Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

Mattias Schyberg

Administratör
Sauvignon gris. Inte en helt vanlig druva, eller hur?

Kusin till sauvignon blanc med liknande egenskaper. Mycket gröna toner som många andra druvor inom familjen, men mindre aromatisk möjligen. Drack en chilensk variant igår, gentilt serverat av min hustru blint. Fånigt grönt – det är så mycket grön paprika och sparris att det nästan blir löjligt.

– Det måste vara en sauvignon blanc från Nya Zeeland, säger jag tvärsäkert.

Frugan myser och ler brett. Hon älskar när hon lyckas lura mig.

Inte direkt en negativ upplevelse trots allt även om det känns lite väl vulgärt. Syran är krispig och frukten är härligt citrusstinn med lite fräscht stendamm i avslutet. Ett riktigt bra vin, och jag som inte har problem med paprikatoner i vin gillar det, men har man svårt för den typen av drag så bör man inte röra det med tång. 87p

Facit: 2014 Casa Marin Sauvignon Gris Estero Vineyard
 

Mattias Schyberg

Administratör
Grillpremiär!

image.jpeg


Korv med bröd av något ädlare slag. Lite blandade tillbehör och lite underbar diesling med påtaglig restsötma. En fantastisk inramning efter en slapp dag med massor av sol. :)

2009 Weingut Reinhold Haart Piesporter Domherr Riesling Spätlese

Garderobslagrad i några år och i perfekt form. Härligt blommig, rund och välbalanserad upplevelse. Perfekt avvägd sötma i förhållande till syra. Mycket petroleum, gul tropisk frukt, päron och kanderad citrus. Spritsigt och läckert. Funkade snorbra bra till maten. Skönt låg alkoholhalt som passar perfekt när man har ett arbete att gå till dagen efter. 90p

image.jpeg
 

Vino fino

Medlem
Williams & Humbert Amontillado Añada 2003: Inte någon av mina tidigare favoritbodegor, ganska starkt förknippad med Canasta, Dry Sack, och sen femtioelva brandies och gin. Har känts spretig och kommersiell. Men nu fick jag möjlighet att prova (och ta med hem) en hel del rariteter tillsammans med Paola Medina, en dam som verkligen får en att stå på tå. Ruskigt kompetent, fattas bara annat med trippelexamen och allt hon har åstadkommit därefter, men också lite av ett universalgeni som märks särskilt när vi glider över till mat och matkombinationer till sherry. Hursomhelst, detta är alltså en amontillado de añada, årgångsbestämd, lagrad på fat till buteljeringen, samma princip som Colheita. W&H gör tre varianter añadas: en fino, en amontillado, och en oloroso. Jag frågade Paola hur det känns att släppa solera-systemet när det är en sådan viktig karaktärsgivande komponent i sherry men hon menade att det var viktigt, och kul, att också kunna visa på årgångsvariationer. Problemet är väl att det är ett dyrt hobbyprojekt: Consejo Regulador förseglar årgångsfaten med vax vilket gör att vinmakaren får passivt vänta och se resultatet av den biologiska mognaden först vid buteljeringsögonblicket. Konsekvensen blir att den fino de añada som släpps knappast är någon vinstgenerator eftersom bara knappt 20% av faten faktiskt utvecklar tillräcklig flor under vaxförsegling. Samtliga i årgångsserien släpps en rama, eller som Paola säger, “klokt filtrerade”. Alla baseras på den bästa, fritt rinnande, druvsaften.

Men tillbaka till amontilladon: gulgul ren färg någonstans mellan standard och VORS, men doften är inte standard, djup, ren, ganska mycket gul frukt och citrus, mindre markant ek än solera-varianterna, nötter, en skvätt honungstoner a la gammal Chablis. Mjuk och fin i gomen, balanserad, fina nyanser av gul frukt, gruskross. Extremt lång eftersmak i brödig, nötig, fet stil. Mindre rancio än VORS och mindre ek-tanniner och den där lite eldiga schvungen som man brukar få saknas här. Vilket gör det oerhört intressant. Vinet blir en tydlig demonstration av vad som händer när man inte använder solera, samtidigt som grundkaraktären från druvor och flor lyser starkt igenom. En av de bästa amontillados som jag har druckit. Otroligt fin klang och balans. 97p

IMG_0331.JPG

 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Oj, så bra pris på plats! Femhundra kr här och med Wine-Searcher (inte pro) hittar man för mellan drygt 640-1300 kr. Blir nog till att ta en tur till södra Spanien snart!

