Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[grappa]

Doisy-Vendrines Sauternes 2013

Fylligt och balanserat med aprikoser, honung och saffran. Riktigt gott men eftersmaken är lite besk möjligen därför stannar jag vid 92+ i dagsläget. Kul att faktiskt kunna hitta bra botrytis till bra pris.



Ser fram emot tasting report.

Gott!

 

[LeChat]

Kvällens vin blir en 2008 Chateau Malescot St. Exupery Margaux.
Ljuvligt gott! Jag gillar verkligen vinerna från Bordeaux, med eller utan mat det spelar ingen roll. Oftast behöver de minst fem år på rygg. Oftast mer. Men sen är de älskvärda. Det här är en bra Bordeaux som känns väldigt drickvänlig och som visar lite mognadstoner.
Bordeaux levererar än en gång.

 

[Daniel A]

Jobbat en vecka i Wageningen, men fick en kväll i Amsterdam innan tåget hemåt. Jag hade tänkt att det skulle bli lugnt och sansat (som vanligt har samvetet inte riktigt fattat hur sådant här fungerar). När jag anlände i Amsterdam satte jag mig på ett café för att ta reda på om det fanns vettiga vinbarer i stan. Bubbles & Wines låg närmast, och verkade servera intressanta flighter. Klockan var eftermiddag. Jag gick dit.

Allt nedan provat fullständigt oblint (med flight #4 som ett undantag). Däremot så var det få producenter jag kände igen, så de förutfattade meningarna var väldigt få.

Flight #1 - Champagne

Lacourte-Godbillon Brut Ecueil
Standard minus, med bonuspoäng för knastrig syra. “yes this is bubbly” 83p.

Roederer Brut Premier Reims
Får lite kryddiga popcorn som första association, konstig men behaglig grönhet (huh? Ska det vara där?) . Väldigt len och balanserad smak. Gott och lättdrucket, men något tråkigt. 85p.

Taittinger Prelude Brut Grand Cru Reims
Intressant, vaga fattoner (korrekt eller ej?), smått smörade äpplen, brödsmulor. Kraftig smak, men rimligt balanserad på många sätt. Däremot upplever jag bubblorna som lite väl stora, och det hela liksom evaporerar i munnen på ett sätt jag gärna hade sluppit. 86p. Jag drack Dehours, Lieu-Dit Briesefer i somras, som jag ser vissa likheter med här. Fast den var liksom mer av allt, och djävulskt mycket godare.


Flight #2 - Chardonnay (med “redwood smoked salmon” och blinier med laxmousse).

2015 Enate “234” Somontano
Oerhört friskt och fruktigt (hur mycket chardonnay finns det i Spanien egentligen?), persika, melon. Riktigt härligt. Persikorna kommer starkt i smaken, följt av mer generisk fruktighet. Friskheten har dock försvunnit på tungan, det är ganska tungt och klumpigt med en markerad brist på syra. Trist! 83 hårda poäng.

2012 Vasse Felix Margaret River Chardonnay
wooo… mycket angenäm smörighet, något slutet men antydan till komplexitet finns definitivt där. Plommon, lite lite citron. I munnen är det fan helt fantastiskt gott. Jävlar vilket härligt vin. Det har en intressant och tilltalande smak, men jag kan inte plocka ut något specifikt: det är bara himla fint balanserat. Förstår varför Vasse Felix hyllas till höger och vänster (tycker stilen påminner en hel del om Kumeu River, vilket är en mycket bra sak). 90p.

2014 Chavy-Chouet, Meursault Les Casse-Têtes
Något helt annat. Betydligt slankare, något kryddigt, mer äppelskal än äpplen. Lite mer syra än Vasse Felix. Återigen har jag svårt att plocka ut detaljer i smaken. Även det här en balanserad pjäs, men lite åt det blyga hållet. Mer “subtilt”, som det kallas. Har inte så mycket att jämföra med, eftersom jag fortfarande försöker hålla mig borta från Bourgogne i viss mån (ekonomiska skäl) - 2014 Etienne Sauzet, Puligny-Montrachet tyckte jag var mycket bättre, i alla fall. Australien vinner, även om det här är ett riktigt bra vin. 89p.


Flight #3 Bordeaux (måste ju öva lite inför den eminenta Kalmar-träffen! Jag har verkligen noll koll på Bordeaux (inte för att jag har något emot det, men det finns mer vin än det finns pengar och tid...)

2011 Ch. Grand Village, Bordeux Supérieur
Gräsigt, örtigt, svagt svartvinbärigt. Jag letar egentligen efter något specifikt här, men jag kan inte komma på vad det är. Totalt dominerande, och vad jag brukar förknippa med Bordeaux. Hjälp? Smaken är identisk med doften, mer eller mindre. Tanninerna är markerade, och syran finns där för att backa upp. Det är inget speciellt, men om jag ska vara helt ärlig blev jag något golvad av hur bra det är (fördomar: Bordeaux Supérieur), så jag tänker kasta 88p på det.

