta fingret riktigt på de olika aromerna. Den sista piruetten görs av Oloroso.
Det här är ett fantastiskt bra vin! Prislappen gör dock att jag känner mig mindre hugad att köpa in fler flaskor. En per liv får räcka för min del, för man får väldigt mycket Muscadet för de här pengarna...
Nu framåt!
Mot nya äventyr!!!
Last edited:
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Sitter med ont om tid och brukar då inte skriva om sådant jag bara publicerar på CT - och tvärt om. Men denna Napa PN är så pass oväntat bra och spännande, att detta vin behöver en liten pålysning för dem som gillar PN.
Översatt av Chat GPT. Tyvärr inte ens betyget G om jag fick bestämma. Svårt tro att denna lallande idiot kommer ta jobb och förändra världen. Iaf inte i denna version. Iaf inte på svenska...
2014 Noria Pinot Noir Bohemian Vineyard, Sonoma, 91p
Detta är ett eleganta exemplar av pinot noir från Napa Valley, som fortfarande visar tecken på ungdomlighet. Vinet har en ljusröd färg med tydliga tegelröda inslag vid kanten. I doften är vinet tillbakadraget, men förutspår en elegant kväll med inslag av ett varmt klimat.
Smakmässigt liknar det en klassisk amerikansk pinot noir med sina lila fruktaromer och en lätt bitterhet i avslutningen. Vinet är elegant med lekfulla syror och en transparent struktur som låter lera-mineralerna komma till sin rätt. Frukten känns mogen som om den vuxit i ett varmt klimat, men tack vare skicklig vinmakning hålls plommonaromerna i schack. Vinet har en lång eftersmak och passade utmärkt till en måltid med tre olika tomatbaserade pastarätter samt en ostbricka.
Det här är inte den typiska solkyssta pinot noiren från Napa; det lutar mer åt stil som tyska pinot noirs, men utan ekfatslagring. Vinet är fortfarande ungt men kommer att utvecklas positivt under de närmaste fem åren och förväntas hålla ännu längre. En riktigt god upplevelse som rekommenderas för en mångsidig måltid eller en kväll i goda vänners lag.
Original smaknoten på CT är bättre. Jag lovar!
Översatt av Chat GPT. Tyvärr inte ens betyget G om jag fick bestämma. Svårt tro att denna lallande idiot kommer ta jobb och förändra världen. Iaf inte i denna version. Iaf inte på svenska...
2014 Noria Pinot Noir Bohemian Vineyard, Sonoma, 91p
Detta är ett eleganta exemplar av pinot noir från Napa Valley, som fortfarande visar tecken på ungdomlighet. Vinet har en ljusröd färg med tydliga tegelröda inslag vid kanten. I doften är vinet tillbakadraget, men förutspår en elegant kväll med inslag av ett varmt klimat.
Smakmässigt liknar det en klassisk amerikansk pinot noir med sina lila fruktaromer och en lätt bitterhet i avslutningen. Vinet är elegant med lekfulla syror och en transparent struktur som låter lera-mineralerna komma till sin rätt. Frukten känns mogen som om den vuxit i ett varmt klimat, men tack vare skicklig vinmakning hålls plommonaromerna i schack. Vinet har en lång eftersmak och passade utmärkt till en måltid med tre olika tomatbaserade pastarätter samt en ostbricka.
Det här är inte den typiska solkyssta pinot noiren från Napa; det lutar mer åt stil som tyska pinot noirs, men utan ekfatslagring. Vinet är fortfarande ungt men kommer att utvecklas positivt under de närmaste fem åren och förväntas hålla ännu längre. En riktigt god upplevelse som rekommenderas för en mångsidig måltid eller en kväll i goda vänners lag.
Original smaknoten på CT är bättre. Jag lovar!
Drucket
Medlem
Provning på SB, PK-huset - “Fransk prestige”
Deltagarna var allt från nybörjare till ganska ärrade sniffare, en eller två sommelierutbildade. Själv befinner jag mig någonstans i mitten. Jag provade vin ganska frekvent under 20 års tid, ca 1988 - 2008, men har nu haft ett 15-årigt uppehåll, pga av liv som kom emellan, och är nu sorgligt ringrostig. Men idag spelade det inte så stor roll; jag hade behövt en rejält trimmad näsa för att klara av utmaningarna i den här provningen.
