finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Reims eller Épernay? Eller något annat?
- Thread starter m_trobeck
- Startdatum
Emanuel
Instagram; Swedish Champagne Dude
-Vi hade ju ett begränsat antal dagar att resa på och ville utnyttja den tiden på plats i Champagne men visst, har man obegränsat med tid att resa på kan man ju hitta på kul grejjer på vägen ner med bilen...
Men hur som helst;
Du kan lugnt ta 12 flaskor i en hård Samsonite och med plusbiljett får du ta två väskor på 24kg.
http://www.finewines.se/threads/den...innoerd-pa-resande-fot.2676/page-3#post-87984
Men hur som helst;
Du kan lugnt ta 12 flaskor i en hård Samsonite och med plusbiljett får du ta två väskor på 24kg.
http://www.finewines.se/threads/den...innoerd-pa-resande-fot.2676/page-3#post-87984
chambertin
Medlem
Och i en bil tar man sisådär 200-250 (om man är 2) och på en pall ryms det ung 480 fl champagne.
Trådskapare
m_trobeck
Ständigt sökande. Rotlös.
Ber på en gång om ursäkt för långa inlägg. Men här är resultatet av förfrågningen ovan:
På vift – Genom ett bubblande Frankrike
Som den goda forumläsaren kanske minns rådfrågade jag här om sistens vart jag skulle styra stegen på den lediga tid som uppkommit. De huvudsakliga dragen var av mig redan satta, antingen Reims eller Épernay.
Flera förslag kom. Något innehöll Redbull och discokulor, något annat en inbjudan till besök. Med dessa ingångsparametrar föll valet tämligen snabbt och beslutsamt på Épernay!
Resan började på sämsta tänkbara sätt. Det jobb som jag hade ansökt till och varit i process med sedan juni meddelade på tåget från Karlstad till Stockholm att den andra sista kandidaten hade blivit vald. Om jag blev upprörd för att jag inte fick jobbet eller om jag var mer upprörd över att inte ha vunnit var en fråga som jag låter vara obesvarad (dock att jag nog innerst inne vet vilken).
Men, skit i det, tänkte jag och beställde in en ansjovismacka med en starköl på Arlanda. Sådana motgångar är det bara att dricka bort! Frågan är bara hur mycket champagne och fois gras som suddar ut den beska smaken detta lämnade sig.
Inte allt för mycket skulle det visa sig.
Landade i Paris på sena kvällen och tog in på mitt riktigt risiga hotell i de charmiga kvaretern runt Gare de nord och l’est.
En genuint fransk kebab på ett genuint franskt kebabhak där det sprang genuina franska möss fram och tillbaka blev kvällsmålet. Tidig sänggång inför morgondagens tågresa till Épernay!
Då min mage och resterande kropp inte är van med fransosernas morgonmål, bestående av vitt bröd, croissant och kaffe, var det hög tid för lunch direkt vid ankomst till Épernay. Efter en enklare 3 rätters lunch med tillhörande ¼-flaska vin och en liten avec till kaffet så kändes livet alldeles otroligt behagligt. Nu var det dags att kolla de lite större husen på den så berömda Avenue de Champagne. Solen gassade men vinden svalkade lite gott när jag strosade ned för gatan och förbi de stora och helt klart imponerade husen.
Märk väl att jag ännu inte druckit en droppe av denna ädla och bubblande nektar! Starkt är bara förnamnet om ni frågar mig.
Redan efter några steg in på den 1,6km långa gatan uppenbarade sig ett vitt sken som om själva härlighetens portar hade slagits upp. Denna fägring var dock inget annat än en kritvit innegård hos Champagne Collard-Picard, en producent jag aldrig smakat innan.
Då jag troligtvis aldrig kommer få gå igenom Den Upplysta Pärleporten så begav jag mig istället in i denna lustgård. Beväpnad endast med ett anteckningsblock, solglasögon och en hel hög med kontanter kände jag mig redo att tackla allt som kunde kastas mot mig!
De hade en trevlig liten bar där jag genast föll för erbjudandet om 3 olika viner med ett glas av vardera. € 18 för deras prestige-variant:
Champagne Collard-Picard Presige
Ostronskal, hasselnöt och en smula vanilj mötte näsan. Efter ett tag i glaset även lite rå champion. Fin och pigg mousse med en medel- syra där röda och mogna äpplen gosade runt med nougat. 12-15 månader på fat kändes. 88p.
Collard-Picard BdB Grand Cru
Ett vin med endast 2010 års skörd, dock kommuniceras inte det ut på flaskan. Allt från Le Mesnil.
