Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Mattias Schyberg]

Tysk pinne i glaset...

Visa bifogad bild 5142

God!

Återkommer senare med analys.

Tysk PN blev min första förälskelse när det gäller denna druva. Om jag inte minns fel så var det @Magnus L som bidrog med min förlorade oskuld för fler år sedan än jag minns i dagsläget.

På den tiden så var jag en relativt nybliven vinnörd och brukade passa på att besöka den dåvarande lokala restaurangen 3:an vid Friggagatan i Göteborg för en bit hygglig mat och en flaska vin ihop med hustrun. Emellanåt så arrangerades lite enklare vinprovningar på plats, det var så jag lärde känna @Magnus L för övrigt. Han höll nämligen i dessa vinprovningar ihop med en kompis. Härliga tider!

Vid ett av tillfällerna så hade de med sig en PN, en druva jag ansåg sög pung och smakade saft, men just detta var en tysk PN, dessutom med lite ålder. Har för mig att det var årgång 1999 och producenten var Künstler. Jäklar vad imponerad jag blev. 200 spänn vill jag minnas att det kostade på bolaget och jag köpte såklart på mig ett litet lager. Kryddig och mogen till tusen med lagerblad, peppar, malört och stall, nästan i nivå med en Syrah. Det är vad jag minns i alla fall, kanske hade det varit annorlunda idag.

Nåväl, gårdagens vin var ett återbesök mentalt...

2012 Philipp Kuhn Laumersheim Pinot Noir Réserve
Massor av fat, kött och extraherad frukt men det känns ändå ganska slankt i munnen. Aningen spretigt och rustikt. Bra intensitet och syra. Ganska långt ifrån en "elegant" Bourgogne men vem bryr sig? Kryddigt med malört, pors och kåda samt rikliga mängder sandelträ, bränt kaffe och rostade pinjenötter. Frukten domineras av tranbär, körsbär och mogna jordgubbar.

Det är aningen vulgärt och opolerat men charmigt just därför. Jag gillar det i alla fall även om jag inser att vissa av er förmodligen skulle döma ut det som en överekad karikatyr. Funkade kalas till en bit kossa av bättre slag. 88p

 

[LeChat]

Igår åt vi långlagad fläsksida med gräddstuvad spetskål. Till denna goda rätt drack vi Camille Giroud Maranges Premier Cru Le Croix Moines från 2009 och Renato Rattis Marcenasco 2011. Köpte ett 6-pack Maranges 2009 för några år sedan och nu börjar den bli riktigt trevlig att dricka. Tycker alltid att röd Bourgogne behöver 6-10 års utveckling för att bli intressant och komma i balans. Denna lite enklare Bourgognen behöver inte mer tid men kan säkert utvecklas i positiv riktning några år till. Marcenascon 2011 är en årgång som funkar redan nu. Jag väntar med 2010 och dricker 2011, eller ännu hellre 2008 som är riktigt trevlig nu.

 

[Emvima]

Auch hier...

Visa bifogad bild 5144

Hur var den då?

 

[Vino fino]

Hur var den då?

Ganska trevlig, fruktig, mycket bär, bra studs. Inget rått kött, svampar eller skogsgolv. Frukten påminde om god Champagne med mycket PN i, om du förstår vad jag menar. Helt klart värd sitt reapris.

Detta är ett vin som man kan servera till en kinkig flickvän "som bara dricker vitt eller rosé"

 

[Daniel A]

Bortsett från den helt underbara 1996 “Y” blev det såklart en del annat på Eriks Vinbar (var ju trots allt där tre kvällar i rad. Rekommenderad praktik!).

1996 Lur-Saluces “Y”
Dag två. Lämnade en tredjedel av flaskan till nästa dag. Härlig upplevelse att strosa in på en vinbar och plocka fram gårdagens flaska och njuta lite av utvecklingen. Lite som ens eget vardagsrum. Inga nograna noter, men: tappat lite frukt, tappat lite syra, fått små fina oxidationstoner. Magin är borta, så det blir väl ynka 93/94p…

2012 Les Hauts de Smith blanc - Pessac-Léognan
Väldigt krusbärigt, nässligt, tropisk frukt, viss vaxighet. Gräs/halm på tungan, en massa frukt och skyhög syra. Saknar lite intensitet och tyngd (resultatet av 100 % sauvignon blanc, tänker jag. Semillon hade säkert hjälpt till). Ung? Absolut. Gott? Absolut. Bortsett från Dagueneaus Silex är nog det här det bäst rena SB-vin jag smakat, faktiskt. 90p.

