Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Ibland dricker vi... starksprit!

Daniel A

Administratör
Ja, det här är väl kanske den enda "nu dricker vi"-tråden som saknas på forumet. Cognacstråden gjorde mig orimligt sugen på lite destillerat. Tänker dock att det är roligt att samla alla spritnoter under ett tak istället för att separera dem efter typ (så populärt lär det ju inte bli, av tidigare aktivitet i den här sektionen att döma).

Vad har ni druckit för starksprit på sistone, kära forumiter? :D
 
Trådskapare
Daniel A

Daniel A

Administratör
Jag inleder med:

5n80odc.jpg


Normandin Mercier, Single Vineyard Ste Lheurine - Petite Champagne
Gjord på ugni blanc och folle blanche. Alla druvor från 1991, men oklart när den tappades på flaska. Utspädd till 42 % (att vattna ner är normalfallet i 99 fall av 100). Att det är en enskild vingård känns mest som en titta-på-oss-vi-är-unika-snöflingor-marknadsföringsstrategi - säger mig i alla fall ingenting. Att det är en årgångscognac är lite mer intressant. Tämligen ljus i färgen också, så förhoppningsvis är det ingen nedrans sockerkulör tillsatt.

Noter tagna ur minnet (4 timmar gammalt minne): väldigt fruktig och “blommig” i nosen, ljust muscovadosocker. Smaken är fortsatt fruktig, med inslag av läder och pomerans. Relativt lätt och elegant cognac. Avslutet är lite spretigt och spritigt, och eftersmaken lider som resultat av det. Synd, för resten är riktigt bra. Ett bristande avslut på en cognac är ganska allvarligt och betyget för således bli (brasklapp: restaurangköp, möjligt att flaskan stått öppen rätt länge): 84p.

Inte smakat så mycket Normandin Mercier. Om det är rimligt att sälja en sådan här skapelse för 35 kr/cl ute så ser jag fram emot att testa något gjort med lite högre omtanke och produktionskostnad. Här finns kvalitéer.
 

kayaker

Cyklist
Vad har ni druckit för starksprit på sistone, kära forumiter? :D
Det senaste var nog en 10-årig Bruichladdich när jag och en kompis ordnade gemensamt kalas för några veckor sedan. Annars har det nog bara blivit "förkylningswhisky" några gånger det senaste året.
 

thunberg

Flaskfantast
Administratör
Blev en del olika whiskys under senaste provningen. Det var två som stack ut, Bruichladdich Octomore Virgin Oak med rökighet, undervegetation, målarfärg, lakrits, nässlor och en släng av sherry. Något spritig i slutet som avrundas med en tjärpastill. Kände mig sjukt positiv så jag gav den 91 poäng. Den andra var Caol Ila 17 yo Unpeated Style (buteljerad 2015) där det är en hel del vanilj, frukt och aceton i doften, len smörig kola i smaken. På det hela ganska mainstream, lättdrucken men skönt snyggt paketerat. Hamnar på 88 poäng.

Som avslutning, utan tävlan (och utan några noteringar) var jag snabb som en vessla och ryckte åt mig Kavalan Solist Sherry Cask, Cask Strength. Är med råge den bästa wirren jag druckit, nu snackar vi 95+. Stark visst (57.8%) men med en obeskrivligt skön mognad och med så många lager av nyanser att det skulle ta mig timmar att analysera.
 
Last edited:

gece

Man vänjer sig.
Det senaste var nog en 10-årig Bruichladdich när jag och en kompis ordnade gemensamt kalas för några veckor sedan. Annars har det nog bara blivit "förkylningswhisky" några gånger det senaste året.
Förkylningswhisky, vilken bra idé! Har nått jäkla elände i kroppen som påverkar och försämrar allt förutom, pris ske lov, den sensoriska apparaturen. En liten tvåa Lagavulin Cask Strength inköpt på destilleriet (den enda plats där man officiellt kan köpa denna skapelse) får skaka liv i mig igen. En härligt hårig upplevelse, 52,5%, och stundtals känns det som att resten bara är finkel (på ett bra sätt, såklart!). Läder, tjära, vanilj
 