Doft av nyskördade gröna äpplen, citrus ligger som en matta och en viss doft av lite kanderade apelsinbitar kommer stötvis. (och självklar tobak från den %&#€#%& kedjerökande tysken som satte sig vid bordet bredvid). Ganska hög syra i dagsläget med huvuddelen citron som smakbärare. Kan tänka mig att denna bör ligga till sig ett tag. Lite endimensionell just nu med syran som påminner om sura kryptoniter och som får tänderna att gneka och gnissla. Dock finns helt klart en potential och jag skulle gärna ha en flaska om ett par tre år och se vad som hänt. Det finns frukt och annat som vill förlösas! 87p just nu men kanske mer om ett par år.
Collard-Picard Cuvee de Merveilles (rosé)
20% Ch 80% PN. Masseration av PN för att få den röda färgen
Hallonsaftsröd och otroligt mörk i färgen. Innan glaset kommit nära näsan teleporteras jag tillbaka till barndomens badutflykter. Här är det Bobs jordgubbsaft som blandats med snäckskal och strand. Hur skall detta sluta! Massa röda bär i smaken, tydlig pinot-känsla och små fina tanniner. Syran kommer lite på efterkälken, som om den försöker springa ikapp sina bär-kompisar.
En typ av Champagne jag inte stött på. Kan inte ge någon poäng men kul att testa. Skulle kanske passat bättre till lite mat.
Efter denna lilla utflykt strosade jag vidare uppåt gatan och det dröjde inte många steg innan jag åter igen blev obeskrivligt sugen på…. Just det! Champagne!
Vilken tur att jag just då stod utanför Michel Gonet’s ingång. Återigen en producent som helt arbetat i det tysta under min radar.
Jag måste helt klart kalibrera min ”Champagndar” så att den bättre lokaliserar dessa producenter för att avfyra välriktade beställningar med gastronomisk precision.
Beställde återigen in en trio av deras viner som inte var de vanliga standardskumporna. Nu fick man lite ålder också! Kul!
Michal Gonet BdB Grand Cru 2008
Lite blommig och med en aning jäst och äpple. Längst bak var det också en aning krut. (Jag som älskar allt som smäller!).
Ung och lite knuten smak. Man känner fruktens försök att stånga sig fram genom den gärdsgård som syran fortfarande håller uppe. Små gröna äpplen kastas mot syran och när de väl bryter igenom kan detta bli riktigt härligt. Ger den nu 88p
Michel Gonet Cuvee Prestige BdB 2001
Bröd, kex, mogna äpplen. Lite som en äppelkaka precis innan man skickar in den i ugnen. Häpnar lite över syran, riktigt hög och fin. Samsas dock med äpplena och tillsammans bjuder dom in till en lång dans som avslutas med en gnutta jäst. Ger den 90p utan att skämmas ett ögonblick!
Michel Gonet Cuvee Prestige BdB 2001
Samma vin som innan men något år äldre. Här har vi visst blivit inbjudna in till mormors kök. Smör, pakistan-mango, äppelmos, nybakat bröd och jäst. Återigen en fin syra med små och diskreta bubblor. Frukten spänner från äpple till äppelpaj och sedan över till persikor på burk. Fin och lång avslutning som toppas upp med honung. 91p och något jag gärna dricker betydligt mer av!
Efter dessa äventyr ute i den gassande solen kändes det som det var dags att ta sig under jord. Jag hade tagit mig till vägs ände. Där tornade turistfällan Mercier upp sig.
Som Luke Skywlaker hörde Obi-wans röst inom sig så hörde jag min fars stämma eka mellan vinrankorna:
- ”På Mercier åkte vi ett tåg, långt ner i källaren”
Sitta och skugga. Just nu mina två främsta prioriteter. Sagt och gjort. Ner i gångarna under Mercier på ett tåg som susade fram i hissnande 3km/h. Svalt och skönt var det dock och helt klart intressant och givande att se dessa underjordiska gångar.
Detta avslutades med ett glas.
Mercier Brut NV
Citronvatten med sådana stora och aggressiva bubblor som man mår illa av kl 04.23 på Berns. Dock var den kall och jag hade hunnit bli lite törstig efter 30 min i källaren. 81p
Efter detta besök kände jag mig lite sliten, vinglig och hungrig. Hem till hotellet för en uppfräschning för att sedan ge sig an en middag. Givetvis följde en ½-flaska av något bubblande med upp. Man kan ju inte äta på fastande mage!
Middag på l’oeil de bouef.
-Terrin på fois gras
-steak tartar
-colonel.
Till detta en ½-flaska E. Guilgal - Côte du Rhône
Djävlar i min gata vad trött jag var efter detta. Hem och vila upp sig. Stor dag i morgon. Då ska jag ju besöka odlare och dricka lite mer champagne!
Jag somnade utan att ha snuddat vid tanken på det förlorade jobbet.
Fortsättning följer…..