Detta var en riktigt förrädisk blindprovning som fick även mer erfarna provare att snubbla utför stup, då förutfattade meningar om vad som bör ingå i en fransk storvinsprovning satte rejäla krokben. Bordeauxerna var lätta att hitta med en snabb genomsniffning, men var är den vita respektive röda bourgognen? (Spoiler: ingenstans) Och finns här någon Loire eller en vit Bordeaux, eller kanske något från Alsace? (Spolier: nix).
Blindprovningen blev ännu svårare av tigande viner. Trots de tre timmarnas luftning i karaff var flera av vinerna mycket slutna och tysta, armarna vresigt i kors. Efter ytterligare två timmar i glas började vinerna visa rätta jag, och mina smaknoteringar är från hur de upplevdes efter dessa fem timmars luft. Med så här unga jättar är luftning såå viktig för att ge vinerna en chans att visa upp vad de egentligen kan.
Först ut var tre vita (mina blinda smaknoteringar först, sedan facit):
Vin 1
Vita blommor, limezest, lite fin fatgrädde, ett popcorn, krusbärsmarmelad, friska gröna örter, en underbar, komplex doft.
Intensiv, kryddig, fyllig smak med en krämig mineralitet, stor frukt (persika) och iste, fräsch syra, långt och insmickrande, så gott, lysande!
Flera deltagare: “Kan det här vara den vita bourgognen? Ganska otypisk i så fall (men det måste ju finnas en vit bourgogne här någonstans, eller hur?)”
95 p
2021 Château de Beaucastel Châteauneuf-du-Pape Blanc
80% Roussanne, 10% Grenache Blanc + lite andra smådruvor.
Ett vin som provningsledaren tycker kan hålla jämnt skägg mot en Montrachet. Löfte till mig själv: Måste dricka mer vit CdP.
Vin 2
Klöver och tulpan, bivax, brioche, sparris, gul frukt, apelsinmarmelad, elegant, charmerande och förförande doft.
Balanserat och munfyllande, lyft i syrorna, lång kryddig eftersmak, mycket bra.
“Condrieu?” (min enda någotsånär korrekta gissning)
93 p
2020 Domaine Georges Vernay Condrieu Coteau de Vernon
100% viogner, en höjdarproducent när det gäller Condrieu.
Vin 3
Tjusig citroner i en grästuva, rostat bröd, stor gul frukt (persika), en liten mentolpastill kan anas, mineral, och mycket feta, djupa, lyxiga fattoner, men allt i balans; frukten klarar av det massiva fatanfallet.
Otroligt fyllig, rik, kryddig smak med storslagen stenfrukt och oändligt slingrade eftersmak. Storartat!
96 p
2020 E. Guigal Ermitage Blanc Ex-Voto
30 månader på nya ekfat, 93% Marsanne, 7% Roussanne. Så ungt, men redan härligt.
Därefter 4 röda:
Vin 4
Klar pinotfärg (alla: “Aha, den röda bourgognen!”)
En elegant, frisk klar frukt, söta körsbär, rönnbär, lite jordgubbssylt, mörk choklad, någon rödbeta och en lakritsrot, en superbt elegant doft.
Medelsträv men sömlös, medelfyllig, med en energisk röd frukt som lyfter över tanninerna, lång komplex varm eftersmak, strålande bra
95 p
2020 M. Chapoutier Châteauneuf-du-Pape Barbe Rac
En ny CdP för min del, mycket positiv överraskning. 100% Grenache, kan lagras 50-75 år enligt Chapoutier, men är drickfärdig redan nu. Elegant och supergott!
Vin 5
Ogenomtränglig svart purpurfärg.
Efter tre timmar i karaff visar sig bara en monoton träkrydda och en anonym blåsvart frukt i bakgrunden. Efter ytterligare två timmar i glaset börjar jätten resa sig: Ur kryddiga fat skjuter en strålkastare av blåsvart stålmansfrukt, bubblande blåbärssoppa (under sista milen av Vasaloppet), drottningsylt och grädde på våfflor, lagerblad, aska, och mörker. “Brooding.”