2007 Ch. Fonbadet, Pauillac
Gräs och grönt, lite paprikaCF-vibbar, gammal svartpeppar, svag mörk frukt i bakgrunden. Mer grönt på tungan, härligt kryddig smak, mer mörk frukt. Mycket balanserat och trevligt. Även det här för 88p, men plus ett extrapoäng för att det passade så fint med wagyusalami.

2011 Ch. Chantalouette, Pomerol
Det här är tyngre. Återigen gräsigt och grönt, kryddigt, men med ett täcka av überkompakt frukt över. Ny komponent: pennväss eller “bläck” (känner mig vilse här). Även om det på nosen lovar mer än de andra så tycker jag ändå att det tappar en hel del på tungan. Kanske inte riktigt min stil, men det känns oavsett som ett tämligen slätstruket vin. Helt okej, egentligen. 84p.

Ingen toppen line-up, men bådar ändå gott tycker jag.

Flight #4 Starkvin (när jag kände för sötvinsflighten fick jag in den här istället (“take this before the D’Yquem, please”). Blint (men fortfarande starkvin, så ganska begränsad del av vinvärlden).

Nr. 1
Vit. Riktigt frisk, med sultanrussin, kraftigt kryddigt. Lite alkohol som sticker ut på tungan, men trevligt kryddig smak. Intressant men svårdefinierat. Faktiskt ingen aning om vad det här är. Vit Rivesaltes? Vitt portvin? Hade gissat på portvin om jag fått en pistol mot huvudet. Habilt, men inget speciellt på något sätt. 83p.
Facit: Martinez white port

Nr. 2
Genomskinlig, ljusare röd. Kryddigt, vagt fruktigt, vagt nötigt, något “stickigt” i nosen. På tungan är det oerhört bärigt, med hallon och lite blåbär på tungan (fortfarande kryddigt), följt av viss sötma. Drack en Grahams 10 yo tawny nyligen, och påminner mycket om den. Också helt okej, men verkligen inget speciellt, 85p. Så, gissning: 10 yo tawny, valfri producent.
Facit: 1998 Kopke Colheita

Nr. 3
Mörkare röd, tegel, med viss grumlighet. Tunga bär, behagligt kryddigt, lite torkad frukt. Nu började det bli uppenbart för mig att den här starkvinsprovningen egentligen var en portvinsprovning (so it goes). På tungan är det kraftig smak, återigen med bär, kryddighet och torkad frukt. Här finns också en riktigt tydlig och trevlig syra som lyfter vinet fler pinnar. Det finns lite sötma i bakgrunden, som ackompanjerar syran och den högre alkoholen fint. Riktigt bra! 90p. Gissning: vintage port, mellan 1990 och 2000 (bred gissning, I know…).
Facit: 1997 Quinta da Eira Velha

Flight #5 Sött (nu jävlar!)

2002 Selbach-Oster Bernkasteler, Badsube Riesling Auslese ** - Mosel
MELON! Alla meloner (utom vatten). Grymt tydlig physalis också, vilket är anmärkningsvärt för mig, då det nog ärigt talat är första gången jag så uppenbart hittat det i ett sött vin. Dessa två ligger som ett kraftigt täcke över en mer subtilt komplex bädd av äpple, svag kanderad ingefära, generisk citrus, apelsinskal, något “grönt”. Wow. På tungan är det alla smaker väl integrerade och det är svårt att plocka ut något (förutom physalisen som är dominerande). Syran är härligt i balans med sötman, på ett sätt som gör att vinet känns betydligt mer friskt än jag väntade mig. Aldrig smakat en auslese som den här. Svår att ge pinnar, men 91p får det bli.

1995 Domaine de la Bongran Macon Clessé, Cuvée Levroutée
30 % botrytisdruvor. Visste inte ens att sötviner tillverkades i Bourgogne...
Tungt honungsaktigt, torkad aprikos, generiska botrytistoner, något svår överlag. Smaken är tyvärr inte så upphetsande. Det är mycket torkad frukt, lite honung, en del botrytis, men sötman ligger i framkant. Det finns ingen riktig syra för att balansera, och dessutom dyker det upp en viss sträv bitterhet i eftersmaken som jag gärna hade varit utan. Spontant skulle jag säga att den är för gammal, även om det sannolikt aldrig varit något fantastiskt vin. Roligt att prova, oavsett. 86p.

2002 Ch. d’Yquem
Jomensåatt… förväntningarna var ju rätt höga här. Har bara fått äran att dricka d’Yquem en gång tidigare, och då 1998. Det var inte fy skam.
Botrytis så det smäller om det, honung, aprikos, viss nötighet (men inte av typen jag förknippar med oxiderade viner), citrus, apelsinskal, periska, marmeladigt, lite saffran. Löjligt komplext - satan i gatan vad det händer saker här (njutningen pågick under rimligt lång tid). I munnen är det mycket som återkommer, men svårare att bena ut. Noterar dock att det är mer torkad frukt på tungan än i nosen, saffranstonerna är lite mer markerade. Balansen mellan ALLT riktigt sjunger (en årgång som lämpar sig att dricka redan, utan dåligt samvete? Vet inte vad som händer med mer ålder här dock, så ta det med en nypa salt). Ett sötvin som uppfyller alla kriterier för att vara elegant. Jag går definitivt igång på det. Men jag kan inte med gott samvete ge det mer än 93p.