På vift – Genom ett bubblande Frankrike
Som den goda forumläsaren kanske minns rådfrågade jag här om sistens vart jag skulle styra stegen på den lediga tid som uppkommit. De huvudsakliga dragen var av mig redan satta, antingen Reims eller Épernay.
Flera förslag kom. Något innehöll Redbull och discokulor, något annat en inbjudan till besök. Med dessa ingångsparametrar föll valet tämligen snabbt och beslutsamt på Épernay!
Resan började på sämsta tänkbara sätt. Det jobb som jag hade ansökt till och varit i process med sedan juni meddelade på tåget från Karlstad till Stockholm att den andra sista kandidaten hade blivit vald. Om jag blev upprörd för att jag inte fick jobbet eller om jag var mer upprörd över att inte ha vunnit var en fråga som jag låter vara obesvarad (dock att jag nog innerst inne vet vilken).
Men, skit i det, tänkte jag och beställde in en ansjovismacka med en starköl på Arlanda. Sådana motgångar är det bara att dricka bort! Frågan är bara hur mycket champagne och fois gras som suddar ut den beska smaken detta lämnade sig.
Inte allt för mycket skulle det visa sig.
Landade i Paris på sena kvällen och tog in på mitt riktigt risiga hotell i de charmiga kvaretern runt Gare de nord och l’est.
En genuint fransk kebab på ett genuint franskt kebabhak där det sprang genuina franska möss fram och tillbaka blev kvällsmålet. Tidig sänggång inför morgondagens tågresa till Épernay!
Då min mage och resterande kropp inte är van med fransosernas morgonmål, bestående av vitt bröd, croissant och kaffe, var det hög tid för lunch direkt vid ankomst till Épernay. Efter en enklare 3 rätters lunch med tillhörande ¼-flaska vin och en liten avec till kaffet så kändes livet alldeles otroligt behagligt. Nu var det dags att kolla de lite större husen på den så berömda Avenue de Champagne. Solen gassade men vinden svalkade lite gott när jag strosade ned för gatan och förbi de stora och helt klart imponerade husen.
Märk väl att jag ännu inte druckit en droppe av denna ädla och bubblande nektar! Starkt är bara förnamnet om ni frågar mig.
Redan efter några steg in på den 1,6km långa gatan uppenbarade sig ett vitt sken som om själva härlighetens portar hade slagits upp. Denna fägring var dock inget annat än en kritvit innegård hos Champagne Collard-Picard, en producent jag aldrig smakat innan.
Då jag troligtvis aldrig kommer få gå igenom Den Upplysta Pärleporten så begav jag mig istället in i denna lustgård. Beväpnad endast med ett anteckningsblock, solglasögon och en hel hög med kontanter kände jag mig redo att tackla allt som kunde kastas mot mig!
De hade en trevlig liten bar där jag genast föll för erbjudandet om 3 olika viner med ett glas av vardera. € 18 för deras prestige-variant:
Champagne Collard-Picard Presige
Ostronskal, hasselnöt och en smula vanilj mötte näsan. Efter ett tag i glaset även lite rå champion. Fin och pigg mousse med en medel- syra där röda och mogna äpplen gosade runt med nougat. 12-15 månader på fat kändes. 88p.
Collard-Picard BdB Grand Cru
Ett vin med endast 2010 års skörd, dock kommuniceras inte det ut på flaskan. Allt från Le Mesnil.
Doft av nyskördade gröna äpplen, citrus ligger som en matta och en viss doft av lite kanderade apelsinbitar kommer stötvis. (och självklar tobak från den %&#€#%& kedjerökande tysken som satte sig vid bordet bredvid). Ganska hög syra i dagsläget med huvuddelen citron som smakbärare. Kan tänka mig att denna bör ligga till sig ett tag. Lite endimensionell just nu med syran som påminner om sura kryptoniter och som får tänderna att gneka och gnissla. Dock finns helt klart en potential och jag skulle gärna ha en flaska om ett par tre år och se vad som hänt. Det finns frukt och annat som vill förlösas! 87p just nu men kanske mer om ett par år.
Collard-Picard Cuvee de Merveilles (rosé)
20% Ch 80% PN. Masseration av PN för att få den röda färgen
Hallonsaftsröd och otroligt mörk i färgen. Innan glaset kommit nära näsan teleporteras jag tillbaka till barndomens badutflykter. Här är det Bobs jordgubbsaft som blandats med snäckskal och strand. Hur skall detta sluta! Massa röda bär i smaken, tydlig pinot-känsla och små fina tanniner. Syran kommer lite på efterkälken, som om den försöker springa ikapp sina bär-kompisar.
En typ av Champagne jag inte stött på. Kan inte ge någon poäng men kul att testa. Skulle kanske passat bättre till lite mat.
