Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Botri]

Nivarius Valdesabril Viñedo Singular Viura 2019
Första av två flaskor som beställdes hem då de reades ut i BS. Druckit den ”vanliga” Nivarius som brukar dyka upp i TS och det här har ett steg upp. 100% Viura från gamla stockar, 65+ år, och på hög höjd. 12 månader på ek och nu några år år på flaska. Fin syra med typiska vaniljtoner som man får från vit Rioja, dock inte överdrivet alls. Smakar inte planka. Frisk syra med honungstoner samt citrus och äpple.

 

[StefanAkiko]

Visa bifogad bild 36678
2013 Château de la Négly
La Porte du Ciel

Spännande doft som jag på sätt och vis tycker mig känna igen. Redan på doften anar man att det är ett kralligt vin. Mer struktur än jag förväntade mig. Tanninerna är till en början ganska tuffa och den känns allmänt obalanserad. Men efter att ha dubbeldekanterat så börjar den öppna upp och fram kommer ett komplext och kraftfullt kvalitetesvin med hög intensitet. Och detta intryck förstärks ytterligare ju längre tiden går.

Här finns mörka bär, tydliga fattoner med kakao, kaffe, lakrits och en bra mineralitet med en härlig sälta.
Känns definitivt som ett matvin som kräver protein och lite fett, så tror att den kan briljera ihop med kvällens tournedos.
Ett kanonvin redan men samtidigt inga problem att låta det ligga i 5 år.

1998 är var skatten är gömd.

Just nu.

Detta är ett ofantligt bra vin, men de behöver lite tid.

 

[StefanAkiko]

Lördag kommer alltid med stenhård kendoträning. I afton kom träningen med fyra nya STORA blåmärken. Såsom det är när man slåss på stort allvar med bambusvärd som aldrig dödat någon, men som skapar starka själar.

Hurusom: det finns goda viner och fabulös pizza nästan överallt i Japan!

Twå italienska rosé och en spännande fransk BDX från '96 (som var klenare än allt du kan skicka från Bdx 1980.)

 

[Soignerad]

Beaujolais + sauce Bechamel (här smaksatt och uppgraderad till sauce Moutard) är en av världens verkliga gastronomiska höjdpunkter.
Blev till slut en värdig lördagmiddag på stekt falukorv, senapsstuvad potatis & broccoli. Kvalitet.

 

[Wintermute]

18 månader senare. Magi. Otroligt tät och intensiv med lime, koncentrerad citron, lite grapefrukt. Honung och torkad aprikos. Lång och ren eftersmak. Troligen årsbästa. 93--94 pinnar. Glad valborg!Visa bifogad bild 32003

Keller Riesling Reserve 2018.
Två år senare. Intensiva, rena och perfekt mogna citrusfrukter, från mandarin, via apelsin till citron, lime och grapefrukt. Avslutas med tydlig petrichor. Inte lika tydlig honung den här gången. Superbra. Kanske 92 p?

 

[StefanAkiko]

Visa bifogad bild 36682

Beaujolais + sauce Bechamel (här smaksatt och uppgraderad till sauce Moutard) är en av världens verkliga gastronomiska höjdpunkter.
Blev till slut en värdig lördagmiddag på stekt falukorv, senapsstuvad potatis & broccoli. Kvalitet.

Det mest förvirrande jag hitintills läst: Bojo - höjdpunkt? Falukorv - kvalitet? Underbar humor

 

[KimHartman]

2019 Giuseppe Rinaldi Freisa
Decanted 1 h prior to tasting. Dark cherries, flowers, stone, salty licorice, with a hint of gingerbread. Vital and harmonious. Perhaps not very memorable, but surely authentic and solid.
91 p

 

[LeroyHilarious]

Efter-tenta-vin! Aldrig att man blir så partysugen som efter några timmar i en skrivsal och känslan när man glider ut i solen som en kung. Värt att ta tillfället i akt och fira.