Tror jag ska öppna deras Apostol Palo Cortado 30 years i helgen, har du testad den med?
Du får spara en skvätt åt mig!
 
Last edited:

Elvis

Medlem
Min fru bad mig köpa rosévin när jag ändå var för att hämta ett par beställningar (månadens vin och lite Les Chetillons 07 och 09). Själv har jag lite svårt för (stilla) rosévin men min fru tycker att det är så härligt med rosé på våren och sommaren. Nåväl, till min glädje hittade jag La Spinetta Rosé 2015 för 119 kr. Jag hade ingen aning om att La Spinetta gjorde en rosé och den ljusa färgen var helt i min smak. Lägg till det en snygg noshörningsetikett.

Jag köpte två flaskor och korkade upp den första ikväll. Jättebra för att vara rosé, tycker jag, och det här blir sommarens rosé. Jag ska åka och bunkra på måndag.
 

Mattias Schyberg

Administratör
Min fru bad mig köpa rosévin när jag ändå var för att hämta ett par beställningar (månadens vin och lite Les Chetillons 07 och 09). Själv har jag lite svårt för (stilla) rosévin men min fru tycker att det är så härligt med rosé på våren och sommaren. Nåväl, till min glädje hittade jag La Spinetta Rosé 2015 för 119 kr. Jag hade ingen aning om att La Spinetta gjorde en rosé och den ljusa färgen var helt i min smak. Lägg till det en snygg noshörningsetikett.

Jag köpte två flaskor och korkade upp den första ikväll. Jättebra för att vara rosé, tycker jag, och det här blir sommarens rosé. Jag ska åka och bunkra på måndag.
Tack för tipset! Låter klart värt att testa. Nu är jag inte mycket för bolagets smakbeskrivningar som ibland kan vara väldigt generiska men: "Bärig, mycket frisk smak med inslag av röda vinbär, vattenmelon, lavendel och citrus" låter riktigt smarrigt faktiskt!
 

Pontus

Medlem
2011 Michel & Stéphane Ogier Côte-Rôtie. Flaskan inköptes på vingården för några år sen. 2011 anses generellt vara en lite svagare årgång i norra Rhone, men det beror nog delvis på de tidigare monsterårgångarna 2009 och 2010. Själv föredrar jag 2010 framför 2009 sju dar i vecka, då många viner från 2009 i mitt tycke saknar syra och fräschör. Viner från 2010 har däremot allt. Viner från 2011 har syra, men kan sakna lite frukt. Så är dock inte fallet med denna flaska... Underbar doft med blommiga och peppriga toner. Smaken är banne mig ännu bättre, åt det rödfruktiga hållet, med finkorniga tanniner och relativt hög syra. Härlig komplexitet! Eftersmaken drar åt det lite torrare hållet, med massor av peppar och örtkryddor. Håller säkert ett decennium till. 93p+.
 

Åskar

Medlem
Au Bon Climat, Santa Barbara County Pinot Noir , 2014
Genomskinlig, snygg, rosig i färgen.
Feminim elegant parfymerad doft, sval men kryddig. Smak av små syrliga bär, fragaria-släktet: smultron och jordgubbe -- smulgubbe? Rosa godisklubba och hibiskusblomma -- lätt i kroppen, gott serverat kylskåpskallt i sommarvärmen och värma upp med rödlätt skandinavisk hand. Inget "stort" vin men perfekt när man är sugen på ett bärigt syrligt vin med viss struktur.


skål tamejfan ;)
 