Aggressiva tanniner, plommon och majestätisk blå frukt, maffig men inte tung, extremt lång, men fortfarande på neonatalavdelningen. “Primordial” är rätt beskrivning, jag hittar inte det svenska ordet.
Många p.
2020 M. Chapoutier Ermitage l'Ermite
100% Syrah, 20 månader på ettåriga fat. Jag sätter inget betyg här, på tok för tidigt, men vinskribenterna dunkar 98-or och 100-poängare i huvudet på varandra över detta vin.
Vin 6 och 7 hörde ganska självklart hem i Bordeaux, och vi fick ledtråden att det var ett vin från vardera sidan Garonne.
Vin 6
Rubinrött med tegelkant.
Cigarrlåda fylld med blyertspennor, vinbärsblad, kaffe, läder, en avlägsen buljong samsas med några fortfarande pigga men fåtalig svartröda bär i bakgrunden, helt enkelt en stor ljuvlig mogen bordeauxdoft, en pipa man inte kan slita näsan ifrån, jösses!
Smaken är ljuvligt mogen sammansmält, urtjusig gammelfrukt, smäckra tanniner och bra strömlinjeformad svans. Älska mogen bordeaux!
95 p
2001 Château Hosanna
Jag var säker på att det här var vänstra stranden, inte Pomerol. En läxa lärd.
69% merlot and 31% cabernet franc. Första gången jag dricker Chateau Hosanna, återigen en positiv överraskning. Vingården ligger inklämd mellan Chateau Petrus, La Fleur-Petrus, Evangile och Vieux Chateau Certan så det borde ju vara schyssta druvor. Värt att notera att detta är ett vin som fick mediokra 88-91 poäng av kritikerna när det släpptes. Tänk vilka under två decennier i källaren kan utföra!
Vin 7
Mörkrött, Inte lika tydlig tegelkant
Plommonmarmelad, mörka körsbär, lite rökighet och mineral, höstlöv, vaniljglass, örter.
Pigg frukt i smaken, mörka bär och söta hallon, krallig syra och rejäla tanniner, lång eftersmak. Stort, men spretar lite, inte riktigt färdig än.
92 p
2004 Château Mouton Rothschild
“Det här måste vara Pomerolen!”
Ganska svårt år. Inte alls en typisk bordeaux-cab-näsa, många missade denna. 73% Cabernet Sauvignon, 11% Cabernet Franc, 14% Merlot, 2% Petit Verdot.
Behöver mer tid, något av en besvikelse, och fick storstyk av Hosanna.
Kul “red herring”-proving!
Lärdomar: Mycket övning kommer att krävas för att rå på min ringrostiga näsa; jag kan uppenbarligen inte alls skilja på högra och vänstra stranden; förutfattade meningar är blindprovningens fiende nummer ett; drick mer vita Rhone-viner, och sist men inte minst, luft! Unga giganter kräva orkaner av luft!
Deltagarna var allt från nybörjare till ganska ärrade sniffare, en eller två sommelierutbildade. Själv befinner jag mig någonstans i mitten. Jag provade vin ganska frekvent under 20 års tid, ca 1988 - 2008, men har nu haft ett 15-årigt uppehåll, pga av liv som kom emellan, och är nu sorgligt ringrostig. Men idag spelade det inte så stor roll; jag hade behövt en rejält trimmad näsa för att klara av utmaningarna i den här provningen.
Detta var en riktigt förrädisk blindprovning som fick även mer erfarna provare att snubbla utför stup, då förutfattade meningar om vad som bör ingå i en fransk storvinsprovning satte rejäla krokben. Bordeauxerna var lätta att hitta med en snabb genomsniffning, men var är den vita respektive röda bourgognen? (Spoiler: ingenstans) Och finns här någon Loire eller en vit Bordeaux, eller kanske något från Alsace? (Spolier: nix).
Blindprovningen blev ännu svårare av tigande viner. Trots de tre timmarnas luftning i karaff var flera av vinerna mycket slutna och tysta, armarna vresigt i kors. Efter ytterligare två timmar i glas började vinerna visa rätta jag, och mina smaknoteringar är från hur de upplevdes efter dessa fem timmars luft. Med så här unga jättar är luftning såå viktig för att ge vinerna en chans att visa upp vad de egentligen kan.