2004 Descendientes de J. Palacios, Fontelas - Bierzo
Jag kände att det var dags att gräva ner mig ytterligare i Bierzo (eller snarare i DdJP). Har tidigare druckit 2004 Faraona på Eriks vinbar, och ville se vad ett annat vingårdsbetecknat vin kunde gå för.
Stall, jord, smuts, rök, lakrits, cigarr, trä (inte fattoner, utan mer… skog). Stallet blåser bort hyfsat snabbt (var på tok för dominerande till en början) och fram kommer mörka bär, eucalyptus, tjära (hmm), med en viss skitighet i bakgrunden. Skarpa tanniner och hög syra. Skulle definitivt klara fler år på rygg. Viss skitighet på tungan, mörka bär, mer cigarr/tobak och lakrits. Kick-ass vin! 92p. Töntigt liten produktion. Drygt 600 flaskor från en 0,57 hektar stor gård. Känns kul att dricka - lär inte finns så många flaskor kvar ute i vida världen.
Faraonan var i perfekt skick när jag drack den - en fantastisk upplevelse. Det här känns inte lika polerat och något jag gärna skulle återvända till om ett par år för att se vad som hänt (lycka till). Oavsett så gör DdJP fräsiga viner och jag känner att jag börjar bli någon form av fanboy...

2009 Domaine Dublére, Charmes-Chambertain grand cru
Wow. Vilken intensitet. En massa röda bär, främst lingon och körsbär. Hög, men snyggt integrerad syra med en massa syrliga bär med viss kryddighet (svartpeppar). Trevligt runda tanniner. Elegant och slankt. Satt mest och njöt. 91p. Jävla snesteg att gå på den här prisnivån på Bourgogne… Vart nu, liksom?

2013 Jean-Michel Guillon, Cuvée du Roi - Côte de Nuits
I näsan: skitiga, kryddiga, jordiga röda bär. Smakar härligt bärigt med en ganska utpräglad pepprighet. Viss strävhet och en smått spretig syra. Lite tunt kanske, men bra grejer. 87p.

 

[LeChat]

Provsmakar inför kvällens biffmiddag och konstaterar återigen att: Skit är gott! Mastroberardino Radici Taurasi Riserva är skitig och elegant på samma gång. Den är typisk italiensk med ett härligt bett och kommer matcha min entrecote på ett ypperligt sätt. Ska prova 2008an snart också, för den här typen av vin ger mersmak!

 

[Magnus L]

Gårdagens Beaujolais-runt-provning. Till slut tyvärr utan Chénas.

 

[tobbe81]

trevlig söndagsdejt här hemma med en nyfunnen vän doft smör bröd jäst smak äpple och citrusfrukter avslut stenhård syra men milt och finstämt en utav mina bästa NV jag någonsin har prövat 93P kvällen fortsatta med denna förrätt med samma dryck

Till huvudrätt hade jag luftat denna flaska i cirka 5H

doft alkohol och skogsbär smak lakrits och viol avslutas med mjuka tanniner som känns fjäderlätta och smaken vill aldrig lämna gommen och sitter kvar i oändlighet troligen den bästa Amaronevinet jag har druckit 95P och till vinet hade jag slängt ihop detta

älgentrecote vitlöksrostad pumpacreme björnbärs rvs råstekt brysselkål hyvlad vintertryffel picklade kantareller grillad majrova.

 

[Larseman]

Tysk pinne här också ikväll:

Visa bifogad bild 5143

Hur smakade då 2011 Kreuzberg Spätburgunder Devonschiefer Ahr ?
Jotack, alldeles utmärkt. Elegant och fullpackad med mogna skogshallon, lagerblad, kryddnejlika och sandelträ. Slank, sval och syrlig med smak av lingon och surkörsbär. Nästan inga tanniner men desto mer syra och längd. Friskt och mycket gott. 90p

 

[Gurto]

Blev inte ett Fine Wine ikväll men nyfiken på blenden och en druva som knappast är förknippad med detta land:
Domaine Begude Exotique GV (80% Grüner Veltliner, 20% Chardonnay), Haute Vallée de l'Aude 2014 (ugnsbakad lax med variant av grekisk sallad)
Doft: citron, söta gröna äpplen, lite ananas, grönörtigt nästan lite gräsigt, vanilllin, lite flintig mineralitet
Smak: frisk tropisk frukt, gröntörtigt kryddigt med lätt örtbitterhet, lätt oljig textur och frisk syra.

