Champagneresa 2014
Resan började i Linköping runt 15.30 tiden söndagen den 22 juni. Första stoppet ner till Troyes var runt 23.30 i Bremen. Resan ner till Bremen gick smärtfritt utan massor med bilköer och vägarbete. Vi hade bokat ett trevligt familjehotell där mannen i huset bjöd på en öl innan sängdags och givetvis så blev det fotbollsprat.
Måndagen 23 Juni: Efter frukost så fortsatte resan ner till Troyes (södra champagne, 12-13 mil från Epernay) där vi tog in på charmigt, lyxigt litet centralt familjehotell. Resten av dagen tog vi det lugnt, kollade in den gamla staden där framförallt centrum är riktigt trevligt med alla gamla huset där det inte finns något på husen som är rakt
.
Vi tog in på en restaurang där det blev sniglar, kött och favvon cream bruleé tillsammans med champagne
Tisdag 24 Juni. Denna dag hade vi 4 odlare (Lassaigne, Marie Courtin, Drappier och Dosnan) inbokade runt Troyes. Vi skulle börja med J. Lassaigne i byn Montgueux. Idag är det Emmanuel, sonen, som sköter allt. Han tog över efter sin far 1999.
När jag hade mailkontakt med Emmanuel så frågade han om det gick bra att vi skulle vara tillsammans med 12 tyska sommelier. För oss var det inga problem. Bara roligt att träffa nya människor. Vilket fest det skulle bli
Vi kom lite före de tyska sommelierna och under tiden småpratade vi med Emmanuel. Prick 10.40 kom så tyskarna i två minibussar. Emmanuel visade oss runt bland rankorna, huset och källaren. Emmanuel har en filosofi att vinet aldrig ska röras när vindruvorna väl har plockats. Han kör med en gammal hederlig vinpress, klipper gräset på ett speciellt sätt, har specialmaskiner osv. Se bild nedan på pressen.
Men som Magnum sa när vi åt middag hemma hos honom och hans fru på onsdagskvällen (återkommer om den kvällen lite senare), ”skitsamma om hästen går baklänges, det är det som finns i glaset som räknas”. Klockrent
Kommer aldrig glömma den kommentaren. Emmanuel pratade väldigt mycket om processen och inte så mkt om champagnen.
I vilket fall så bjöd han på sig själv. Han är en bestämd och exprementiell herre som kör sitt eget race kan man säga. Han kör väldigt mkt bio men att ha ett certifikat där det står något som organic …. är något han fnyser åt.
Nu återigen till vandringen i källaren där provningen började. Här fick vi prova några av hans experiment direkt från 225 l ekfat. Sen blev det några glas från tankarna. Därefter gick vi upp till garaget/provrummet. Där fortsatte han med att poppa flaska efter flaska.
Alla deggades på plats. Utanför garaget så stod Emmanuels pappa Jacques och grillade lite korvar som vi skulle äta lite senare. Vi fortsatte med champagnedrickandet. Upp från källaren kom viner i rask takt att jag hade svårt att hänga med. Les Vignes de Montgueux, Les Papilles Insolites, Coteaux Champenois Blanc, La Colline Inspirée, Millésime 2002, 2003, 2004 och 2005, Rosé de Montgueux och Le Cotet plockades fram. Nu var alla flaskor nydeggade men Le Cotet var definitivt den jag upplevde som klart bäst. Årgångar från början av 80 och 90 talet poppades oxå. Här fanns det definitvt några jag uppskattade. Under tiden kom mat fram, skinka, ost, bröd och de lokala korvarna som grillades.
Tyskarna var på ett två dagars besök i champagne och de hade haft en hård kväll dagen innan. De hade varit bla hos Jaqcuesson och Philipponnat. Såg bilder och det var synd att man inte var med.
Men efter en stund när tillräckligt många glas champagne runnit ner för strupen så blev de mer avslappnade, pratglada och jag misstänker att för vissa försvann bakfyllan. Vi började bekantade oss med ett par av tyskarna som satt brevid oss. En av dom ägde ett cafe och ett brasseri i Hamburg. Han var fransman men hade bott i Hamburg i typ 20 år. Påvägen hem till Sverige stannade vi en natt i Hamburg och passade på att besöka cafet där det blev en matbit. Den dagen kunde Tomaz inte närvara men vi kom överens om att vi skulle träffas snart och ta ett par glas champagne. Han har en källare som innehåller en hel del gamla viner som han uttryckte sig. Den andra tysken som vi bekantade oss med var chefssommelier på en 3 stjärning restaurang i Travemunde. Han bjöd hos till restaurangen men vi hann inte med att åka förbi denna gång utan vi bestämde att vi snart skulle träffas.
Besöket hos Lassaigne drog ut på tiden, 4 timmar och då gick vi tidigare än tyskarna. Jag försökte köpa några flaskor Le Cotet men det fick man inte. Han sålde inge flaskor. Överraskade på ett sätt men har man träffat Lassaigne så blir man inte så överaskad igentligen
.