Här trodde jag på riktigt att kvällen skulle ta slut, jag var redo att hosta upp pengarna och lämna byggnaden. Så går det in en yngre snubbe, som bär sin egen stol (svårt att missa - allt i lokalen var svart som natten, och in kommer en stol vit som visitkorten i American Psycho). Han sätter sig nära mig och proklamerar att han är sugen på en flaska champagne. Jag erbjuder mig att betala för ett glas. Nej, nej. Jag bjuder på ett glas, säger han. Och så plockar han in:

N.V. Jaques Selosse, Substance
Deg. 31 mars 2015.
Men för helvete, såhär bra får det ju inte vara.
Uppenbart oxiderat på det där helt magiskt underbara sättet som sätter eld på hela mig. Det finns en finstämd champagneaktig brödighet, men över det ligger nötter (mandel), citronskal, något bokna äpplen, ingefära (wow!). Det finns mer, men jag nöjer mig med: komplext! På tungan är det fantastiskt vackert, intensivt på ett sätt jag aldrig upplevt champagne tidigare. Det kräver en del av en för att dricka det här. Jag skulle nog använda ordet “elektriskt”, även om det samtidigt känns som extremt integrerat och balanserat. Vilken upplevelse! För mig påminner det definitivt om mer elegant Château-Chalon, fast ändå inte. Som sötvinspimplare deluxe tar det emot lite, men det här blir WOTN. Jag vet inte hur jag skulle bedömma det med mindre alkohol i blodet, men där och då: 94p.

2002 Arteis Brut
Och så blev det ytterligare en skumpa… Jag orkar inte. Det här är för mycket. Riktigt bra, men vem vet hur bra?!?!

Vilken jävla kväll. Återigen kommer jag till insikten att vinet är sagolikt vackert, och personerna som dricker det mer än så!

 

[Mattias Schyberg]

Jobbat en vecka i Wageningen, men fick en kväll i Amsterdam innan tåget hemåt. Jag hade tänkt att det skulle bli lugnt och sansat (som vanligt har samvetet inte riktigt fattat hur sådant här fungerar). När jag anlände i Amsterdam satte jag mig på ett café för att ta reda på om det fanns vettiga vinbarer i stan. Bubbles & Wines låg närmast, och verkade servera intressanta flighter. Klockan var eftermiddag. Jag gick dit.

Allt nedan provat fullständigt oblint (med flight #4 som ett undantag). Däremot så var det få producenter jag kände igen, så de förutfattade meningarna var väldigt få.

Flight #1 - Champagne

Lacourte-Godbillon Brut Ecueil
Standard minus, med bonuspoäng för knastrig syra. “yes this is bubbly” 83p.

Roederer Brut Premier Reims
Får lite kryddiga popcorn som första association, konstig men behaglig grönhet (huh? Ska det vara där?) . Väldigt len och balanserad smak. Gott och lättdrucket, men något tråkigt. 85p.

Taittinger Prelude Brut Grand Cru Reims
Intressant, vaga fattoner (korrekt eller ej?), smått smörade äpplen, brödsmulor. Kraftig smak, men rimligt balanserad på många sätt. Däremot upplever jag bubblorna som lite väl stora, och det hela liksom evaporerar i munnen på ett sätt jag gärna hade sluppit. 86p. Jag drack Dehours, Lieu-Dit Briesefer i somras, som jag ser vissa likheter med här. Fast den var liksom mer av allt, och djävulskt mycket godare.


Flight #2 - Chardonnay (med “redwood smoked salmon” och blinier med laxmousse).

2015 Enate “234” Somontano
Oerhört friskt och fruktigt (hur mycket chardonnay finns det i Spanien egentligen?), persika, melon. Riktigt härligt. Persikorna kommer starkt i smaken, följt av mer generisk fruktighet. Friskheten har dock försvunnit på tungan, det är ganska tungt och klumpigt med en markerad brist på syra. Trist! 83 hårda poäng.

2012 Vasse Felix Margaret River Chardonnay
wooo… mycket angenäm smörighet, något slutet men antydan till komplexitet finns definitivt där. Plommon, lite lite citron. I munnen är det fan helt fantastiskt gott. Jävlar vilket härligt vin. Det har en intressant och tilltalande smak, men jag kan inte plocka ut något specifikt: det är bara himla fint balanserat. Förstår varför Vasse Felix hyllas till höger och vänster (tycker stilen påminner en hel del om Kumeu River, vilket är en mycket bra sak). 90p.

