Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Kommentarer till krönikor [i olika medier]

Peder

Medlem
Ursäkta om du tog illa upp @Erica L, det var inte meningen. Du har säkert skrivit jättefina reportage i AOV, men en tidning som AOV har svårt att få min respekt så länge man inte tänker om och det var dumt att bunta ihop er, men det är en resa kvar för denna tidning för att bli ett fynd eller bästa köp i brevlådan och kanske du borde få fria tyglar att göra om tidningen. Jag råkade hitta nummer 7 2015 och en liten summering av innehållet. Man verkar åtminstone ha slutat med erbjudanden om vintermometer på köpet om man beställer en prenumeration på ett år.

Tidningen består av 108 sidor där 24 sidor totalt är annonser. Man har sedan ett reportage om Valpolicella lite i stil med något taget från Vagabond (undrar hur många gånger man i AOV under åren haft reportage om Valpolicella).

Man har något nyhetsblock på 2 sidor där man gör reklam för något kändisvin, lejonet och björnens egna likör, 6-pack snapsar samt Moët Ice Impérial.

Sedan kommer man till en 13-sidog sommarguide som plockar fram guldkornen på SB och man stapplar upp dem under kategorierna Fynd, Bästa Köp samt Bra val.

2 sidor är Håkans Larssons egna spalt inkluderande brevfrågor.

4 sidor om Årets Kock och sedan har man Lindas sida som rekommenderar en Riesling för 89 kronor, givetvis från Systembolaget och som sedan råkar finnas med som helsidesannons i samma tidning.

3 sidor om de bästa boxarna och här har man klassificeringen Fynd, Bästa Köp och Rekommenderas.

8 sidor med recept

7 sidor med Tema Argentina

4 sidor om en krögare i Stockholm

1 sida med någon slags hyllning till Pinot Noir där man rekommenderar 3 stycken Pinot viner i prisklassen typ: 90 kronor, 170 samt 300 kronor för krösus.

5 sidor med drinkrecept

Och som en fin avslutning på tidningen så får man en liten krönika av Kronstam om hur förträffligt numret har varit och passar på att tipsa om en rosé för 99 riksdaler.
 

Erica L

Medlem
Ursäkta om du tog illa upp @Erica L, det var inte meningen. Du har säkert skrivit jättefina reportage i AOV, men en tidning som AOV har svårt att få min respekt så länge man inte tänker om och det var dumt att bunta ihop er, men det är en resa kvar för denna tidning för att bli ett fynd eller bästa köp i brevlådan och kanske du borde få fria tyglar att göra om tidningen. Jag råkade hitta nummer 7 2015 och en liten summering av innehållet. Man verkar åtminstone ha slutat med erbjudanden om vintermometer på köpet om man beställer en prenumeration på ett år.

Tidningen består av 108 sidor där 24 sidor totalt är annonser. Man har sedan ett reportage om Valpolicella lite i stil med något taget från Vagabond (undrar hur många gånger man i AOV under åren haft reportage om Valpolicella).

Man har något nyhetsblock på 2 sidor där man gör reklam för något kändisvin, lejonet och björnens egna likör, 6-pack snapsar samt Moët Ice Impérial.

Sedan kommer man till en 13-sidog sommarguide som plockar fram guldkornen på SB och man stapplar upp dem under kategorierna Fynd, Bästa Köp samt Bra val.

2 sidor är Håkans Larssons egna spalt inkluderande brevfrågor.

4 sidor om Årets Kock och sedan har man Lindas sida som rekommenderar en Riesling för 89 kronor, givetvis från Systembolaget och som sedan råkar finnas med som helsidesannons i samma tidning.

3 sidor om de bästa boxarna och här har man klassificeringen Fynd, Bästa Köp och Rekommenderas.

8 sidor med recept

7 sidor med Tema Argentina

4 sidor om en krögare i Stockholm

1 sida med någon slags hyllning till Pinot Noir där man rekommenderar 3 stycken Pinot viner i prisklassen typ: 90 kronor, 170 samt 300 kronor för krösus.

5 sidor med drinkrecept

Och som en fin avslutning på tidningen så får man en liten krönika av Kronstam om hur förträffligt numret har varit och passar på att tipsa om en rosé för 99 riksdaler.

Ja det var ju inte världens roligaste uppställning, håller helt med. Mängden reklam får man nog leva med och jag som känner Linda väl kan lova att det inte finns någon koppling mellan att hon rekommenderar ett vin och att samma vin köper helsidesannons. Inte att hon skulle påverkas iallafall.

Men resten... Ja vad ska man säga... Det är nog tyvärr en oinspirerande tidskrift för de flesta som kan någonting om vin. Jag gör mitt bästa för att väva in bitar som är intressanta för den som är kunnig och den som inte är det.

Sedan hjälper det ju inte att redaktör och ad (den enda fasta personal de har kvar typ) inte kan speciellt mycket om vin och beställer/redigerar utifrån det. Funkar säkert för många av läsarna men jag tänker knappast försöka sälja en prenumeration till dig, Peder. Vi tjejer skulle nog gärna styra mer för att få till en spännande stil men vi gör det som går i dagsläget...