Efter denna lilla utflykt strosade jag vidare uppåt gatan och det dröjde inte många steg innan jag åter igen blev obeskrivligt sugen på…. Just det! Champagne!
Vilken tur att jag just då stod utanför Michel Gonet’s ingång. Återigen en producent som helt arbetat i det tysta under min radar.
Jag måste helt klart kalibrera min ”Champagndar” så att den bättre lokaliserar dessa producenter för att avfyra välriktade beställningar med gastronomisk precision.
Beställde återigen in en trio av deras viner som inte var de vanliga standardskumporna. Nu fick man lite ålder också! Kul!
Michal Gonet BdB Grand Cru 2008
Lite blommig och med en aning jäst och äpple. Längst bak var det också en aning krut. (Jag som älskar allt som smäller!).
Ung och lite knuten smak. Man känner fruktens försök att stånga sig fram genom den gärdsgård som syran fortfarande håller uppe. Små gröna äpplen kastas mot syran och när de väl bryter igenom kan detta bli riktigt härligt. Ger den nu 88p
Michel Gonet Cuvee Prestige BdB 2001
Bröd, kex, mogna äpplen. Lite som en äppelkaka precis innan man skickar in den i ugnen. Häpnar lite över syran, riktigt hög och fin. Samsas dock med äpplena och tillsammans bjuder dom in till en lång dans som avslutas med en gnutta jäst. Ger den 90p utan att skämmas ett ögonblick!
Michel Gonet Cuvee Prestige BdB 2001
Samma vin som innan men något år äldre. Här har vi visst blivit inbjudna in till mormors kök. Smör, pakistan-mango, äppelmos, nybakat bröd och jäst. Återigen en fin syra med små och diskreta bubblor. Frukten spänner från äpple till äppelpaj och sedan över till persikor på burk. Fin och lång avslutning som toppas upp med honung. 91p och något jag gärna dricker betydligt mer av!
Efter dessa äventyr ute i den gassande solen kändes det som det var dags att ta sig under jord. Jag hade tagit mig till vägs ände. Där tornade turistfällan Mercier upp sig.
Som Luke Skywlaker hörde Obi-wans röst inom sig så hörde jag min fars stämma eka mellan vinrankorna:
- ”På Mercier åkte vi ett tåg, långt ner i källaren”
Sitta och skugga. Just nu mina två främsta prioriteter. Sagt och gjort. Ner i gångarna under Mercier på ett tåg som susade fram i hissnande 3km/h. Svalt och skönt var det dock och helt klart intressant och givande att se dessa underjordiska gångar.
Detta avslutades med ett glas.
Mercier Brut NV
Citronvatten med sådana stora och aggressiva bubblor som man mår illa av kl 04.23 på Berns. Dock var den kall och jag hade hunnit bli lite törstig efter 30 min i källaren. 81p
Efter detta besök kände jag mig lite sliten, vinglig och hungrig. Hem till hotellet för en uppfräschning för att sedan ge sig an en middag. Givetvis följde en ½-flaska av något bubblande med upp. Man kan ju inte äta på fastande mage!
Middag på l’oeil de bouef.
-Terrin på fois gras
-steak tartar
-colonel.
Till detta en ½-flaska E. Guilgal - Côte du Rhône
Djävlar i min gata vad trött jag var efter detta. Hem och vila upp sig. Stor dag i morgon. Då ska jag ju besöka odlare och dricka lite mer champagne!
Jag somnade utan att ha snuddat vid tanken på det förlorade jobbet.
Fortsättning följer…..
Det är just det här som blir så roligt på forumet, om man skulle råka missa en kommentar från ovan så skulle man inte fatta ett jota. Mycket snyggt skrivet och en bra början på ditt inlägg!
Hmm, mysigt värre!
Jag har inte hört hela historien, så jag vet inte riktigt om du är djupt besviken eller om du har kämpat länge för att försöka få det jobbet som du inte fick. Hur som helst, tråkigt att dem inte valde dig. Men jag är imponerad över hur bra du ändå verkar tackla det. Fortsätt att skriva här och njuta av din resa för att hålla tankarna på annat. Jag kommer att följa dia resinlägg med nöje, hoppas på flera. Du skriver väldigt underhållande!
Trådskapare
m_trobeck
Ständigt sökande. Rotlös.
Dag 2.
Magisk middag med @magnum & Magnus
Plus påkostat producentbesök.
Om jag hade vetat hur bra den här dagen skulle bli hade jag nog sett till att vaknat ännu tidigare.
Ett oändligt stort tack till @magnum med fru för fantastiska diskussioner, goda viner och ett allmänt enormt trevligt sällskap!