2014 Chavy-Chouet, Meursault Les Casse-Têtes
Något helt annat. Betydligt slankare, något kryddigt, mer äppelskal än äpplen. Lite mer syra än Vasse Felix. Återigen har jag svårt att plocka ut detaljer i smaken. Även det här en balanserad pjäs, men lite åt det blyga hållet. Mer “subtilt”, som det kallas. Har inte så mycket att jämföra med, eftersom jag fortfarande försöker hålla mig borta från Bourgogne i viss mån (ekonomiska skäl) - 2014 Etienne Sauzet, Puligny-Montrachet tyckte jag var mycket bättre, i alla fall. Australien vinner, även om det här är ett riktigt bra vin. 89p.


Flight #3 Bordeaux (måste ju öva lite inför den eminenta Kalmar-träffen! Jag har verkligen noll koll på Bordeaux (inte för att jag har något emot det, men det finns mer vin än det finns pengar och tid...)

2011 Ch. Grand Village, Bordeux Supérieur
Gräsigt, örtigt, svagt svartvinbärigt. Jag letar egentligen efter något specifikt här, men jag kan inte komma på vad det är. Totalt dominerande, och vad jag brukar förknippa med Bordeaux. Hjälp? Smaken är identisk med doften, mer eller mindre. Tanninerna är markerade, och syran finns där för att backa upp. Det är inget speciellt, men om jag ska vara helt ärlig blev jag något golvad av hur bra det är (fördomar: Bordeaux Supérieur), så jag tänker kasta 88p på det.

2007 Ch. Fonbadet, Pauillac
Gräs och grönt, lite paprikaCF-vibbar, gammal svartpeppar, svag mörk frukt i bakgrunden. Mer grönt på tungan, härligt kryddig smak, mer mörk frukt. Mycket balanserat och trevligt. Även det här för 88p, men plus ett extrapoäng för att det passade så fint med wagyusalami.

2011 Ch. Chantalouette, Pomerol
Det här är tyngre. Återigen gräsigt och grönt, kryddigt, men med ett täcka av überkompakt frukt över. Ny komponent: pennväss eller “bläck” (känner mig vilse här). Även om det på nosen lovar mer än de andra så tycker jag ändå att det tappar en hel del på tungan. Kanske inte riktigt min stil, men det känns oavsett som ett tämligen slätstruket vin. Helt okej, egentligen. 84p.

Ingen toppen line-up, men bådar ändå gott tycker jag.

Flight #4 Starkvin (när jag kände för sötvinsflighten fick jag in den här istället (“take this before the D’Yquem, please”). Blint (men fortfarande starkvin, så ganska begränsad del av vinvärlden).

Nr. 1
Vit. Riktigt frisk, med sultanrussin, kraftigt kryddigt. Lite alkohol som sticker ut på tungan, men trevligt kryddig smak. Intressant men svårdefinierat. Faktiskt ingen aning om vad det här är. Vit Rivesaltes? Vitt portvin? Hade gissat på portvin om jag fått en pistol mot huvudet. Habilt, men inget speciellt på något sätt. 83p.
Facit: Martinez white port

Nr. 2
Genomskinlig, ljusare röd. Kryddigt, vagt fruktigt, vagt nötigt, något “stickigt” i nosen. På tungan är det oerhört bärigt, med hallon och lite blåbär på tungan (fortfarande kryddigt), följt av viss sötma. Drack en Grahams 10 yo tawny nyligen, och påminner mycket om den. Också helt okej, men verkligen inget speciellt, 85p. Så, gissning: 10 yo tawny, valfri producent.
Facit: 1998 Kopke Colheita

Nr. 3
Mörkare röd, tegel, med viss grumlighet. Tunga bär, behagligt kryddigt, lite torkad frukt. Nu började det bli uppenbart för mig att den här starkvinsprovningen egentligen var en portvinsprovning (so it goes). På tungan är det kraftig smak, återigen med bär, kryddighet och torkad frukt. Här finns också en riktigt tydlig och trevlig syra som lyfter vinet fler pinnar. Det finns lite sötma i bakgrunden, som ackompanjerar syran och den högre alkoholen fint. Riktigt bra! 90p. Gissning: vintage port, mellan 1990 och 2000 (bred gissning, I know…).
Facit: 1997 Quinta da Eira Velha

Flight #5 Sött (nu jävlar!)

2002 Selbach-Oster Bernkasteler, Badsube Riesling Auslese ** - Mosel
MELON! Alla meloner (utom vatten). Grymt tydlig physalis också, vilket är anmärkningsvärt för mig, då det nog ärigt talat är första gången jag så uppenbart hittat det i ett sött vin. Dessa två ligger som ett kraftigt täcke över en mer subtilt komplex bädd av äpple, svag kanderad ingefära, generisk citrus, apelsinskal, något “grönt”. Wow. På tungan är det alla smaker väl integrerade och det är svårt att plocka ut något (förutom physalisen som är dominerande). Syran är härligt i balans med sötman, på ett sätt som gör att vinet känns betydligt mer friskt än jag väntade mig. Aldrig smakat en auslese som den här. Svår att ge pinnar, men 91p får det bli.