André Jacquart Mesnil Experience BdB Extra Brut (2018-bas) är helt klart ett steg upp från deras Vertus Experience. Mer precis, finare struktur, ja lite tydligare helt enkelt. Mogen citron, gröna äpplen, brioche, zest och lite gräddighet. Love it. 91–92 p.

Till mixed grill dracks det Felton Road Bannockburn PN 2022. 2024 släpptes i fredags så blev sugen att prova en flarra. Otroligt fin doft med sous-bois och en nypa Vosne-kryddighet i stilen. Kan sitta och dofta på detta länge. Smaken går i samma tema med inslag av violer, vanilj och lite anis – ”savory” som anglosaxerna säger. Den är väldigt snygg och elegant men upplever ändå att det finns en viss stjälk-kantighet kvar, tror några år till kommer göra susen och kanske ge det både en och två poäng till. Felton Road vet hur man gör vin! 91–92 p.

 

[MartinBz]

Visa bifogad bild 36690

2019 Giuseppe Rinaldi Freisa
Decanted 1 h prior to tasting. Dark cherries, flowers, stone, salty licorice, with a hint of gingerbread. Vital and harmonious. Perhaps not very memorable, but surely authentic and solid.
91 p

Åh! Jag har suttit och tänkt att jag ska beställa lite av G Rinaldis Freisa och/eller Dolcetto. Är det något du tycker att man bör lägga sina surt förvärvade slantar på?

 

[JonasBo]

Åh! Jag har suttit och tänkt att jag ska beställa lite av G Rinaldis Freisa och/eller Dolcetto. Är det något du tycker att man bör lägga sina surt förvärvade slantar på?

Jag tycker att Rinaldis Freisa är ett snyggt gjort vin; kul att bryta av mot de andra - för området - vanliga druvor. Detta vin ska man nog kunna hitta för 20-30 europengar.

 

[StefanAkiko]

2012 Pieve Santa Restituta, Gaja, Brunello di Montalcino, 97p

Vid öppning: en mörk, rik och vacker komposition som bara låg där och väntade på att få släppas fri. Extremt mycket gegamoya i den här flaskan, minst två glas av det.

Efter tre timmar i karaff började den röra på sig. Pang Bång!

Färgen är ljust röd, men med en begynnande mognadsförskjutning. Doften analyserade jag inte särskilt noggrant, jag DRICKER ju normalt vin.

I munnen är detta en intensiv rackare, med tanniner som går till attack mot precis vilken mat man än ställer mot den. Vacker intensitet, struktur, balans, komplexitet och längd. Inte helt typisk Brunello för mig, men inte heller som en ung, överextraherad Gaja. Snarare en vinös best som har börjat mogna till sig. Den är utan tillräckligt tydliga Brunello-vibbar för att jag säkert skulle landa där blint.

Med den här tanninstrukturen, den relativt ljusa färgen och jord-fruktiga smakprofilen hade jag nog landat djupt inne i Barolo-träsket vid en blindprovning.

Oavsett, detta är verkligen ett fantastiskt vin. Glad åt att ha en flaska till.

Det här vinet prickar nästan av allt jag älskar i ett ungt stort vin: energi, bett, struktur, nerv och den där känslan av att vinet fortfarande har fantastiskt mycket mer att säga.

Lite nördfakta
Pieve Santa Restituta är Gajas egendom i Montalcino, köpt 1994, vilket var familjens första stora expansion utanför Barbaresco och Barolo. Egendomen har en gammal kyrka i centrum, med rötter som tydligen går tillbaka till 300-talet. Denna Brunello är inte ett enskilt vingårdsvin som Gajas Sugarille och Rennina. Det är istället en klassisk Brunello gjord som en selektion från egendomens Sangiovese i Montalcino.

Årgång 2012 i Brunello fick toppbetyg av konsortiet, men var också en varm och torr årgång. Detta gav kraftfulla, strukturerade viner där de bästa exemplaren har verklig lagringspotential. Det passar rätt bra med intrycket här: mer kraft och tannin än traditionell parfym och körsbärsromantik.