Till skillnad mot vad man skulle kunna tänkt sig så startade nästa dag kl 08.00 med en löptur till Ay intervaller i kullarna bakom byn. Första gången någonsin som jag bestämt intervallsträckor i form av ” Från Moët-stenen till tredje raden av chardonnay -rankor” eller ”från avvattningsbrunnen till de lådor med nyplockade pinot noir som står där borta”. Allt som allt var jag borta och sprang runt i en timme i skön och klar morgonluft!
Och det kan jag säga på en gång. Inget får upp champagnesuget så mycket som intervaller i vingårdar.
Nu måste jag uppmärksamma läsaren på att min tidpunkt för nedresa till Champagne kanske inte ter sig som den mest optimala. Skörden har precis börjat. Tung och långsam trafik belastar vägarna då druvorna transporteras från punkt vingård till punkt vinpress. Odlare och producenter har inte tid att boka in möten och de flesta vinhus håller stängt.
På vinst och förlust hade jag ändå kontaktat två odlare och producenter för att se om det var möjligt att komma över på en snabb visit. Döm om min förvåning när båda säger att jag är välkommen.
Först till Cramant för att besöka Diebolt-Valloise och sedan ner till Le-Misnil-sur-Oger för att kika in hos JL Vergnon.
Då jag hade för avsikt och målsättning att få i mig en ansenlig del vin under dagen så fick färdmedlet bli taxi. Full fart mot Cramant. Här ska det inte spillas någon tid eller några droppar.
Väl framme i Cramant tog Jacques Diebolt själv emot. Han ursäktade sig att Isabelle, som jag hade bokat tiden med, inte kunde närvara. Hon var ute och såg till att fälten blev länsade på sina underbara chardonnaydruvor. Jag tror jag pratar för alla här att det var en bra prioritering av henne. Jag skulle antagligen få Juhlin, F12 och halva forumet efter mig om det visade sig att jag hade åsamkat störning i produktionen.
Nu visade det sig på en gång att Jacques var den härligaste götte-gubben man tänkas kan! Vi drack (ja han smuttade också på ett par glas), skrattade, testade från fat och gick runt i vineriet och hade riktigt trevligt.
Jag hade inte mitt anteckningsblock framme när vi provade. Jag ville insupa atmosfären och njuta av sällskapet mer än begrava mig i vinerna.
Följande radades upp och fick be sin sita bön innan de osentimentalt skickades ned i strupen:
Diebolt-Vallois BdB
Trevlig och rund smak med tydliga chardonnay toner av äpple, äpple och en smula äpple. Enkel och rak, riktigt trevlig och inga krusiduller. Bara legat på stålfat.
Diebolt-Vallois BdB Presitge
Mycket mer mineralig med klara toner av mandel och nougat. Fina små spralliga bubblor, djup och rund smak av äpple men med en mineralisk syra och ryggrad som rätar upp hela upplevelsen. Årgångarna 09-10-11 i blandningen. Dessa har legat i stora ekfat.
När Jacques sagt att de legat på de stora faten, som står uppradade snett bakom mig, lyser han plötsligt upp!
- ”Messieur Magnüs, zyou wanna to taste from thie baarrrel? ”
Om jag vill prova direkt från fat?
Skiter björnen i skogen?
Sover Dolly Parton på rygg?
Självklart!
Diebolt-Vallois prestigeblandning 6 årgångar, mittersta tunnan av tre.
9 år gammal tunna. Doftar som en bourgogne på steroider och kölhalad under en
webergrill. Massor av rök och ek i dofter. Smaken är tydligt smörig med äpple och tanniner
som biter tag i käkarna och får överläppen att fastna på framtänderna.
Diebolt-Vallois prestigeblandning 6 årgångar, tunnan längst in.
8 år gammal tunna, samma vinblandning som den innan. Betydligt mindre ek och rök. Doft och smak av vita päron, mogna fina äpplen och en bra längd och struktur. Helt klart ett vin som jag skulle njuta av om det kom som sig självt utan bubblor.
Jacques själv hade lite svårt för den mittersta tunnan och vinet där användes sparsamt i den färdiga cuveen men den hade en kryddighet som gjorde att vinet fick en intressant och lite djupare smak, tyckte han. Hur som helst var det så överväldigt givande att testa det stilla vinet som snart, som genom magi och nedärvda hemligheter, ska bli champagne.
Att göra vin av vatten fixar ju vilken skäggig sagofigur som helst. Men att göra Champagne av vin, där har vi de riktiga frälsarna!
Sedan klev vi tillbaka till våra viner, the show must go on!
Diebolt-Vallois BdB 2007
Hög syra, ung. Vita omogna päron, granny smith äpplen och citrus. Lång smak där citrusen nästan går lite åt mandarin när den klingar ut. Kan helt klart ligga till sig några år för att plocka ner syran ett par pinnhål.
Sedan hände något. Vad, vet jag inte riktigt då min franska är lika bra som Sverige var i matchen mot Österrike. Jag kan knappt ett ord.