1995 Domaine de la Bongran Macon Clessé, Cuvée Levroutée
30 % botrytisdruvor. Visste inte ens att sötviner tillverkades i Bourgogne...
Tungt honungsaktigt, torkad aprikos, generiska botrytistoner, något svår överlag. Smaken är tyvärr inte så upphetsande. Det är mycket torkad frukt, lite honung, en del botrytis, men sötman ligger i framkant. Det finns ingen riktig syra för att balansera, och dessutom dyker det upp en viss sträv bitterhet i eftersmaken som jag gärna hade varit utan. Spontant skulle jag säga att den är för gammal, även om det sannolikt aldrig varit något fantastiskt vin. Roligt att prova, oavsett. 86p.

2002 Ch. d’Yquem
Jomensåatt… förväntningarna var ju rätt höga här. Har bara fått äran att dricka d’Yquem en gång tidigare, och då 1998. Det var inte fy skam.
Botrytis så det smäller om det, honung, aprikos, viss nötighet (men inte av typen jag förknippar med oxiderade viner), citrus, apelsinskal, periska, marmeladigt, lite saffran. Löjligt komplext - satan i gatan vad det händer saker här (njutningen pågick under rimligt lång tid). I munnen är det mycket som återkommer, men svårare att bena ut. Noterar dock att det är mer torkad frukt på tungan än i nosen, saffranstonerna är lite mer markerade. Balansen mellan ALLT riktigt sjunger (en årgång som lämpar sig att dricka redan, utan dåligt samvete? Vet inte vad som händer med mer ålder här dock, så ta det med en nypa salt). Ett sötvin som uppfyller alla kriterier för att vara elegant. Jag går definitivt igång på det. Men jag kan inte med gott samvete ge det mer än 93p.


Här trodde jag på riktigt att kvällen skulle ta slut, jag var redo att hosta upp pengarna och lämna byggnaden. Så går det in en yngre snubbe, som bär sin egen stol (svårt att missa - allt i lokalen var svart som natten, och in kommer en stol vit som visitkorten i American Psycho). Han sätter sig nära mig och proklamerar att han är sugen på en flaska champagne. Jag erbjuder mig att betala för ett glas. Nej, nej. Jag bjuder på ett glas, säger han. Och så plockar han in:

N.V. Jaques Selosse, Substance
Deg. 31 mars 2015.
Men för helvete, såhär bra får det ju inte vara.
Uppenbart oxiderat på det där helt magiskt underbara sättet som sätter eld på hela mig. Det finns en finstämd champagneaktig brödighet, men över det ligger nötter (mandel), citronskal, något bokna äpplen, ingefära (wow!). Det finns mer, men jag nöjer mig med: komplext! På tungan är det fantastiskt vackert, intensivt på ett sätt jag aldrig upplevt champagne tidigare. Det kräver en del av en för att dricka det här. Jag skulle nog använda ordet “elektriskt”, även om det samtidigt känns som extremt integrerat och balanserat. Vilken upplevelse! För mig påminner det definitivt om mer elegant Château-Chalon, fast ändå inte. Som sötvinspimplare deluxe tar det emot lite, men det här blir WOTN. Jag vet inte hur jag skulle bedömma det med mindre alkohol i blodet, men där och då: 94p.

2002 Arteis Brut
Och så blev det ytterligare en skumpa… Jag orkar inte. Det här är för mycket. Riktigt bra, men vem vet hur bra?!?!

Vilken jävla kväll. Återigen kommer jag till insikten att vinet är sagolikt vackert, och personerna som dricker det mer än så!

Du drar fan till dig vinupplevelser som skit drar till sig flugor!

 

[Silenos]

Så går det in en yngre snubbe, som bär sin egen stol (svårt att missa - allt i lokalen var svart som natten, och in kommer en stol vit som visitkorten i American Psycho).

Ursäkta?! Var det hans grej, en frän accessoar En bröstnäsduk var väl alldeles för van Svennigt kanske (eller så är det kanske bara med dåligt med sittplatser i stan).

Hur som... Du kommer ofta med fina inlägg, det får du gärna fortsätta med; de uppskattas!

 

[Daniel A]

Du drar fan till dig vinupplevelser som skit drar till sig flugor!

Det här året har varit något helt sjukt uppskruvat. Även om jag jagar dessa vinupplevelser med ljus och lykta när jag är ute och flänger så har alla sådana här extrasaker runt omkring hänt med orimligt hög frekvens. Jag hoppas det fortsätter så!

Hjälper också att jag bestämde mig för att släppa tyglarna kring vinintresset för ett knappt år sedan... Får se hur länge det varar (billigt är det ju inte).