Me like

 

[KimHartman]

Åh! Jag har suttit och tänkt att jag ska beställa lite av G Rinaldis Freisa och/eller Dolcetto. Är det något du tycker att man bör lägga sina surt förvärvade slantar på?

Förr köpte jag alltid all Rinaldis nebbiolo jag kommer över, och ibland även barbera, freisa och dolcetto. De sistnämna är också bra, ärliga viner som definitivt förtjänar att drickas. Men det är klart, priserna är ju rätt höga på grund av Rinaldi-hypen (runt 50 EUR kanske?), och det finns försås mycket annat som konkurrerar om budget och utrymme, åtminstone för de flesta.

Min rekommendation blir nog ändå att köpa en eller ett par av varje och testa. De brukar vara färdiga att dricka rätt tidigt.

That's a pretty f-ing good milkshake. I don't know if it's worth five dollars, but it's pretty f-ing good.

 

[Von Galtén]

Tryffelsvinet släppte nyligen en lagrad årgång av en gammal trotjänare med skruvkork Brocard Bourgogne Blanc Kimmeridgen 2018. Förr fanns Brocards ”Jurassique” och ”Kimmeridgen” på vartenda bolag, och var ett säkert köp i 99 kr klassen. Nu ser jag dem iaf inte i förorten längre.

2018 är ingen lätt årgång. Gick benhårt på pumpen med Dauvissats La Forest som var en skugga av sitt vanliga. Värmebölja i hela Europa. Men syran har Brocard full koll på i detta vinet. Smakar ungefär som man förväntar sej förutom en lite utvecklad ton och en aning mörkare färg. Det är inte stort, det är inte långt. Men välgjort och mår prima efter 8 år. Lådan kommer säkert ta slut innan september (88 p)

(Flaskorna verkar ha lagrats inbäddade i kalksten. Täckta med kalk som inte går lätt att torka bort. Ett litet partytrick från Brocard)

 

[LeChat]

2015 Il Poggione Brunello di Montalcino

Måndagstristessen som bortblåst när man sätter sig till bords med en tallrik bolognese och en välsmakande brunello från 2015.
Sparade halva flaskan så passar på att smaka av den idag två dagar senare. Och den är lika bra idag. Smaken kanske t.o.m. sitter ihop något bättre, men mest imponerande är att den bibehållit energin som den hade i måndags. Många viner fixar inte ens att lämnas till dagen efter utan ett rejält tapp. Men det tycker jag ofta att bra brunello fixar med bravur.

 

[JonasBo]

Tryffelsvinet släppte nyligen en lagrad årgång av en gammal trotjänare med skruvkork Brocard Bourgogne Blanc Kimmeridgen 2018. Förr fanns Brocards ”Jurassique” och ”Kimmeridgen” på vartenda bolag, och var ett säkert köp i 99 kr klassen. Nu ser jag dem iaf inte i förorten längre.

2018 är ingen lätt årgång. Gick benhårt på pumpen med Dauvissats La Forest som var en skugga av sitt vanliga. Värmebölja i hela Europa. Men syran har Brocard full koll på i detta vinet. Smakar ungefär som man förväntar sej förutom en lite utvecklad ton och en aning mörkare färg. Det är inte stort, det är inte långt. Men välgjort och mår prima efter 8 år. Lådan kommer säkert ta slut innan september (88 p)

(Flaskorna verkar ha lagrats inbäddade i kalksten. Täckta med kalk som inte går lätt att torka bort. Ett litet partytrick från Brocard)

Visa bifogad bild 36712

Tack för noter. Jag gillade Kimmerigien när den fanns och köpte 2 fl av detta sen-släpp. Återkommer med noter.

 

[JonasBo]

Lyckades få en flaska Raveneau MdT och klickade även till mig en Le Piane Boca, en blend Nebbiolo och Vespolina från Alto Piemonte.

