Mats
Gone todash....
Ett inlägg av @Zingo idag sammanföll med något jag tänkt på sista tiden. Han hade druckit Chateau Barrejat Cuvee des Vieux Ceps -14 och -15 och skrev bl.a. :
Man brukar säga att viner på druvan tannat, och då speciellt från Madiran, bör lagras länge men jag har druckit ganska många tannater sista åren och märkt att jag i princip alltid gillat dem bäst mycket unga. Har druckit någon som blivit härligt stallig och fin efter ca 15 år men flera med den åldern och äldre har varit ganska bleka och trista trots att de ska vara bland de bättre, som t.ex. Brumonts "La Tyre". Enklare viner som Barrejat och Bouscassé har i princip alltid tappat i poäng när jag följer dem från ca 4 till 10 års ålder. För mig känns det som att när man dricker dem unga är de så packade med tanniner och frukt att man direkt tänker att de behöver 10-15 år för att lugna ner sig, men sedan tappar de frukten innan tanninerna mjuknat och där står man sedan med något ganska obalanserat och trist. Har börjat dricka dessa unga och kärva när jag tycker de har en härlig struktur och sparar endast enstaka flaskor som inte får öppnas innan de uppnått minst 20 års ålder i hopp om att de ska få mognadstoner som övervinner fruktbristen.
Hur ser ni andra på tannater? Är det viner som visar sin potential i början och sedan går i ubåtsläge i 20 år för att sedan tvärt poppa upp och likna mogna bordeauxer och jag är för otålig som dricker de flesta före 10 års ålder, eller är dess rykte om att vara lagringståliga överdrivet?
Man brukar säga att viner på druvan tannat, och då speciellt från Madiran, bör lagras länge men jag har druckit ganska många tannater sista åren och märkt att jag i princip alltid gillat dem bäst mycket unga. Har druckit någon som blivit härligt stallig och fin efter ca 15 år men flera med den åldern och äldre har varit ganska bleka och trista trots att de ska vara bland de bättre, som t.ex. Brumonts "La Tyre". Enklare viner som Barrejat och Bouscassé har i princip alltid tappat i poäng när jag följer dem från ca 4 till 10 års ålder. För mig känns det som att när man dricker dem unga är de så packade med tanniner och frukt att man direkt tänker att de behöver 10-15 år för att lugna ner sig, men sedan tappar de frukten innan tanninerna mjuknat och där står man sedan med något ganska obalanserat och trist. Har börjat dricka dessa unga och kärva när jag tycker de har en härlig struktur och sparar endast enstaka flaskor som inte får öppnas innan de uppnått minst 20 års ålder i hopp om att de ska få mognadstoner som övervinner fruktbristen.
Hur ser ni andra på tannater? Är det viner som visar sin potential i början och sedan går i ubåtsläge i 20 år för att sedan tvärt poppa upp och likna mogna bordeauxer och jag är för otålig som dricker de flesta före 10 års ålder, eller är dess rykte om att vara lagringståliga överdrivet?