Ursäkta?! Var det hans grej, en frän accessoar En bröstnäsduk var väl alldeles för van Svennigt kanske (eller så är det kanske bara med dåligt med sittplatser i stan).

Hur som... Du kommer ofta med fina inlägg, det får du gärna fortsätta med; de uppskattas!

Det var sååå märkligt. Jag lyckades inte riktigt fatta grejen. Han bodde tydligen jättenära, och jag antar att han föredrog sin egen stol? I don't know. Lämnde ju ett strakt intryck, det är ju en sak som är säker.

Tack för komplimang! Det är roligt att skriva (och smaka), och ännu roligare om det uppskattas av de som läser.

 

[Omar Khayyam]

Jag gillade verkligen 2012, sval och slank men ändå med typisk nyavärldentouch. Har inte provat 2014 men producenten känns helt klart lite naturvinsvurmande så det kan vara så att hen tagit det ett steg längre. Tack för varningen hursomhelst.

Håkan, samma här, provade dessutom båda med en veckas mellanrum. Gillade både 12:an och 14 men de var rätt olika i stil.

 

[Omar Khayyam]

Visa bifogad bild 7971
Kvällens vin blir en 2008 Chateau Malescot St. Exupery Margaux.
Ljuvligt gott! Jag gillar verkligen vinerna från Bordeaux, med eller utan mat det spelar ingen roll. Oftast behöver de minst fem år på rygg. Oftast mer. Men sen är de älskvärda. Det här är en bra Bordeaux som känns väldigt drickvänlig och som visar lite mognadstoner.
Bordeaux levererar än en gång.

varje gång jag ser en flaska Malescot tänker jag på den här feel-goodstoryn: http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/07/12/AR2007071202356.html

 

[elfort]

1994 Quinta do Estanho Porto Vintage
Doft: Lakrits, torkade fikon, blå plommon, körsbär.
Smak:Sötlakrits, röda och mörka bär. Kraftfull med bra syra. Perfekt mognad även om den säkert håller i många år till. Matchade Saint Agüren perfekt! Dekanterades och luftades en timme ca.

 

[Mattias Schyberg]

1994 Quinta do Estanho Porto Vintage
Doft: Lakrits, torkade fikon, blå plommon, körsbär.
Smak:Sötlakrits, röda och mörka bär. Kraftfull med bra syra. Perfekt mognad även om den säkert håller i många år till. Matchade Saint Agüren perfekt! Dekanterades och luftades en timme ca.
Visa bifogad bild 7978

Sitt nu inte här på nätet. Damens blick är väldigt tydlig.

 

[Silenos]

Sitt nu inte här på nätet. Damens blick är väldigt tydlig.

"Menvafa...tar du kort på vinsörplandet, sluta nörda dig och ta tag i disken."

 

[elfort]

"Menvafa...tar du kort på vinsörplandet, sluta nörda dig och ta tag i disken."

Postar postdisk.

 

[sunqan]

Keller, Von der Fels Riesling 2015. Helt klart den bästa årgången hittills, väldigt mineralrik med behagliga citrustoner, härlig syra (Provat blint). 89 p
Och ni som tror att den kommer att dyka upp i Sverige tror fel, importören skulle gå back 20 kr per flaska så då blev det inget.

Där ser man. Själv tyckte jag 2014 var betydligt bättre, får nog korka upp en ny flaska och se. @matage - har du hunnit prova?

Angående priset - atomwine har tagit 139 danska under några år, svenska priset gick upp från 239 (för 2011) till 299 (för 2014)., 2012 och 2013 såldes inte heller i sverige. Det måste vara nåt fundamentalt som skiljer mellan atomwine och svenska importören. (Tom betalar svensk moms och alkoholskatt och finns med på skv-listan över godkända handlare)

 

[Vino fino]

Sveriges och sannolikt världens bästa blindprovarlag körde i fredags ett hårt fyspass chez @Innertällmo Bryggeri. BYOB Biodynamique Sthlm.

19 viner provades blint av 7 personer som letade efter druva, ursprung, årgång och spår av biodynamik. Vi bytte i sista kvarten också in en toppforward som bidrog med hennes ypperliga kunskaper. Reglerna var: ett konventionellt vin och ett biodynamiskt vin från samma distrikt. Av totalt 532 kombinationer valdes bara fel kombination tre gånger, vilket torde vara världsrekord. Allting videodokumenterades och ska nu skickas in till Guinness. Världsturné planeras, filmkontrakt, mm. Miraklet i Röda Bergen.

Flight 1: “OK, först hitta och utesluta all foliehatt-Chenin som måste finnas här, sen identifiera de svåra druvorna”

Brocard 1er Tonnerre 2014 BIO 84,2 p
Bourgeois Sancerre Jadis 2013 87,5 p
BdM Corton-Charlemagne 2006 86,5 p
BdM Corton-Charlemagne 2010 86,5 p
Vacheron Sancerre 2014 BIO 85,7 p
Brocard 1er Montmains 2014 BIO 85 p

Mina kommentarer: rätt nöjd över att ha prickat druvor och ursprung här, idag funkade smaklökarna när det gällde vitt. Jag tyckte också att det var väldigt mycket kvalitet som presenterades. De bägge tungviktarna från BdM behövde luft och värme och när det senare vankades mat så kom de till sin rätt och visade Grand Cru-klass. Lite spår av premox på 06’an vilket skrämmer mig lite med tanke på vad jag har i källaren.