Visa bifogad bild 36587
2016 Fratelli Revello Barolo Vigna Gattera: Mörk choklad, hallon-och lakritsbåtar, tobak, läder, körsbär, hallon, timjan och lavendel. Bra syra, maffig frukt och tanninerna är redan på plats. 15 % alkohol är snarare en fördel än en nackdel. Otroligt bra! 95p

Famlade med just denna vinkällaren i lördags men valet gick på Conca 2017 istället. Återkommer med noter.

Allora!
Nu har jag druckit Revello Barolo Conca 2017.

Coravinades först och hade då tydliga toner av blöta skogslöv, jord. Nypon fanns där i bakgrunden men inga små röda bär som man brukar hitta i Barolo från Annunziata. Syran lite för hög för att kännas behaglig.

När korken drogs ca en vecka senare (idag), och fått lite luft, var tertiära upplevelsen mycket mindre. Röda bär och nypon tydligare. Tanniner fanns där men inte så framträdande.
5 flaskor kvar av detta vin.

 

[Vingubben]

Diskussionen i en annan tråd som behandlade Paul Sauer fick mig att tänka på ett annat vin från Sydafrika som också fått 100 pinnar av Tim Atkin, Porseleinberg Syrah, Boekenhoutskloof 2018. Hittade en flaska i källaren som det kändes dags att prova och det var en trevlig upplevelse men många år för tidigt. Tankarna går till en allt för ung Guigal där eken ligger lite utanpå och frukten är lite för opulent. Mängder med oliver, teblad, chark och barrskog som bådar gott för framtiden. Idag 94 pinnar men god potential för några till om ytterligare fem år.

Sen kan jag konstatera att för samma pris som tre flaskor Porseleinberg kan man få en flaska Moutai.

​

​

 

[Foley]

Tryffelsvinet släppte nyligen en lagrad årgång av en gammal trotjänare med skruvkork Brocard Bourgogne Blanc Kimmeridgen 2018. Förr fanns Brocards ”Jurassique” och ”Kimmeridgen” på vartenda bolag, och var ett säkert köp i 99 kr klassen. Nu ser jag dem iaf inte i förorten längre.

2018 är ingen lätt årgång. Gick benhårt på pumpen med Dauvissats La Forest som var en skugga av sitt vanliga. Värmebölja i hela Europa. Men syran har Brocard full koll på i detta vinet. Smakar ungefär som man förväntar sej förutom en lite utvecklad ton och en aning mörkare färg. Det är inte stort, det är inte långt. Men välgjort och mår prima efter 8 år. Lådan kommer säkert ta slut innan september (88 p)

(Flaskorna verkar ha lagrats inbäddade i kalksten. Täckta med kalk som inte går lätt att torka bort. Ett litet partytrick från Brocard)

Visa bifogad bild 36712

Låter ju prima, givet prislapp och förväntningar! Jag ska ev testa en flaska i helgen

 

[Lennart]

Visa bifogad bild 36721

Diskussionen i en annan tråd som behandlade Paul Sauer fick mig att tänka på ett annat vin från Sydafrika som också fått 100 pinnar av Tim Atkin, Porseleinberg Syrah, Boekenhoutskloof 2018. Hittade en flaska i källaren som det kändes dags att prova och det var en trevlig upplevelse men många år för tidigt. Tankarna går till en allt för ung Guigal där eken ligger lite utanpå och frukten är lite för opulent. Mängder med oliver, teblad, chark och barrskog som bådar gott för framtiden. Idag 94 pinnar men god potential för några till om ytterligare fem år.

Sen kan jag konstatera att för samma pris som tre flaskor Porseleinberg kan man få en flaska Moutai.

​

​

Drack också den igår faktiskt, tillsammans med några vänner från forumet. Den ställdes mot Reyneke Syrah 2023 (båda blint) och den senare vann på marginalen. Porseleinberg upplevdes ha större potential medan Reyneke satt ihop väldigt fint trots sin ungdom. Otroligt bra viner båda två och skulle gärna prova dem blint mot något från Norra Rhone. Reyneke finns för övrigt för 329 kr i BS och det skulle jag säga är helt galen bang for the buck.

 

[Lennart]