Först ut var tre vita (mina blinda smaknoteringar först, sedan facit):
Vin 1
Vita blommor, limezest, lite fin fatgrädde, ett popcorn, krusbärsmarmelad, friska gröna örter, en underbar, komplex doft.
Intensiv, kryddig, fyllig smak med en krämig mineralitet, stor frukt (persika) och iste, fräsch syra, långt och insmickrande, så gott, lysande!
Flera deltagare: “Kan det här vara den vita bourgognen? Ganska otypisk i så fall (men det måste ju finnas en vit bourgogne här någonstans, eller hur?)”
95 p
2021 Château de Beaucastel Châteauneuf-du-Pape Blanc
80% Roussanne, 10% Grenache Blanc + lite andra smådruvor.
Ett vin som provningsledaren tycker kan hålla jämnt skägg mot en Montrachet. Löfte till mig själv: Måste dricka mer vit CdP.
Vin 2
Klöver och tulpan, bivax, brioche, sparris, gul frukt, apelsinmarmelad, elegant, charmerande och förförande doft.
Balanserat och munfyllande, lyft i syrorna, lång kryddig eftersmak, mycket bra.
“Condrieu?” (min enda någotsånär korrekta gissning)
93 p
2020 Domaine Georges Vernay Condrieu Coteau de Vernon
100% viogner, en höjdarproducent när det gäller Condrieu.
Vin 3
Tjusig citroner i en grästuva, rostat bröd, stor gul frukt (persika), en liten mentolpastill kan anas, mineral, och mycket feta, djupa, lyxiga fattoner, men allt i balans; frukten klarar av det massiva fatanfallet.
Otroligt fyllig, rik, kryddig smak med storslagen stenfrukt och oändligt slingrade eftersmak. Storartat!
96 p
2020 E. Guigal Ermitage Blanc Ex-Voto
30 månader på nya ekfat, 93% Marsanne, 7% Roussanne. Så ungt, men redan härligt.
Därefter 4 röda:
Vin 4
Klar pinotfärg (alla: “Aha, den röda bourgognen!”)
En elegant, frisk klar frukt, söta körsbär, rönnbär, lite jordgubbssylt, mörk choklad, någon rödbeta och en lakritsrot, en superbt elegant doft.
Medelsträv men sömlös, medelfyllig, med en energisk röd frukt som lyfter över tanninerna, lång komplex varm eftersmak, strålande bra
95 p
2020 M. Chapoutier Châteauneuf-du-Pape Barbe Rac
En ny CdP för min del, mycket positiv överraskning. 100% Grenache, kan lagras 50-75 år enligt Chapoutier, men är drickfärdig redan nu. Elegant och supergott!
Vin 5
Ogenomtränglig svart purpurfärg.
Efter tre timmar i karaff visar sig bara en monoton träkrydda och en anonym blåsvart frukt i bakgrunden. Efter ytterligare två timmar i glaset börjar jätten resa sig: Ur kryddiga fat skjuter en strålkastare av blåsvart stålmansfrukt, bubblande blåbärssoppa (under sista milen av Vasaloppet), drottningsylt och grädde på våfflor, lagerblad, aska, och mörker. “Brooding.”
Aggressiva tanniner, plommon och majestätisk blå frukt, maffig men inte tung, extremt lång, men fortfarande på neonatalavdelningen. “Primordial” är rätt beskrivning, jag hittar inte det svenska ordet.
Många p.
2020 M. Chapoutier Ermitage l'Ermite
100% Syrah, 20 månader på ettåriga fat. Jag sätter inget betyg här, på tok för tidigt, men vinskribenterna dunkar 98-or och 100-poängare i huvudet på varandra över detta vin.
Vin 6 och 7 hörde ganska självklart hem i Bordeaux, och vi fick ledtråden att det var ett vin från vardera sidan Garonne.
Vin 6
Rubinrött med tegelkant.
Cigarrlåda fylld med blyertspennor, vinbärsblad, kaffe, läder, en avlägsen buljong samsas med några fortfarande pigga men fåtalig svartröda bär i bakgrunden, helt enkelt en stor ljuvlig mogen bordeauxdoft, en pipa man inte kan slita näsan ifrån, jösses!
