Elvis
Medlem
Jag fick Covid-19 för ett par veckor sedan. Milda symptom (ingen feber, ingen hosta men en märklig känsla i lungorna). Jag tror att min fru och barn också haft det, alla med milda symptom, och vi är så klart tacksamma att vi klarat oss så bra.
För tio dagar tappade jag luktsinnet, trots att jag inte var det minsta snuvig eller täppt. Det är tydligen ett ganska vanligt symptom som ofta uppträder i slutet av sjukdomen (som för mig). Jag upptäckte det en kväll när jag tog en kopp te och det bara smakade varmvatten. Jag var tvungen att dubbelkolla om jag hade glömt tepåsen men nej, teet var till och med riktigt starkt. Jag gick till kryddhyllan och luktade på olika kryddor (oregano, kanel, timjan) men kände... ingenting. Otroligt obehagligt.
Det tog en vecka innan luktsinnet var tillbaka. Under den tiden korkade jag faktiskt upp en Barolo en kväll, eftersom min fru var sugen på ett gott rödvin. Intressant upplevelse. Jag kunde fortfarande känna grundsmakerna så någonting kände jag men det kunde lika gärna ha varit en billig bag-in-box eller en topp-Bordeaux från 1982 - jag hade inte känt någon skillnad.
Nu till helgen var luktsinnet tillbaka och i fredags firade jag med en Charles Heidsieck Brut Reserve, basår 2008. Och på lördagen blev det en Vilmart Grand Cellier Rubis 2011. Underbart att kunna uppskatta vin igen!
För tio dagar tappade jag luktsinnet, trots att jag inte var det minsta snuvig eller täppt. Det är tydligen ett ganska vanligt symptom som ofta uppträder i slutet av sjukdomen (som för mig). Jag upptäckte det en kväll när jag tog en kopp te och det bara smakade varmvatten. Jag var tvungen att dubbelkolla om jag hade glömt tepåsen men nej, teet var till och med riktigt starkt. Jag gick till kryddhyllan och luktade på olika kryddor (oregano, kanel, timjan) men kände... ingenting. Otroligt obehagligt.
Det tog en vecka innan luktsinnet var tillbaka. Under den tiden korkade jag faktiskt upp en Barolo en kväll, eftersom min fru var sugen på ett gott rödvin. Intressant upplevelse. Jag kunde fortfarande känna grundsmakerna så någonting kände jag men det kunde lika gärna ha varit en billig bag-in-box eller en topp-Bordeaux från 1982 - jag hade inte känt någon skillnad.
Nu till helgen var luktsinnet tillbaka och i fredags firade jag med en Charles Heidsieck Brut Reserve, basår 2008. Och på lördagen blev det en Vilmart Grand Cellier Rubis 2011. Underbart att kunna uppskatta vin igen!