Tyvärr så hann vi inte med besöket hos Courtin (vi hörde av oss och beklagade)). Bilen gick vidare till Urville och Drappier där vi träffade en kul och trevlig prick som heter Jérémy. Där blev det ett besök i källaren där det fanns en hel del äldre champagner. Blev lite sugen på en Drappier 1976 men hoppade denna gång. Givetvis så ångrade jag men nu i efterhand. Skulle vara roligt att prova. Här gick man runt i källaren och lagret som man ville typ. Va roligt att kolla vad det fanns för flaskor i de olika kartongerna och lådorna. Drappier är en av få som gör 30 l och 36 l tror jag. Jag såg en 30 l flaska. Den gick på 3000 euro och enligt Jérémy så kostade bara en tom 30 l flaska att tillverka 1000 euro. Om jag kommer ihåg rätt vägde flaskan (kanske lådan också) 50 kg. Efter besöket i källaren och lagret så visade han upp hos till ett gammalt trevlig rum där vi började prova en hel del champagner. Där satt tre gubbar. Under vi satt där så insåg jag att det var gammelgubben Drappier med 2 kompisar som satt där och drack ett glas champagne och småpratade lite.
På Drappier kändes det nästan som om man kunde prova vad som helst. Vi fick prova bla Carte dór, rosé, bdb, Grande Sendrée 2004 och 2006 och 1992. Har aldrig provat Drappier och är väl inte så jätteimponerad. Grande Sendrée är en trevlig champagne och den bästa, några av årgångs champagnerna funkar också. Drappier har väldigt många äldre årgångar som man kan köpa. 50, 60 och 70 talet är inga större problem att inhandla direkt från Drappier. Det fick bli några flaskor från Drappier. När vi sen fick champagnerna vid bilen sa Jérémy att han la i en extra flaska och ett par glas. Man kan ju inte dricka champagne utan glas som Jérémy sa.
Vi fortsatte till Dosnan & Lepage. Vi hittade byn men inte stället. Vi hade GPS men har ingen aning om vad som hände. Vi hade tyvärr inte telefonnumret till Dosnan så efter en timmes letande så gav vi upp. Hade mailkontakt med Dosnan efteråt och då nämnde han jag hade kontakt med att det var svårt att hitta stället. (synd att han inte nämnde det innan). Så de som har tänkt att besöka Dosnan, ha med telefonnumret
.
Färden gick sen till Epernay och vårt hotell Premiere Classe. Imorgon väntar Ambonnay och H.Billiot, Dethuné, RH Coutier, Marguet och Egly och en middag med Magnum med fru och ytterligare en trevlig och intressant person som jag inte visste skulle komma. Återkommer med del 2
Resan började i Linköping runt 15.30 tiden söndagen den 22 juni. Första stoppet ner till Troyes var runt 23.30 i Bremen. Resan ner till Bremen gick smärtfritt utan massor med bilköer och vägarbete. Vi hade bokat ett trevligt familjehotell där mannen i huset bjöd på en öl innan sängdags och givetvis så blev det fotbollsprat.
Måndagen 23 Juni: Efter frukost så fortsatte resan ner till Troyes (södra champagne, 12-13 mil från Epernay) där vi tog in på charmigt, lyxigt litet centralt familjehotell. Resten av dagen tog vi det lugnt, kollade in den gamla staden där framförallt centrum är riktigt trevligt med alla gamla huset där det inte finns något på husen som är rakt
Vi tog in på en restaurang där det blev sniglar, kött och favvon cream bruleé tillsammans med champagne
Tisdag 24 Juni. Denna dag hade vi 4 odlare (Lassaigne, Marie Courtin, Drappier och Dosnan) inbokade runt Troyes. Vi skulle börja med J. Lassaigne i byn Montgueux. Idag är det Emmanuel, sonen, som sköter allt. Han tog över efter sin far 1999.
När jag hade mailkontakt med Emmanuel så frågade han om det gick bra att vi skulle vara tillsammans med 12 tyska sommelier. För oss var det inga problem. Bara roligt att träffa nya människor. Vilket fest det skulle bli
Vi kom lite före de tyska sommelierna och under tiden småpratade vi med Emmanuel. Prick 10.40 kom så tyskarna i två minibussar. Emmanuel visade oss runt bland rankorna, huset och källaren. Emmanuel har en filosofi att vinet aldrig ska röras när vindruvorna väl har plockats. Han kör med en gammal hederlig vinpress, klipper gräset på ett speciellt sätt, har specialmaskiner osv. Se bild nedan på pressen.
Men som Magnum sa när vi åt middag hemma hos honom och hans fru på onsdagskvällen (återkommer om den kvällen lite senare), ”skitsamma om hästen går baklänges, det är det som finns i glaset som räknas”. Klockrent
I vilket fall så bjöd han på sig själv. Han är en bestämd och exprementiell herre som kör sitt eget race kan man säga. Han kör väldigt mkt bio men att ha ett certifikat där det står något som organic …. är något han fnyser åt.