Men kontentan är att Jacques var tvungen att sticka på ögonblicket så tyvärr hann vi inte prova Fleur de Passion -06 vilket inte gjorde så mycket då jag har ett gäng hemma. Jag hann inte heller köpa några flaskor på plats vilket skulle varit kul. Men det är sånt man får göra nästa gång!
Hur som helst måste Jacques Dieblot vara en av de härligaste gubbarna i Frankrike!
Ni ser ju själva hur djävla glad man blir av att dricka skumpa med Jacques
Efter en kaffe, (Snälla Frankrike och övriga världen. när jag beställer en cappuccino, ge mig då inte en americano med vispad grädde på toppen. Det är inte samma sak. Jag lovar.), begav jag mig ner till Le Mesnil och Christophe Constant på JL Vergnon. Då det var mitt i skörden beklagade han sig att han inte kunde ta emot uppe på kontoret utan vi träffades nere vid pressen istället. Ett garage med ekfat, vinpress och gaffeltruckar. Min typ av garge med andra ord.
Även här blev det mycket skratt och lärdomar. Jag fick vara med och ta reda på mustvikten vid årets allra första press. Smaka två olika testflaskor från 2010 Bdb med olika mycket dosage för att se vilken som lämpar sig bäst för den årgången och njuta av hemlagad lunch med de anställda. Då vi än en gång inte befann oss på ställen där jag kunde köpa med mig flaskor så fick jag gå tomhänt härifrån.
Jag tog inga anteckningar om vinerna på plats med kommer ihåg att skillnaden mellan 6 och 7g socker/liter var att den sötare var mer tillgänglig nu, mer smak av äpple och inte så tillknäppt. 6-grammarn kändes dock som den kunde överleva i längden och leverera mer senare. Bägge vinerna unga såklart idag.
Detta vara bara början av vad dagen skulle bjuda på....
Magisk middag med @magnum & Magnus
Plus påkostat producentbesök.
Om jag hade vetat hur bra den här dagen skulle bli hade jag nog sett till att vaknat ännu tidigare.
Ett oändligt stort tack till @magnum med fru för fantastiska diskussioner, goda viner och ett allmänt enormt trevligt sällskap!
Till skillnad mot vad man skulle kunna tänkt sig så startade nästa dag kl 08.00 med en löptur till Ay intervaller i kullarna bakom byn. Första gången någonsin som jag bestämt intervallsträckor i form av ” Från Moët-stenen till tredje raden av chardonnay -rankor” eller ”från avvattningsbrunnen till de lådor med nyplockade pinot noir som står där borta”. Allt som allt var jag borta och sprang runt i en timme i skön och klar morgonluft!
Och det kan jag säga på en gång. Inget får upp champagnesuget så mycket som intervaller i vingårdar.
Nu måste jag uppmärksamma läsaren på att min tidpunkt för nedresa till Champagne kanske inte ter sig som den mest optimala. Skörden har precis börjat. Tung och långsam trafik belastar vägarna då druvorna transporteras från punkt vingård till punkt vinpress. Odlare och producenter har inte tid att boka in möten och de flesta vinhus håller stängt.
På vinst och förlust hade jag ändå kontaktat två odlare och producenter för att se om det var möjligt att komma över på en snabb visit. Döm om min förvåning när båda säger att jag är välkommen.
Först till Cramant för att besöka Diebolt-Valloise och sedan ner till Le-Misnil-sur-Oger för att kika in hos JL Vergnon.
Då jag hade för avsikt och målsättning att få i mig en ansenlig del vin under dagen så fick färdmedlet bli taxi. Full fart mot Cramant. Här ska det inte spillas någon tid eller några droppar.
Väl framme i Cramant tog Jacques Diebolt själv emot. Han ursäktade sig att Isabelle, som jag hade bokat tiden med, inte kunde närvara. Hon var ute och såg till att fälten blev länsade på sina underbara chardonnaydruvor. Jag tror jag pratar för alla här att det var en bra prioritering av henne. Jag skulle antagligen få Juhlin, F12 och halva forumet efter mig om det visade sig att jag hade åsamkat störning i produktionen.
Nu visade det sig på en gång att Jacques var den härligaste götte-gubben man tänkas kan! Vi drack (ja han smuttade också på ett par glas), skrattade, testade från fat och gick runt i vineriet och hade riktigt trevligt.
Jag hade inte mitt anteckningsblock framme när vi provade. Jag ville insupa atmosfären och njuta av sällskapet mer än begrava mig i vinerna.
Följande radades upp och fick be sin sita bön innan de osentimentalt skickades ned i strupen:
Diebolt-Vallois BdB
Trevlig och rund smak med tydliga chardonnay toner av äpple, äpple och en smula äpple. Enkel och rak, riktigt trevlig och inga krusiduller. Bara legat på stålfat.
