Dessa viner har gått åt under julen:
Fernand & Laurent Pillot Volnay 2010 (till ljummen julskinka, senap och dopp i grytan på norrländskt vis (hårt tunnbröd som doppas))
Något funkigt vid öppnandet (
@Magikern beskrev det som vått papper på CT - kan hålla med om det; våt kartong typ) men det försvinner med luft och ger plats för ett elegant vin med inslag av ljusa röda bär - tranbär och lingon -, lätt Pinot-parfymerat med viss grön kryddighet och lite jordiga toner.
I munnen är det sirligt rödbärigt med mycket frisk syra och god koncentration.
Mycket god men inte wow. Relativt öppen men frukten är lite lingonaktigt kartig och lite vass fortfarande. Skulle nog må bra av några år till. 88+p
Den friska syrligheten gjorde sig bra till den salta maten. En bra kombo även om vissa julmusttraditionalister tyckte att det var ett hädiskt dryckesval.
Justino's Madeira Colheita 1995 (till allehanda chokladpraliner)
Doftar muscavadosocker, russin, torkade fikon och apelsinzest. Smakmässigt söt med kanderade drag och fin syra.
God kraftig Madeira och inte oväntat alldeles lysande till choklad. 88p Tyckte dock att förra årets jul-Madeira - Blandy's Bual Colheita 1996 - var bättre med sin mindre söta och mer eleganta stil.
Valdespino Fino Inocente (till rostade mandlar med havssalt)
Doftar ljust och friskt med fräsch oxidationston och lättrostade mandlar.
I munnen fjäderlätt med samma toner som i doften och med en anslag av sälta.
Svårbedömt på sätt och vis. Är inte jättekomplext men rasande gott och uppfriskande. Det subjektiva njutningscentrat tycker ändå att detta vin i alla fall är värt 88p (mycket 88 blev det visst - får nog, likt GB, naziststämpel snart).
Som gjort för att drickas med sina kusiner i fast form - rostade mandlar.
Couly-Dutheil Chinon La Baronnie Madeleine 1976 (Janssons frestelse med revbensspjäll och köttbullar)
Doftar övermogna jordgubbar, grön paprika, inlagd gurka och multna löv. Smakmässigt samma ljusa frukt och de väldigt gröna, lite picklade, tonerna. Inte mycket till tanniner att tala om. Ganska kort och lite tunt.
Mer intressant än gott. Har sett bättre dagar. Det gröna ogina tar över samtidigt som det är för lite stoppning i vinet. Drickbart men flaskan avslutades inte (brukar säga en del). Andra verkar ha haft bättre upplevelser av vinet i relativ närtid så misstänker att det finns en hel del flaskvariation där några klarat sig bättre genom åren. Poängsätter ej.
Inte någon höjdare till maten heller.