Nu återigen till vandringen i källaren där provningen började. Här fick vi prova några av hans experiment direkt från 225 l ekfat. Sen blev det några glas från tankarna. Därefter gick vi upp till garaget/provrummet. Där fortsatte han med att poppa flaska efter flaska.
Alla deggades på plats. Utanför garaget så stod Emmanuels pappa Jacques och grillade lite korvar som vi skulle äta lite senare. Vi fortsatte med champagnedrickandet. Upp från källaren kom viner i rask takt att jag hade svårt att hänga med. Les Vignes de Montgueux, Les Papilles Insolites, Coteaux Champenois Blanc, La Colline Inspirée, Millésime 2002, 2003, 2004 och 2005, Rosé de Montgueux och Le Cotet plockades fram. Nu var alla flaskor nydeggade men Le Cotet var definitivt den jag upplevde som klart bäst. Årgångar från början av 80 och 90 talet poppades oxå. Här fanns det definitvt några jag uppskattade. Under tiden kom mat fram, skinka, ost, bröd och de lokala korvarna som grillades.
Tyskarna var på ett två dagars besök i champagne och de hade haft en hård kväll dagen innan. De hade varit bla hos Jaqcuesson och Philipponnat. Såg bilder och det var synd att man inte var med.
Men efter en stund när tillräckligt många glas champagne runnit ner för strupen så blev de mer avslappnade, pratglada och jag misstänker att för vissa försvann bakfyllan. Vi började bekantade oss med ett par av tyskarna som satt brevid oss. En av dom ägde ett cafe och ett brasseri i Hamburg. Han var fransman men hade bott i Hamburg i typ 20 år. Påvägen hem till Sverige stannade vi en natt i Hamburg och passade på att besöka cafet där det blev en matbit. Den dagen kunde Tomaz inte närvara men vi kom överens om att vi skulle träffas snart och ta ett par glas champagne. Han har en källare som innehåller en hel del gamla viner som han uttryckte sig. Den andra tysken som vi bekantade oss med var chefssommelier på en 3 stjärning restaurang i Travemunde. Han bjöd hos till restaurangen men vi hann inte med att åka förbi denna gång utan vi bestämde att vi snart skulle träffas.
Besöket hos Lassaigne drog ut på tiden, 4 timmar och då gick vi tidigare än tyskarna. Jag försökte köpa några flaskor Le Cotet men det fick man inte. Han sålde inge flaskor. Överraskade på ett sätt men har man träffat Lassaigne så blir man inte så överaskad igentligen
Tyvärr så hann vi inte med besöket hos Courtin (vi hörde av oss och beklagade)). Bilen gick vidare till Urville och Drappier där vi träffade en kul och trevlig prick som heter Jérémy. Där blev det ett besök i källaren där det fanns en hel del äldre champagner. Blev lite sugen på en Drappier 1976 men hoppade denna gång. Givetvis så ångrade jag men nu i efterhand. Skulle vara roligt att prova. Här gick man runt i källaren och lagret som man ville typ. Va roligt att kolla vad det fanns för flaskor i de olika kartongerna och lådorna. Drappier är en av få som gör 30 l och 36 l tror jag. Jag såg en 30 l flaska. Den gick på 3000 euro och enligt Jérémy så kostade bara en tom 30 l flaska att tillverka 1000 euro. Om jag kommer ihåg rätt vägde flaskan (kanske lådan också) 50 kg. Efter besöket i källaren och lagret så visade han upp hos till ett gammalt trevlig rum där vi började prova en hel del champagner. Där satt tre gubbar. Under vi satt där så insåg jag att det var gammelgubben Drappier med 2 kompisar som satt där och drack ett glas champagne och småpratade lite.
På Drappier kändes det nästan som om man kunde prova vad som helst. Vi fick prova bla Carte dór, rosé, bdb, Grande Sendrée 2004 och 2006 och 1992. Har aldrig provat Drappier och är väl inte så jätteimponerad. Grande Sendrée är en trevlig champagne och den bästa, några av årgångs champagnerna funkar också. Drappier har väldigt många äldre årgångar som man kan köpa. 50, 60 och 70 talet är inga större problem att inhandla direkt från Drappier. Det fick bli några flaskor från Drappier. När vi sen fick champagnerna vid bilen sa Jérémy att han la i en extra flaska och ett par glas. Man kan ju inte dricka champagne utan glas som Jérémy sa.
Vi fortsatte till Dosnan & Lepage. Vi hittade byn men inte stället. Vi hade GPS men har ingen aning om vad som hände. Vi hade tyvärr inte telefonnumret till Dosnan så efter en timmes letande så gav vi upp. Hade mailkontakt med Dosnan efteråt och då nämnde han jag hade kontakt med att det var svårt att hitta stället. (synd att han inte nämnde det innan). Så de som har tänkt att besöka Dosnan, ha med telefonnumret
Färden gick sen till Epernay och vårt hotell Premiere Classe. Imorgon väntar Ambonnay och H.Billiot, Dethuné, RH Coutier, Marguet och Egly och en middag med Magnum med fru och ytterligare en trevlig och intressant person som jag inte visste skulle komma. Återkommer med del 2