Sjyst, frisk GV i knappt medelfyllig stil. Hade aldrig kunnat avgöra att ursprunget var något annat än Österrike ...eller pricka de 20% Chardonnay för den delen. 85p

Funkade fint till laxen

 

[epeb]

Det börjar bli dags att dekantera denna.
Italienskt en lördagkväll är inte helt fel...
Visa bifogad bild 5141

Den var tyvärr en bra bit på väg utför. Ganska så trött med lite mörka körsbär. Tunn kropp. Medellång eftersmak. Mer syra än vad de allt mer försvinnande tanninerna klarade av att balansera upp. Runt 83p

 

[epeb]

I går kväll blev det denna

1979 Château Kirwan
Initialt svarta vinbär med en aning av grön ton. Ger en varm, mjuk känsla. Mycket mörka toner. Blir sen lite mineralisk med antydan av metall som går över mot en lätt rökighet. Sötlakrits. En trevlig medium saliverande syra som hålls i balans av trevliga medium tanniner. Avslutar med en härligt lång eftersmak där de svarta vinbären åter visar sig.
Mycket trevlig och levererar helt perfekt. Ingen antydan nerförsbacke än. Hade kunnat sparats några år till utan problem.

 

[Daniel A]

Slänger in en fråga här. Hittade ingen dedikerad "para vin med mat"-tråd (och vem orkar starta egna trådar?).

Ingefära. Vin till det i allmänhet?
Mer specifikt: gjorde en trestegskombinationsskapelse nyss. Ugnsrostad pumpa med färsk (tunt skivad) ingefära och syrliga svenska äpplen. Till detta körde jag lite hårdstekt och hårt kryddad tofu (med torr ingefära som huvudkaraktär). Sedan en kall creme fraiche-sås med ingefäraexktrakt i (en något bitter produkt, som har på många sätt smakar som en tyngre, mörkare ingefära - ger framförallt eftersmak i många, långa sekunder). Riktigt gott. Och blev helt jävla ställd när jag började klura vinalternativ. Det enda jag kom att tänka på var vin jaune för att det har tillräckligt oomph för att mäta sig med ingefärorna. Help? Många här som är skarpa på mat/vin-kombinationer - spontant kommer jag på namn som @Gurto och @Vino fino men det finns en uppsjö av andra kunniga!

 

[Vino fino]

Slänger in en fråga här. Hittade ingen dedikerad "para vin med mat"-tråd (och vem orkar starta egna trådar?).

Ingefära. Vin till det i allmänhet?

Som vanligt beror det lite på hur mycket resten av ingredienser smakar. I många asiatiska rätter lirar ingefäran mer i bakgrunden. Men grundtipset är Alsace Pinot Gris (eller annan PG, men Alsace har rätt "tyngd") på den vita sidan och låga tanniner i det röda laget. Sangiovese funkar faktiskt OK om den inte är för rivig. Men det borde väl passa dig med lite Tokay-Pinot-Gris? Kanske ingen slump att du gillar ingefära också?

Ingefära i efterrätter och sötsaker matchas bäst av Riesling.

 

[Krisman]

Rebenhof kabinett Trocken 2010.
Klassisk druv- och ursprungstypisk i en något gulfruktig och mineraldriven stil. Smarrigt.

 

[Gurto]

Slänger in en fråga här. Hittade ingen dedikerad "para vin med mat"-tråd (och vem orkar starta egna trådar?).

Ingefära. Vin till det i allmänhet?
Mer specifikt: gjorde en trestegskombinationsskapelse nyss. Ugnsrostad pumpa med färsk (tunt skivad) ingefära och syrliga svenska äpplen. Till detta körde jag lite hårdstekt och hårt kryddad tofu (med torr ingefära som huvudkaraktär). Sedan en kall creme fraiche-sås med ingefäraexktrakt i (en något bitter produkt, som har på många sätt smakar som en tyngre, mörkare ingefära - ger framförallt eftersmak i många, långa sekunder). Riktigt gott. Och blev helt jävla ställd när jag började klura vinalternativ. Det enda jag kom att tänka på var vin jaune för att det har tillräckligt oomph för att mäta sig med ingefärorna. Help? Många här som är skarpa på mat/vin-kombinationer - spontant kommer jag på namn som @Gurto och @Vino fino men det finns en uppsjö av andra kunniga!

Oj, klurigt. Ska i ärlighetens namn säga att jag inte utforskat vinkombinationer med ingefärsdominerad mat. Men i teorin tänker jag så här: rostad pumpa ger viss sötma, ingefäran kryddighet och äpplena syra. Varför inte halvtorr Riesling (känns som att jag rekommenderat detta som kombo till mycket senaste halvåret men det som känns mest logiskt även i detta fall)? Ingen lätt historia utan en Riesling med bra tyngd i frukten.