Smaken är ljuvligt mogen sammansmält, urtjusig gammelfrukt, smäckra tanniner och bra strömlinjeformad svans. Älska mogen bordeaux!
95 p
2001 Château Hosanna
Jag var säker på att det här var vänstra stranden, inte Pomerol. En läxa lärd.
69% merlot and 31% cabernet franc. Första gången jag dricker Chateau Hosanna, återigen en positiv överraskning. Vingården ligger inklämd mellan Chateau Petrus, La Fleur-Petrus, Evangile och Vieux Chateau Certan så det borde ju vara schyssta druvor. Värt att notera att detta är ett vin som fick mediokra 88-91 poäng av kritikerna när det släpptes. Tänk vilka under två decennier i källaren kan utföra!
Vin 7
Mörkrött, Inte lika tydlig tegelkant
Plommonmarmelad, mörka körsbär, lite rökighet och mineral, höstlöv, vaniljglass, örter.
Pigg frukt i smaken, mörka bär och söta hallon, krallig syra och rejäla tanniner, lång eftersmak. Stort, men spretar lite, inte riktigt färdig än.
92 p
2004 Château Mouton Rothschild
“Det här måste vara Pomerolen!”
Ganska svårt år. Inte alls en typisk bordeaux-cab-näsa, många missade denna. 73% Cabernet Sauvignon, 11% Cabernet Franc, 14% Merlot, 2% Petit Verdot.
Behöver mer tid, något av en besvikelse, och fick storstyk av Hosanna.
Kul “red herring”-proving!
Lärdomar: Mycket övning kommer att krävas för att rå på min ringrostiga näsa; jag kan uppenbarligen inte alls skilja på högra och vänstra stranden; förutfattade meningar är blindprovningens fiende nummer ett; drick mer vita Rhone-viner, och sist men inte minst, luft! Unga giganter kräva orkaner av luft!
Last edited:
Mycket bra noter! Intressant att Beaucastels vanliga Ch9dP (dvs inte deras Rousanne VV) presterade så bra. Blir sugen att testa.
Pontus Palmenäs
Medlem
Härlig provning! Bara nyfiken, vem var provningsledare?
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Precis så!
Thread 'Bordeaux - nya riktlinjer för kommunernas smakprofiler?' http://www.finewines.se/threads/bordeaux-nya-riktlinjer-foer-kommunernas-smakprofiler.8770/
Otroligt spännande provning! Understryker hur bra Bdx blir med lite tålamod.
Emil, fast inte Griseknoen?
Ber om ursäkt redan innan jag klickar på "skicka"...
Drucket
Medlem
Tackar! Ja, det var den vanliga CdPn. Om man tittar på CT så får 2021 Beaucastel CdP Blanc Cuvée Roussanne VV 96-99 poäng av kritikerna, och 2021 Beaucastel CdP Blanc får 94-98 poäng. Inte en enorm skillnad, båda vinerna är riktigt bra, men Roussanne VV verkar vara ytterligare några strån vassare. Jag har en 2012 Roussanne VV liggande i vinkylen. Det börjar kanske bli dags att tänka på att öppna den.
buteljen
Medlem
Tack! Kul med ordentliga noter från de här provningarna!
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Pukor och trumpeter !
Becksvart, strävt, spännande och totalt charmlöst.I love it!
Gamay med de steroider som uppenbarligen finns där!
2021 Asmadam, Bagban Gamay, 91p
Några som provat detta blint har varit hänförda mest av vinets galna dans. Som schottis till Scooter eller vals till Dimmu Borgir. Men bra eller riktigt bra! Nästan alla har velat ha några flaskor i källarna…
De flesta som brovat oblint hamnar omedelbart i att "det saknar charmen från Bojo…"
Turkisk Gamay - to kill for
(Kan bara förstås av, och riktas enbart till, dem som inte har galna religiösa uppfattningar (som innebär att skada andra) eller hyser tankar om att akada andra. Låt alla vara i fred, utom de aom skadar andra på ett verkligt vis, eller försöker skada andra på ett verkligt vis…
Var en bra människa!