Mattias Schyberg

Administratör
Svensk gin av högsta kvalitet. Jo, jag tackar jag. Hernö Gin är fullkomligt underbart att smutta på innan det är dags att runda av dagen och gå hem. Om någon undrar så spottar jag givetvis. Jag utvärderar den sensoriskt för kunskapens skull, men kunde inte låta bli att föra ut mina positiva tankar till er. Läcker arom av svensk skog med kåda och enbär samt finfina toner av lavendel, citrus och kardemumma. Len och elegant i munnen. Fullkomligt underbar som den är helt utan tonic! Smaken sitter i länge och väl. Sverige kan minsann. En stor tumme upp!

image.jpeg
 
J

Joakim Staf

Till kaffet vart det en 88a Laphroaig. Jösses vad jag önskar att de slutade med all nya tappningar och gick tillbaka till det gamla och välbeprövade sakerna. Denna dryck är helt bedårande god. Fet, söt, men även salt. Lång smakutveckling, uttrycket av Laphroaig ; och då…plötslig en explosion av salt och peppar o massor av havsvatten. Vilken tur att man slipper borsta tänderna i kväll, den är på hela 50,3% vol.
image.jpeg
 

Håkan

Medlem
Nu drar jag mitt strå till stacken, öppnade idag en flaska Roger Groult Calvados Venerable, tror att den är någonstans i mitten på lagringsskalan. Hursomhelst hade den kvar rätt mycket äpplighet men hade samtidigt en väldigt trevlig fatkaraktär. Jag brukar gilla mina Calvadoser äppliga och rätt unga men denna lyckades kombinera både äpplighet med fatkaraktär. Rekommenderas varmt!
 
Trådskapare
Daniel A

Daniel A

Administratör
DSC_1606.JPG


Godet, Reserve de la Famille - Borderies
Jag är väldigt svag för cognac som bär AOC Borderies på sin etikett. Det minsta distriktet till ytan, och det näst minsta sett till producerad volym. Relativt svårt att hitta rena Borderies, tyvärr, så jag brukar hålla ögonen öppna. Den här pavan lovade gott…

… men levde tyvärr inte upp till förväntningarna. :( Det tacksamma med Borderies är nämnligen att de redan som (relativt) unga ger en balanserad och mogen smak. Och visst finns det mognadstoner i det här, med lite nötter och gamla kryddor. Fullt habil, men inte så komplex nos. På tungan är det mer av samma, men med en massiv mängd peppar av olika slag. Spretigt pepprigt så det förslår. Mer intressant än gott. Betygsmässigt rätt okej ändå, men för priset (tusenlapp) är det en bra påminnelse om att Delamain Pale&Dry flaskan att vända sig till. 88p.

(extra minus för den jobbigaste vaxen jag någonsin stött på, samt en “trä”låda som väger 10 gram)

Jean Fillioux, Cep d’Or - Grande Champagne
En dröm i jämförelse! Tämligen blommig, torkad frukt, och lite valnötter. På tungan drar frukten åt det torkat exotiska, med fint integrerade fattoner. Mycket delikat och runt i smaken. Rekommenderas till den som vill ha en riktigt trevlig cognac i hyllan! 92p.

DSC_0683.JPG
 

Magikern

Medlem
I går blev det Whiskeymässan på Svenska mässan och efter 850 kronor spenderade på blandade whiskey och starka drycker får jag säga att Whiskey inte är min grej. Bowmore 21 årig eller Macallan Fine Cask och en massa andra på provades men ingen av dem tyckte jag var i närheten av att vara prisvärd. De flesta var dock distinkt olika och skillnad i kvalitet och pris märktes tydligt.
 