Flight 2: “Finns Graham Beck som biodynamisk?”

Fleury 2002 Extra Brut BIO 88,5 p
Paul Bara 2002 86,7 p

Mina kommentarer: jag var övertygad om Chard-dominans i första vinet, kändes “pirrigare” än tvåan. Alla var överens om att detta var skumpa och inte några kopior.

Flight 3: “Helt plötsligt förvandlades allt till en Vänstra stranden 2010-provning”

La Confession 2010 88,3 p
Ultreia 2013 89,2 p
La Tour Figeac 2010 BIO 88,8 p
Rol Valentin 2010 89,7 p
Dixit 2010 BIO 90,3 p
Corullón 2013 BIO 89,2 p

Mina kommentarer: lyckades hitta mina två viner (1,5) men trodde att de andra två Bdx’erna var Cabbar, och sen kom Mencía som jag trodde var Syrah jänk… väldigt mycket trädgårdshallon som alltid för mig till Kalifornien…

Flight 4: “Beaujolais och Grenache, löjligt uppenbart, kolla bara färgen”

Chapoutier l’Ermite 2004 BIO 88 p
Vougeraie Pierres Blanches 2013 BIO 87,6 p
Gannoux Pommard 1er 1995 87,3 p
Tardieu-Laurent Cote Rotie 2004 89 p

Mina kommentarer: lite orättvist låga betyg här, jag tror vi var lite stumma i gomen efter all Bdx 2010 som är rätt krävande för tillfället. Här fanns fina blommiga toner, utsökt röd frukt, vilket tog mig till Beaujolais och Loire. Så här i efterhand så hade jag gärna haft de två Rhonevinerna på egen hand, över en hel kväll. Den här typen av parfymerad och sammetslen Syrah görs ingen annanstans i världen.

Bonus: Suduiraut 1989
Väldigt torr för att vara en Sauternes— inte Suduirauts största årgång. Inga poäng sattes.

Slutord:
Allting blir bara bättre ju oftare vi ses. Till och med maten känns som att den blir kontinuerligt bättre. Riktig hemmagjord toast skagen— seriöst!! Inte helt fel när man sippar Corton-Charlemagne.
Stort tack till gänget.

På molnfri höjd i Vasastan...

 

[Mattias Schyberg]

Sveriges och sannolikt världens bästa blindprovarlag körde i fredags ett hårt fyspass chez @Innertällmo Bryggeri. BYOB Biodynamique Sthlm.

19 viner provades blint av 7 personer som letade efter druva, ursprung, årgång och spår av biodynamik. Vi bytte i sista kvarten också in en toppforward som bidrog med hennes ypperliga kunskaper. Reglerna var: ett konventionellt vin och ett biodynamiskt vin från samma distrikt. Av totalt 532 kombinationer valdes bara fel kombination tre gånger, vilket torde vara världsrekord. Allting videodokumenterades och ska nu skickas in till Guinness. Världsturné planeras, filmkontrakt, mm. Miraklet i Röda Bergen.

Flight 1: “OK, först hitta och utesluta all foliehatt-Chenin som måste finnas här, sen identifiera de svåra druvorna”

Brocard 1er Tonnerre 2014 BIO 84,2 p
Bourgeois Sancerre Jadis 2013 87,5 p
BdM Corton-Charlemagne 2006 86,5 p
BdM Corton-Charlemagne 2010 86,5 p
Vacheron Sancerre 2014 BIO 85,7 p
Brocard 1er Montmains 2014 BIO 85 p

Mina kommentarer: rätt nöjd över att ha prickat druvor och ursprung här, idag funkade smaklökarna när det gällde vitt. Jag tyckte också att det var väldigt mycket kvalitet som presenterades. De bägge tungviktarna från BdM behövde luft och värme och när det senare vankades mat så kom de till sin rätt och visade Grand Cru-klass. Lite spår av premox på 06’an vilket skrämmer mig lite med tanke på vad jag har i källaren.

Visa bifogad bild 7988

Flight 2: “Finns Graham Beck som biodynamisk?”

Fleury 2002 Extra Brut BIO 88,5 p
Paul Bara 2002 86,7 p

Mina kommentarer: jag var övertygad om Chard-dominans i första vinet, kändes “pirrigare” än tvåan. Alla var överens om att detta var skumpa och inte några kopior.