Jag och min fru drack domaine Vincent Bouzereau Meursault 2019 i helgen till torsk med saffranssås. Vinet passade bra till maten, mer än godkänd.
På doften så hittar vi smör, gul frukt, havsbris?, citrus. I munnen så återkommer samma intryck, men tycker framförallt balansen mellan fat/smör och syran är härlig. Trots att det är en del smör och kanske lite smöriga popcorn, så känns det inte klumpigt eller obalanserad. Tummen upp från mig och min fru.
På doften så hittar vi smör, gul frukt, havsbris?, citrus. I munnen så återkommer samma intryck, men tycker framförallt balansen mellan fat/smör och syran är härlig. Trots att det är en del smör och kanske lite smöriga popcorn, så känns det inte klumpigt eller obalanserad. Tummen upp från mig och min fru.
LeChat
Medlem
2022 Christophe Cordier Saint Véran Vieilles Vignes
Hade en slatt sparad sen i söndags som idag fick ackompanjeras av en enkel carbonara. Tycker att denna långluftning gjort den ännu något maffigare på alla plan, men utan att för den skull tappa i elegans. Gillar verkligen årgången. Smaskig!
JonasBo
Medlem
Intressant! Sambon och jag tog igår varsitt glas från coravin samma årgång. Inte lika begeistrad av 2019 som årgång 2017. Mer grönt äpple. Faten inte lika tydliga.
Kanske blir bättre med mer luft.
Det var min första bekantskap med detta vin så har ingenting att jämföra med, men tyckte inte det saknade fattoner. Drack den över två dagar och den var mer öppen dag två och aningen bättre. Dag ett dracks det ju till maten och då var den kanske en aning friskare i sitt uttryck och passade bra i sammanhanget.
Drucket
Medlem
Vertikal-provning, Gruaud-Larose - under ledning av Finare Vinare, MS Stockholm.
Gruaud-Larose är en gammal favorit, en utmärkt representant för det lite småskitiga och okammade Bordeaux från förra seklet. Här har vi inte de största årgångarna, men fortfarande intressanta årgångar, och man vet aldrig säkert vilken årgång som blir “stor” efter några decennier i källaren.
2019
Mörkröd med blå ton.
Pigg rödsvart ung frukt, snygga gräddiga fat, nybakade kakor, mandelmassa, lite rök, charmerande.
Fyllig och bred, massor med frukt, fin fatintegration, välpolerade tanniner (men jag tyckte jag anade en liten stjälk ändå), lång. Så välputsad. Gruaud har nog aldrig varit så här nybadad.
En baby, men en förförisk baby. Går redan att dricka, om man är lagd åt det hållet. Mycket gott, men väldigt långt från klassisk G-L.
92-93 p
2006
Begynnande tegelkant.
Träkrydda, pepparkaka, kaffe, målarfärg, ganska sluten.
Rejält sträv, medelfyllig+, kryddig, hyfsad längd.
Behöver mer tid.
89-91 p
2001
Tydlig läderkant.
Köttuljong, bacon, lagerblad, gammelfrukt, torkade örter, tjära och en Vicks blå. Superfin näsa.
Medelfylligt, fin mogen frukt, hög syra, energiskt livlig, lite sälta, lång fins svans. Härligt!
Så har ska det smaka! (även om det här är ett ovanligt städat och väluppfostrat vin för att vara G-L). En som nyligen druckit årgång 2000 tyckte den här 2001:an var bättre.
94 p
1999
Tydlig tegelkant.
Cola, viol, kex, buljong, lite blyg och sluten.
Lättdruckna tanniner, men lite tunn, och kortare än syskonen.
Något av en besvikelse.
89 p
1998
Nu är det rödare i kanten igen, inte lika tydlig mognad i färgen.
Stall! Det efterlängtade Gruaud-stallet! Ceder, skog, ved till och med, eukalyptus, vinbärspastill, lite koskit, som sig bör. Så klassikt!
Friska syror, grovkorniga tanniner, kalkig, högst levande frukt, lång svans. Utmärkt!
Stor skillnad på -98 och -99 som synes.
93 p
1988
Rubinröd, läderkant med tydlig uttunning.