Pinot Gris känns som rätt kryddprofil men blir inte syran lite låg? Finns iofs PG med vettig syra men oftast tycker jag den ligger rätt lågt.

Syra, tyngd, lite sötma och gärna lite kryddighet är det alltså jag är ute efter i vinet.

Någon blend på Gewürztraminer och Riesling (har iofs bara druckit lättare sådana skapelser)?

Du som är förtjust i Ungern borde väl ha någon torrare Tokaji till hands? Görs de i lite mer halvtorr stil också (har bara druckit heltorr eller söt Tokaji)? Syra, tyngd och kryddig profil känns ju rätt i alla fall. Kanske behövs inte ens sötman? Värt att prova tror jag i alla fall.

Känner mig lite lost här men du fick mina två cent i alla fall

 

[Mattias Schyberg]

Oj, klurigt. Ska i ärlighetens namn säga att jag inte utforskat vinkombinationer med ingefärsdominerad mat. Men i teorin tänker jag så här: rostad pumpa ger viss sötma, ingefäran kryddighet och äpplena syra. Varför inte halvtorr Riesling (känns som att jag rekommenderat detta som kombo till mycket senaste halvåret men det som känns mest logiskt även i detta fall)? Ingen lätt historia utan en Riesling med bra tyngd i frukten.

Pinot Gris känns som rätt kryddprofil men blir inte syran lite låg? Finns iofs PG med vettig syra men oftast tycker jag den ligger rätt lågt.

Syra, tyngd, lite sötma och gärna lite kryddighet är det alltså jag är ute efter i vinet.

Någon blend på Gewürztraminer och Riesling (har iofs bara druckit lättare sådana skapelser)?

Du som är förtjust i Ungern borde väl ha någon torrare Tokaji till hands? Görs de i lite mer halvtorr stil också (har bara druckit heltorr eller söt Tokaji)? Syra, tyngd och kryddig profil känns ju rätt i alla fall. Kanske behövs inte ens sötman? Värt att prova tror jag i alla fall.

Känner mig lite lost här men du fick mina två cent i alla fall

Halvtorrt känns helt rätt i mitt huvud. Hade lätt kunnat tänka mig en Chenin Blanc också (honungsdrag passar utmärkt med ingefära och sötman möter kryddigheten), typ Huets demisec, men Riesling känns som ett bra standardsvar även här, gärna en med lite botrytis och tyngd.

 

[kayaker]

Slänger in en fråga här. Hittade ingen dedikerad "para vin med mat"-tråd (och vem orkar starta egna trådar?).

Ingefära. Vin till det i allmänhet?

François Chartier, som bl.a. jobbat med Ferrán Adria, föreslår Gewürztraminer, Muscat, Pinot gris, Sherry (Fino och Manzanilla), Cabernet sauvignon, Grenache och Scheurebe baserat på innehållet av framförallt kamfen (kamfer) och eukalyptol och den "kalla smaken" i ingefäran. Han skriver även Jurançon, men jag är lite osäker på exakt vilka viner han menar.

 

[sunqan]

Nu gör du en halmgubbe. Jag nämnde aldrig Calvados i mitt inlägg.
I och för sig dricker jag sällan sprit, men då skall den helst vara rejält ekfatslagrad. Calvados har aldrig riktigt varit min grej, trots att jag hade en kompis i min ungdom, som alltid drog med mig på Operabaren för att dricka calva efter jobbet.
Men återkom gärna med rekommendationer enligt FW:s motto: dyrare är godare.

Jag dricker sällan starksprit. Typiskt blir det ett par glas smaksatt industrisprit till sillen vid jul, påsk osv. De få gånger jag tar något "till kaffet" hemma blir det oftast en whisky ( Mcallan eller Laphroaig eller vad som råkar stå undangömt i spritskåpet), ute på lokal tar jag hellre en calva.
Min senaste calva i skåpet är nån "fincalva" jag fick när jag fyllde 50, och den är drygt halv. Cognac går det åt lite mer... en msk i pepparsåsen nåm gång om året.
Cognac är gott, whisky är gott, calva gör gott ;sen gillar jag strega och grand marnier...

Problemet är att det är godare med vin, och jag börjar bli gammal.

 

[Gurto]

Halvtorrt känns helt rätt i mitt huvud. Hade lätt kunnat tänka mig en Chenin Blanc också (honungsdrag passar utmärkt med ingefära och sötman möter kryddigheten), typ Huets demisec, men Riesling känns som ett bra standardsvar även här, gärna en med lite botrytis och tyngd.

Att jag inte tänkte på Chenin Blanc! Fyller ju också alla kriterier.