Mattias Schyberg

Administratör
Au Bon Climat, Santa Barbara County Pinot Noir , 2014
Genomskinlig, snygg, rosig i färgen.
Feminim elegant parfymerad doft, sval men kryddig. Smak av små syrliga bär, fragaria-släktet: smultron och jordgubbe -- smulgubbe? Rosa godisklubba och hibiskusblomma -- lätt i kroppen, gott serverat kylskåpskallt i sommarvärmen och värma upp med rödlätt skandinavisk hand. Inget "stort" vin men perfekt när man är sugen på ett bärigt syrligt vin med viss struktur.


skål tamejfan ;)
Lång bild. :eek:
 

Skrutt

Medlem
2005 Prunotto Barolo Bussia, släppt i förrgår. Flaskan hör liksom standardbarolon till de snyggaste:
image.jpeg

Reliefen säger solitt och tredimensionellt, det myckna gulvita i etiketten tjänar som kontrast till vad vi kan anta är ett djupt färgat vin - och det visar sig också vara bra mycket mörkare än genomsnittlig nebbiolo. Den gula komponenten i det gulvita signalerar viss mognad, inte den oförlösta nebbiolo vi alla fått vår beskärda del av. Ordet B A R O L O i rött från standardflaskan kan jag sakna på bild men inte när man har flaskan i handen. Vinet är heller inte direkt rödfruktigt utan handlar mer om utvecklade fikon, gula plommon, lakrits och blomster. Den sirliga stilen med producentens och byns namn (well it deserves that name) riskerar att kännas blasé men det kan inte hjälpas: Den gracila stilen förutan hade det istället blivit för fabriksmässigt. (Gaja, som helt saknar sirlig stil på sina flaskor, räddas istället från detta av ettikettens speciella lyster och konsistens.)

Vinet är absolut värt sin trehundring. Näsan är klart bedårande (är Voldemort slutgiltigt fördriven den här gången!?) och frukten njutbar även om den kunde vara tätare. De alkoholångor som figurerar passar inte illa till vintypen. På något sätt tycker jag de hör ihop med blommigheten - har något klokt sagts om det ev. sambandet någon gång?

Dekanteras ej.

91-92 p och då talar vi inte potential utan här och nu.
 
Last edited:
image.jpeg

Wilde Farm 2013 Heritage Red Wine Bedrock Vineyard
Wow. Jag vet inte riktigt vad jag förväntade mig, men detta slår allt jag hade tänkt att detta kunde vara. Som jag förstår det är bedrock vineyard en klassisk californian field blend, först planterad på 1850-talet av Gens. Sherman och "fightin'" Joe hooker. 30 olika druvor på 120-åriga stockar, mest zinfandel, carignane och Alicante bouschet. Och detta är inte bedrocks egna version, utan wind gaps pax mahle för Wilde farm.

Näsan är aromatisk och frisk, liknar de mer eleganta zinfandelvinerna, typ vine starr. I munnen är det silkeslent och tät, mogen frukt med en kryddighet och en härlig komplexitet som liknar de bästa vinerna från Napa, ett modernt uttryck men som man faller fullkomligt pladask för - favia och verite, och andra giganter är vad man associerar till. Och sen en grande finale med friskhet, fina tannniner och ett riktigt grepp. Litet svalare i glaset så blir detta ännu tydligare. Här är vi snarare hos Leon barral och languedocianernas elitstyrkor. Samtidigt är detta rakt som en pil hela vägen. Här ska skåpet stå! 95 härliga poäng.
 

Mattias Schyberg

Administratör
image.jpeg


Tung vinkväll igår ihop med @chambertin och våra fruar. Det är nästan så att man blir gråtfärdig när man blickar tillbaka på allt gott vi åt och drack och tänker på hur generösa vårt värdpar är. Nu kom vi inte tomhänta till festen visserligen, men kvällens stora upplevelser var långtifrån vår förtjänst. Jag bugar och bockar för min välförtjänta betongkeps och för att jag fick uppleva en kväll att minnas för evigt.