Stallet igen! Klar frukt, mossa, höstlöv, en tjusig cigarrlåda, gammal brun syltad jordgubbe, lakritsrot, tobak, kafferost. En fascinerande och vacker mogen bordeaux-näsa.
Nedsmält frukt, mjuka tanniner, smakrik, lite te och citrongräs, lite japanska kryddor, många lager här. Det här drack man upp.
Mogen bordeaux FTW!
93 p
Här fanns viss flaskvariation, t ex så skiljde omdömena mellan de två flaskorna 2001 ganska mycket, även om både var bra.
En utmärkt provning. Grattis till er som sitter på 2001, 1998, och 1988, även om en flaska förmodligen kan skilja sig ganska mycket från en annan flaska i de här årgångarna. Frågan man ställer sig är: Kommer det välkammade och glanspolerade nya G-L som vi ser i årgång 2019 någonsin mogna till mina gamla ouppfostrade och stalliga favoriter?
Gruaud-Larose är en gammal favorit, en utmärkt representant för det lite småskitiga och okammade Bordeaux från förra seklet. Här har vi inte de största årgångarna, men fortfarande intressanta årgångar, och man vet aldrig säkert vilken årgång som blir “stor” efter några decennier i källaren.
2019
Mörkröd med blå ton.
Pigg rödsvart ung frukt, snygga gräddiga fat, nybakade kakor, mandelmassa, lite rök, charmerande.
Fyllig och bred, massor med frukt, fin fatintegration, välpolerade tanniner (men jag tyckte jag anade en liten stjälk ändå), lång. Så välputsad. Gruaud har nog aldrig varit så här nybadad.
En baby, men en förförisk baby. Går redan att dricka, om man är lagd åt det hållet. Mycket gott, men väldigt långt från klassisk G-L.
92-93 p
2006
Begynnande tegelkant.
Träkrydda, pepparkaka, kaffe, målarfärg, ganska sluten.
Rejält sträv, medelfyllig+, kryddig, hyfsad längd.
Behöver mer tid.
89-91 p
2001
Tydlig läderkant.
Köttuljong, bacon, lagerblad, gammelfrukt, torkade örter, tjära och en Vicks blå. Superfin näsa.
Medelfylligt, fin mogen frukt, hög syra, energiskt livlig, lite sälta, lång fins svans. Härligt!
Så har ska det smaka! (även om det här är ett ovanligt städat och väluppfostrat vin för att vara G-L). En som nyligen druckit årgång 2000 tyckte den här 2001:an var bättre.
94 p
1999
Tydlig tegelkant.
Cola, viol, kex, buljong, lite blyg och sluten.
Lättdruckna tanniner, men lite tunn, och kortare än syskonen.
Något av en besvikelse.
89 p
1998
Nu är det rödare i kanten igen, inte lika tydlig mognad i färgen.
Stall! Det efterlängtade Gruaud-stallet! Ceder, skog, ved till och med, eukalyptus, vinbärspastill, lite koskit, som sig bör. Så klassikt!
Friska syror, grovkorniga tanniner, kalkig, högst levande frukt, lång svans. Utmärkt!
Stor skillnad på -98 och -99 som synes.
93 p
1988
Rubinröd, läderkant med tydlig uttunning.
Stallet igen! Klar frukt, mossa, höstlöv, en tjusig cigarrlåda, gammal brun syltad jordgubbe, lakritsrot, tobak, kafferost. En fascinerande och vacker mogen bordeaux-näsa.
Nedsmält frukt, mjuka tanniner, smakrik, lite te och citrongräs, lite japanska kryddor, många lager här. Det här drack man upp.
Mogen bordeaux FTW!
93 p
Här fanns viss flaskvariation, t ex så skiljde omdömena mellan de två flaskorna 2001 ganska mycket, även om både var bra.
En utmärkt provning. Grattis till er som sitter på 2001, 1998, och 1988, även om en flaska förmodligen kan skilja sig ganska mycket från en annan flaska i de här årgångarna. Frågan man ställer sig är: Kommer det välkammade och glanspolerade nya G-L som vi ser i årgång 2019 någonsin mogna till mina gamla ouppfostrade och stalliga favoriter?