Visa bifogad bild 7987

Flight 3: “Helt plötsligt förvandlades allt till en Vänstra stranden 2010-provning”

La Confession 2010 88,3 p
Ultreia 2013 89,2 p
La Tour Figeac 2010 BIO 88,8 p
Rol Valentin 2010 89,7 p
Dixit 2010 BIO 90,3 p
Corullón 2013 BIO 89,2 p

Mina kommentarer: lyckades hitta mina två viner (1,5) men trodde att de andra två Bdx’erna var Cabbar, och sen kom Mencía som jag trodde var Syrah jänk… väldigt mycket trädgårdshallon som alltid för mig till Kalifornien…

Visa bifogad bild 7986

Flight 4: “Beaujolais och Grenache, löjligt uppenbart, kolla bara färgen”

Chapoutier l’Ermite 2004 BIO 88 p
Vougeraie Pierres Blanches 2013 BIO 87,6 p
Gannoux Pommard 1er 1995 87,3 p
Tardieu-Laurent Cote Rotie 2004 89 p

Mina kommentarer: lite orättvist låga betyg här, jag tror vi var lite stumma i gomen efter all Bdx 2010 som är rätt krävande för tillfället. Här fanns fina blommiga toner, utsökt röd frukt, vilket tog mig till Beaujolais och Loire. Så här i efterhand så hade jag gärna haft de två Rhonevinerna på egen hand, över en hel kväll. Den här typen av parfymerad och sammetslen Syrah görs ingen annanstans i världen.

Visa bifogad bild 7985

Bonus: Suduiraut 1989
Väldigt torr för att vara en Sauternes— inte Suduirauts största årgång. Inga poäng sattes.

Slutord:
Allting blir bara bättre ju oftare vi ses. Till och med maten känns som att den blir kontinuerligt bättre. Riktig hemmagjord toast skagen— seriöst!! Inte helt fel när man sippar Corton-Charlemagne.
Stort tack till gänget.

På molnfri höjd i Vasastan...

Visa bifogad bild 7984

Trevlig sammanfattning och kul med medelbetyg! Som vanligt så ser man hur små skillnader det blir mellan viner av mer eller mindre hög klass när ett kollektiv tvingas att sätta en siffra på sitt omdöme blint. Sämst: 84,2 – bäst: 90,3 sett till samtliga heat. Inom heaten är dessutom skillnaderna avsevärt mindre, vilket är det som är mest relevant då de vinerna jämfördes direkt mot varann.

Ni bär fanan högt i Stockholm, vilket är värt en applåd!

 

[matage]

Där ser man. Själv tyckte jag 2014 var betydligt bättre, får nog korka upp en ny flaska och se. @matage - har du hunnit prova?

Nej jag har tyvärr inte testat någon av dem än.
Igår när jag hade min första semesterdag med sol så stod jag faktiskt med en 2015 i handen men det slutade med att jag tog en Miraval Rose istället..

Ett redigt nedköp och jag tror inte jag kommer köpa Miraval igen.
Nu gillar jag ju inte saft-lika roséer utan föredrar den provencalska torra stilen men detta smakar ju... ingenting...

 

[Håkan]

Där ser man. Själv tyckte jag 2014 var betydligt bättre, får nog korka upp en ny flaska och se. @matage - har du hunnit prova?

Angående priset - atomwine har tagit 139 danska under några år, svenska priset gick upp från 239 (för 2011) till 299 (för 2014)., 2012 och 2013 såldes inte heller i sverige. Det måste vara nåt fundamentalt som skiljer mellan atomwine och svenska importören. (Tom betalar svensk moms och alkoholskatt och finns med på skv-listan över godkända handlare)

Det som skiljer är en till som skall ha pengar i försäljningsledet. Sen är danska kronan något mer värd, så du kommer raskt upp i knappt 200 kr. 22% av 200 kr är 44 kr och du hamnar runt 250 kr. Problemet var att Systembolaget krävde samma pris som Tom men var inte villig att kompromissa med sitt eget påslag (som inte är förhandlingsbart). Så Systembolaget krävde ett pris en bit under 200 kr och då gick importören back. 2014 var inte Origo utan någon annan importör i BS.

 

[LeChat]

2009 Chateau Poujeaux

Poujeaux är ett pålitlig vin som jag och många andra köper i varje ny årgång. 2009 Poujeaux är mer lik årgången 2009 än producenten Poujeaux. Men gott är det! Lite mer luft bara så ska den funka fint till grillat lamm.

 

[thunberg]

Så här i efterhand så hade jag gärna haft de två Rhonevinerna på egen hand, över en hel kväll.

Håller med dig, jag var på tok för hård resultatmässigt. Så här i efterhand känns det nästan som slöseri att ha dessa viner på slutet, merloerna var inte snälla på gomen. Snygg sammanfattning!

 

[Joakim Staf]

Måndag och nya möjligheter. Luftar upp en Barolo 2009. Inte illa inte illa alls. Ljus rubinröd i färgen med en expansiv näsa av läder , mogen frukt och tobak . Elegant med mjuka , mun - fylliga tanniner som ger en lång och kvardröjande finish.