Diebolt-Vallois BdB Presitge
Mycket mer mineralig med klara toner av mandel och nougat. Fina små spralliga bubblor, djup och rund smak av äpple men med en mineralisk syra och ryggrad som rätar upp hela upplevelsen. Årgångarna 09-10-11 i blandningen. Dessa har legat i stora ekfat.
När Jacques sagt att de legat på de stora faten, som står uppradade snett bakom mig, lyser han plötsligt upp!
- ”Messieur Magnüs, zyou wanna to taste from thie baarrrel? ”
Om jag vill prova direkt från fat?
Skiter björnen i skogen?
Sover Dolly Parton på rygg?
Självklart!
Diebolt-Vallois prestigeblandning 6 årgångar, mittersta tunnan av tre.
9 år gammal tunna. Doftar som en bourgogne på steroider och kölhalad under en
webergrill. Massor av rök och ek i dofter. Smaken är tydligt smörig med äpple och tanniner
som biter tag i käkarna och får överläppen att fastna på framtänderna.
Diebolt-Vallois prestigeblandning 6 årgångar, tunnan längst in.
8 år gammal tunna, samma vinblandning som den innan. Betydligt mindre ek och rök. Doft och smak av vita päron, mogna fina äpplen och en bra längd och struktur. Helt klart ett vin som jag skulle njuta av om det kom som sig självt utan bubblor.
Jacques själv hade lite svårt för den mittersta tunnan och vinet där användes sparsamt i den färdiga cuveen men den hade en kryddighet som gjorde att vinet fick en intressant och lite djupare smak, tyckte han. Hur som helst var det så överväldigt givande att testa det stilla vinet som snart, som genom magi och nedärvda hemligheter, ska bli champagne.
Att göra vin av vatten fixar ju vilken skäggig sagofigur som helst. Men att göra Champagne av vin, där har vi de riktiga frälsarna!
Sedan klev vi tillbaka till våra viner, the show must go on!
Diebolt-Vallois BdB 2007
Hög syra, ung. Vita omogna päron, granny smith äpplen och citrus. Lång smak där citrusen nästan går lite åt mandarin när den klingar ut. Kan helt klart ligga till sig några år för att plocka ner syran ett par pinnhål.
Sedan hände något. Vad, vet jag inte riktigt då min franska är lika bra som Sverige var i matchen mot Österrike. Jag kan knappt ett ord.
Men kontentan är att Jacques var tvungen att sticka på ögonblicket så tyvärr hann vi inte prova Fleur de Passion -06 vilket inte gjorde så mycket då jag har ett gäng hemma. Jag hann inte heller köpa några flaskor på plats vilket skulle varit kul. Men det är sånt man får göra nästa gång!
Hur som helst måste Jacques Dieblot vara en av de härligaste gubbarna i Frankrike!
Ni ser ju själva hur djävla glad man blir av att dricka skumpa med Jacques
Efter en kaffe, (Snälla Frankrike och övriga världen. när jag beställer en cappuccino, ge mig då inte en americano med vispad grädde på toppen. Det är inte samma sak. Jag lovar.), begav jag mig ner till Le Mesnil och Christophe Constant på JL Vergnon. Då det var mitt i skörden beklagade han sig att han inte kunde ta emot uppe på kontoret utan vi träffades nere vid pressen istället. Ett garage med ekfat, vinpress och gaffeltruckar. Min typ av garge med andra ord.
Även här blev det mycket skratt och lärdomar. Jag fick vara med och ta reda på mustvikten vid årets allra första press. Smaka två olika testflaskor från 2010 Bdb med olika mycket dosage för att se vilken som lämpar sig bäst för den årgången och njuta av hemlagad lunch med de anställda. Då vi än en gång inte befann oss på ställen där jag kunde köpa med mig flaskor så fick jag gå tomhänt härifrån.
Jag tog inga anteckningar om vinerna på plats med kommer ihåg att skillnaden mellan 6 och 7g socker/liter var att den sötare var mer tillgänglig nu, mer smak av äpple och inte så tillknäppt. 6-grammarn kändes dock som den kunde överleva i längden och leverera mer senare. Bägge vinerna unga såklart idag.
Detta vara bara början av vad dagen skulle bjuda på....