Som någon vis person troligtvis har sagt: "Alla stora kvällar börjar med ett par glas champagne och slutar med lite hemgjord Ipa med massiv humlebeska". Precis så lyder den kortfattade beskrivningen av kvällen, den längre är klart mer nyanserad. Inga anteckningar denna kväll – allt är från minnet.

2008 Bernard Hatté Champagne Cuvée Millésime Benjamin Grand Cru

Nu kanske jag har misstagit någon detalj i namnet här, men ett läckert bubbel är det utan tvekan. Perfekt balanserat och redo att drickas även om det säkert kommer att utvecklas ännu mer med tiden. Skönt brödigt och krämigt. Nougat, honung och läcker frukt av feta gula äpplen. Satt som ett smäck utan att vara magiskt eller stort, men utan tvekan ett bubbel runt 90 pinnar. Dracks till lite läckra "snittar" av blandat slag.

En vinkväll utan riesling är knappt en vinkväll och som tur är så dök det upp lite riesling. Serverades blint medan vårt värdpar förberedde middagen samtidigt som vi undvek att bli uppätna av deras svårflörtade rottweiler Melker (han blev from som ett lamm efter några timmars fjäskande som tur var).

2006 Georg Breuer Riesling Charm
Uppenbar diesling med lite lagom med petroleum. Läckert druvig- och blommig karaktär med kanderad citrus och passionsfrukt. Som namnet indikerar, ett riktigt charmtroll. Tänkte inte så mycket mer nyanserat än så men gillade det mycket. Tänkte Mosel initialt, men landade i Rheingau och årgång 2009.

Dags för en liten rödvinsflight innan middagen. Två röda per par.

2008 Au Bon Climat Pinot Noir Nielsen Vineyard
Läckert charmtroll! Mycket frukt, men med viss elegans. Ganska långtifrån Bourgogne i sin stil. Torkade körsbär, plommon, rabarber och blodapelsin med kraftiga fat samt sandelträ, kryddor och vanilj. Fylligt med småsöt framtoning i munnen. Sammetslent. Ganska mycket USA. Vårt värdpar var spot on i sina gissningar. Inte lika europeiskt som ABC brukar kunna vara, men det är ju inte från Europa trots allt. Inköpt på plats i Santa Barbara. Ett vin som mest troligt aldrig kommer att hittas här hemma. 91p

2009 Darioush Cabernet Sauvignon
Stor och snordyr Napa i mördartung flaska. Inköpt i Köpenhamn för något år sedan. Inte särskilt svårgissad för vårt värdpar. De hamnade snabbt rätt även om jag hörde Washington State nämnas först. Ganska bombastiskt och mjukt. Mängder av solmogna svarta vinbär och plommon mot en bakgrund av choklad, tobak och aningen ceder. Ett riktigt bra vin, men lite småtrist i konkurrensen. Knappast prisvärt. 90p

2010 Le Macchiole Paleo Rosso
Mamma mia, vilket vin! Elegant, komplext och löjligt intensivt. Massor av ceder, tobak, plommon, mörka körsbär och korinter med sköna drag av kaffe, blyerts och lite tjära. Tänkte utan tvekan bdx och östra stranden. Det borde således vara en klassisk merlot- och CF-blend. Supergott och läckert. Bryggläge och lovsång! Nåväl, inte rätt gissning alls här, men det spelar föga roll. 93p

2001 Marc Sorrel Hermitage Le Gréal
Halleluja! Dags att bli religiös tror jag. Norra Rhône i högform och det var aldrig någon tvekan om ursprunget. Nu var det nog mest tur att jag gissade just Hermitage och inte Côte-Rôtie här visserligen, men på något vis så kändes det för kraftigt för att vara något annat än Hermitage. Mängder av torkat kött, oliver och stall uppbackat av fet mörk frukt med lite läder, soja, järn och lakrits i bakgrunden. Ett vin i perfekt form, full av liv, kraftfullt och maskulint. Ett magiskt bra vin. Det är bara att buga! 95p

Efter provningen så serverades lite perfekt tillagad lammstek med sublim potatissallad och en söt och fet rödvinssås som smakade fantastiskt gott. Mumma ihop med vinerna.