Bastardo

Medlem
Jag dricker oftast Captain Morgan Black tillsammans med Coca Cola och en bit is. Har provat många andra rom med cola, men det smakar inte lika gott. Gillar också fatlagrad mörk rom, men det blir inte så ofta jag köper sådana. Senast pvovade jag två olika Zacapa och de var jättegoda. Tror också att jag fick en gång på puben av misstag Zacapa XO, som var supergott, men jag kan ju inte svära att det var så.
Tänkte bara efter att provat drycken, att det här kunde inte vara ”vanlig” Zacapa.
Sen har jag förkärlek även för Absinth av bra kvalitet. Vill inte gärna lägga ut så mycket pengar som en absolut förstklassig Absinth kostar så jag brukar nöja mig med Pernod Absinthe Supérieure.
Sen dricker jag det mesta som finns. Oftast i olika blandningar, för jag dricker inte så ofta sprit ren. Har många fina böcker om ämnet, så att jag kan praktisera ibland med lite olika grejer … :)
En sak vill jag gärna tipsa er om. Glöm inte att köpa ginger beer om du vill mixa ihop några goda drinkar! Det piffar upp det mesta och ger så härlig smak.
 

Bastardo

Medlem
Till kaffet vart det en 88a Laphroaig. Jösses vad jag önskar att de slutade med all nya tappningar och gick tillbaka till det gamla och välbeprövade sakerna. Denna dryck är helt bedårande god. Fet, söt, men även salt. Lång smakutveckling, uttrycket av Laphroaig ; och då…plötslig en explosion av salt och peppar o massor av havsvatten. Vilken tur att man slipper borsta tänderna i kväll, den är på hela 50,3% vol.
Visa bifogad bild 7775
Den här maltwhiskyn var en specialbuteljerad version av endast två cask, för Swedish Friends of Laphroaig! Inte så konstigt då, att den var god. :) Du ska vara rädd om sådana vänner du har fått den ifrån.
Annars tycker jag att Laphroaig 10 yrs Cask strength håller mycket hög kvalitet. Synd bara den finns inte på bolaget. Förr i tiden brukade den finnas på färjor i Fennoskandia, men jag har inte sett den på ett tag. (Visserligen reser jag inte så ofta alls nuförtiden. :) Det blir mest resor i min hemort …
P.S. Laphroaig var nog min första maltwhisky som jag drack över huvud taget, och det var kärlek från första början. <3 Sen gillar jag även Lagavulin och Ardbeg. Men det finns så mycket god malt som jag känner inte till.
 
Last edited:

Bastardo

Medlem
Som avslutning, utan tävlan (och utan några noteringar) var jag snabb som en vessla och ryckte åt mig Kavalan Solist Sherry Cask, Cask Strength. Är med råge den bästa wirren jag druckit, nu snackar vi 95+. Stark visst (57.8%) men med en obeskrivligt skön mognad och med så många lager av nyanser att det skulle ta mig timmar att analysera.

Du är väl medveten att det här är en whisky från Taiwan! :) Det kan vara gott, men personligen skulle jag inte betala så mycket för en malt därifrån … Äkta maltwhisky bör komma från Storbritannien. ;)
 

Niclas

Medlem
Har slutat yra omkring och testa nya smaker när jag ändå brukar bli besviken. Har hittat min mbftb-cognac i Delamain Vesper och jag trodde Highland, typ Macallan 18, var den rätta innan jag fick prova en Coopers choice.
Det var en Laphroaig-version med bas ifrån 1994 som ruckade min värld. En sherrybomb med massa nyanser som på köpet var len som få. Jag har alltid haft svårt för rökighet men denna skapelse var grym men ack, nästan omöjlig att få tag på.
Så, när SB för nå´n månad sedan släppte en ny Cooper med bas i en 10-årig Laphroaig var jag snabb och plockade på mig några årsbehov. Nästan lika bra som den förra Laphroaig-versionen men till halva priset ( runt en tusenlapp ) och (då) tillgänglig.
Skön känsla att sitta lugnt i båten och vill jag testa något nytt, köper jag lite vin.
 

thunberg

Flaskfantast
Administratör
Du är väl medveten att det här är en whisky från Taiwan! :) Det kan vara gott, men personligen skulle jag inte betala så mycket för en malt därifrån … Äkta maltwhisky bör komma från Storbritannien. ;)
Jag är fullt medveten om att Kavalan är taiwanesisk men det förtar inte kvalitén. Jag finner i Kavalan som jag finner i många bättre japanska whisky en mer avrundad stil där det i slutändan blir en voluminös dricka. Jag betalar för vad som är gott, inte var det kommer ifrån, det lämnar jag till etikettsdrickarna.
 
Toppen