Nja, kanske inte. Om man utgår ifrån att man har tillgång till en Komatsu 930E och kör Karlstad-Épernay-Karlstad (@m_trobeck bor där har jag för mig) så blir det knappt 3400km enligt Google Maps. En 930E drar mellan 94-164 liter diesel per timme under bra till normala förhållande och last. I detta fall med en massa vin så räknar vi ett snitt på 120 l/h. Topphastigheten för 930E är 64 km/h vilket vi inte kommer att kunna hålla hela resan så räkna med 50 km/h istället. Då tar det fram och tillbaka till Èpernay i runda slängar 68 timmar vilket slutar en total förbrukning av 8160 liter diesel. Med ett dieselpris på 14:- får vi en dieselkostnad på 114240:-. Eftersom @Emanuel redan tagit fram exakta
siffror på hur många lådor man kan lasta och vi utgår ifrån att det är 6 flaskor i varje låda blir det totalt 175056 flaskor. Dela då dieselkostnaden per flaska så ser vi att det totala påslaget per flaska blir enbart 0,66. Så det är bara att boka upp en Komatsu inför nästa resa
Problemet är att få plats med alla flaskor och att hinna dricka upp dom. Vi utgår ifrån att man har 50 år på sig, då blir det ett snitt på 9,5 flaska per dag.
Emanuel
Instagram; Swedish Champagne Dude
*Puh* När jag först började läsa trodde jag att du skulle regna på min parad och framställa min fina dumptruck som en dålig idé men sedan såg jag ju att du tycker det är lika genialt som mig. "Great minds think alike!"Nja, kanske inte. Om man utgår ifrån att man har tillgång till en Komatsu 930E och kör Karlstad-Épernay-Karlstad (@m_trobeck bor där har jag för mig) så blir det knappt 3400km enligt Google Maps. En 930E drar mellan 94-164 liter diesel per timme under bra till normala förhållande och last. I detta fall med en massa vin så räknar vi ett snitt på 120 l/h. Topphastigheten för 930E är 64 km/h vilket vi inte kommer att kunna hålla hela resan så räkna med 50 km/h istället. Då tar det fram och tillbaka till Èpernay i runda slängar 68 timmar vilket slutar en total förbrukning av 8160 liter diesel. Med ett dieselpris på 14:- får vi en dieselkostnad på 114240:-. Eftersom @Emanuel redan tagit fram exakta
Så det är bara att boka upp en Komatsu inför nästa resa
Problemet är att få plats med alla flaskor och att hinna dricka upp dom. Vi utgår ifrån att man har 50 år på sig, då blir det ett snitt på 9,5 flaska per dag.
-Man kan ju förövrigt ta med en kompis, då blir det ju bara 4,75 flaskor per dag man behöver dricka. Det känns ganska rimligt.
Appel
Medlem
4.75 flaskor per dag?*Puh* När jag först började läsa trodde jag att du skulle regna på min parad och framställa min fina dumptruck som en dålig idé men sedan såg jag ju att du tycker det är lika genialt som mig. "Great minds think alike!"
-Man kan ju förövrigt ta med en kompis, då blir det ju bara 4,75 flaskor per dag man behöver dricka. Det känns ganska rimligt.
Man sätter sina egna begränsningar
... Gerard Depardieu
Mattias Schyberg
Administratör
Förstår inte varför det diskuteras undermåliga och ineffektiva metoder att förse oss vinnördar med vin?Nja, kanske inte. Om man utgår ifrån att man har tillgång till en Komatsu 930E och kör Karlstad-Épernay-Karlstad (@m_trobeck bor där har jag för mig) så blir det knappt 3400km enligt Google Maps. En 930E drar mellan 94-164 liter diesel per timme under bra till normala förhållande och last. I detta fall med en massa vin så räknar vi ett snitt på 120 l/h. Topphastigheten för 930E är 64 km/h vilket vi inte kommer att kunna hålla hela resan så räkna med 50 km/h istället. Då tar det fram och tillbaka till Èpernay i runda slängar 68 timmar vilket slutar en total förbrukning av 8160 liter diesel. Med ett dieselpris på 14:- får vi en dieselkostnad på 114240:-. Eftersom @Emanuel redan tagit fram exakta
Så det är bara att boka upp en Komatsu inför nästa resa
Problemet är att få plats med alla flaskor och att hinna dricka upp dom. Vi utgår ifrån att man har 50 år på sig, då blir det ett snitt på 9,5 flaska per dag.
Jag ser framför mig en potentiell Europaresa med nedslag i samtliga intressanta områden. Men man får vara lite försiktig så man inte köper för mycket, bara drygt 100 lådor per område (om man orkar med 250+ områden).
Nu ska vi inte gå till överdrift.Förstår inte varför det diskuteras undermåliga och ineffektiva metoder att förse oss vinnördar med vin?
Visa bifogad bild 5047
Mattias Schyberg
Administratör
Nä, helt sant. En stor Komatsu är ju trots allt en realistisk storlek klart i paritet med normen.
Mattias Schyberg
Administratör
Är du ny här på forumet?
chambertin
Medlem
Rött,vitt och rosé ser det ut som.
Mattias Schyberg
Administratör
Med tanke på tråden så handlar det såklart om Pinot Noir, Chardonnay och Pinot Meunier.