Dags för en jäkla massa ost, rabarberdessert gjord på egenodlade primörer samt ädelrötat vin och lite suddigare minnen...

1989 Château de Fargues
Hm...borde självklart plockat detta vin utan problem, men tänkte mer på Tokaji än Sauternes av någon anledning. Väldigt mycket aprikos- och apelsinmarmelad inledningsvis med väldigt hög syra. Absolut mycket saffran men också dill och vanilj. Inte direkt de där typiska dragen av mandelmassa som jag brukar hitta i Sauternes. Superintensivt och stort med massiv sötma. Utan tvekan en höjdare som borde hamna en bra bit över 90p, men jag gjorde ingen mental bedömning vid tillfället så jag låter bli nu i efterhand.

1988 Disznókő Tokaji Aszú Eszencia
– Vad fan är det här, var min spontana reaktion. Mycket oxidation och russinkaraktär. Lite som en madeira i näsan med lite brända drag av kaffe och tobak. Tänkte en väldigt åldrad Vin Santo eller dylikt. Kändes inte som ett botrytisvin. Väldigt intensivt med massiv syra och sötma i balans. Löjligt kul vin att prova, men har för dålig koll på vinstilen. Jag njöt och drack i stora klunkar oavsett.

Någonstans här så känns minnet alldeles för blurrigt. Det togs fram tawny, PX och hemgjord Ipa. Supergott är allt jag minns. @chambertins hembryggda öl stack dock ut bland allt vin och var en otroligt trevlig avslutning. Kvalitativt och superhumligt med en beska som satt i hela vägen hem.

Nä, mina kära forumiter. Livet är inte de dagar som gått utan de viner man hunnit dricka.

Tack för en otroligt fin kväll, @chambertin!
 

LeChat

Medlem
Ikväll blev det en Pegau 2011. Kanske aldrig har varit fantastiskt men minns det i alla fall som bättre än vad det levererar till kvällens grill.
image.jpeg

Grilltider har infunnit sig. Vad ska man dricka till?
Strukturerade, komplexa viner med lång erfarenhet av källare göre sig icke besvär. Viner som man under övrig tid på året tycker är smaskens känns inte alls lika fantastiska när man dricker de utomhus. Varför är det så?
Under nästan hela året brukar jag köpa viner för längre eller kortare lagring men under sommaren brukar jag dels köpa mer unga fruktdrivna viner för omedelbar konsumtion och dels rensa källaren på viner som jag tappat intresset för. Druvsorter som Shiraz och Zinfandel/Primitivo brukar ju funka. Vilka viner brukar ni ha till sommarens grillkvällar?
 

Mattias Schyberg

Administratör
Grilltider har infunnit sig. Vad ska man dricka till?
Strukturerade, komplexa viner med lång erfarenhet av källare göre sig icke besvär. Viner som man under övrig tid på året tycker är smaskens känns inte alls lika fantastiska när man dricker de utomhus. Varför är det så?
Under nästan hela året brukar jag köpa viner för längre eller kortare lagring men under sommaren brukar jag dels köpa mer unga fruktdrivna viner för omedelbar konsumtion och dels rensa källaren på viner som jag tappat intresset för. Druvsorter som Shiraz och Zinfandel/Primitivo brukar ju funka. Vilka viner brukar ni ha till sommarens grillkvällar?
Utomhusmiljöer tar tyvärr udden av elegantare viner. Mycket frukt, alkohol och kraft är rätt väg att gå. Stora malbec-viner från Argentina brukar vara trevliga. :)
 

Patrik Sellin

fd Innertällmo Bryggeri
barbari 2004.jpg

2004 Le Rocche Dei Barbari Barbaresco Alivio Riserva: choklad, mycket choklad, lingonen dominerar över körsbären, mandelmassa, rosor och jasmin. Rejäl syra, tanninerna har mjuknat och sitter där de ska. Perfekt i fönstret, men klarar många år till. 92p
 
Toppen