Nu är Allt om Vin till salu. Ska bli spännande att se vem (om någon) som köper och om det resulterar i nya grepp!

På plussidan har jag det senaste året eller två fått ok på att rekommendera viner via direktimport vilket är kul. Vi försöker hålla de flesta viner under 200 kr men har inget krav på det i artiklar.

Nästa nr skriver jag om elegant Blaufränkisch, där vet du mer än jag men kanske kan vara kul ändå? :)
 

Erica L

Medlem
Det är nog ingen fara (tycker jag i alla fall)! Gissningsvis behöver vi en tillrättavisning eller två ibland, bara för att inte bli för inskränkta! ;)

Hehe, ja jag vill nog mest inte att ni glömmer bort oss som är under 60 och också gör det här på heltid, som yrke. Även om jag själv är på väg att ge upp - det är nästan omöjligt att få ekonomi i att vara frilans idag. Dessutom är trycket på att hålla sig till "folkliga" viner är så stort att det börjar bli lite trist ibland, och tappar jag nyfikenheten så ska jag prompt sluta skriva.
 

Larseman

Medlem
Men alltså helt ärligt, sluta kalla det för AOV-gänget om ni menar BG, Håkan och Mölstad. Den skribent som bidragit mest till tidningen senaste halvåret är jag, och jag tror inte du menar mig.

Linda Stensen skriver och redigerar också en hel del och även om Håkan är fortsatt väldigt aktiv så är BG och Mölstad mest fokuserade på sin Perfect Guide/svd-bilaga.

Blir mycket lättare att ta till sig andra idéer och förslag om kritiken är lite mer specifik. När man drar alla Sveriges vinskribenter över en kam ser jag två alternativ: 1. Den som kritiserar har inte förståelse för att andra än riktiga vinnördar också behöver kunna läsa våra texter och/eller har inte läst så mycket vinartiklar på sistone eller 2. Man tänker fortfarande bara på "gubbgänget" som "Sveriges vinskribenter".

Sanna (DN), Alf (DN), Per (Di), Linda (Aftonbladet/AoV), Sofia (nwt/din Vinguide) och undertecknad (AoV, Icon) - vi är alla rätt "med" vad gäller vin och hatar boxar och skräpvin. Betyder inte att vi kan skriva helt fritt (blir fortfarande begränsade av målgruppen som ett sätt som man slipper om man skriver tex för en blogg utan behov av att tjäna ihop till en lön). Men vi gillar bra grejer, är inte köpta och föredrar alla matvänlig elegans över "publik" stil.

Så gärna mer kritik, ju mer specifik desto bättre, och skvaller för nöjes skull. Men sluta tänka på gubbarna som Sveriges enda vinskribenter!!
Bra rutet!
 

ChristianB

DipWSET
Hehe, ja jag vill nog mest inte att ni glömmer bort oss som är under 60 och också gör det här på heltid, som yrke. Även om jag själv är på väg att ge upp - det är nästan omöjligt att få ekonomi i att vara frilans idag. Dessutom är trycket på att hålla sig till "folkliga" viner är så stort att det börjar bli lite trist ibland, och tappar jag nyfikenheten så ska jag prompt sluta skriva.
Med risk för att det resulterar i att vara utan jobb så tror jag ändå att det är din integritet som skribent som kommer att vara lönsam i det långa loppet! :)
 
Hehe, ja jag vill nog mest inte att ni glömmer bort oss som är under 60 och också gör det här på heltid, som yrke. Även om jag själv är på väg att ge upp - det är nästan omöjligt att få ekonomi i att vara frilans idag. Dessutom är trycket på att hålla sig till "folkliga" viner är så stort att det börjar bli lite trist ibland, och tappar jag nyfikenheten så ska jag prompt sluta skriva.
Jag har själv jobbat som frilansjournalist sen 70-talet (tillhör alltså gubbmaffian) men alltid haft ett "riktigt" jobb parallellt. Nödvändigt både för ekonomin och integriteten.
Många av de små importörerna gör likadant: 70% basjobb, 30% vin.
Samma sak med konstnärer. Ytterst få som kan försörja sig på enbart författa/måla/komponera.
 

Erica L

Medlem
Ja det är nog dit det barkar, men visst är det synd att man inte kan utveckla en professionell kår? En del i det gamla gardet sitter på andra kontrakt men min ersättning per tecken har stått stilla (eller gått ned om man ser till att leveranskraven har utökats) de 10 åren jag har frilansat.

Till stor del är det synd för att den tid jag behöver lägga för att verkligen hålla mig insatt på den internationella marknaden, i forskningen, i regioners utveckling ovh de nya trenderna är för mycket för att kombinera med ett annat jobb. Så gör jag det vid sidan om blir det mer ytligt och mer baserat på vem som kommer till Sverige etc...
 

Peder

Medlem
Ja det är nog dit det barkar, men visst är det synd att man inte kan utveckla en professionell kår? En del i det gamla gardet sitter på andra kontrakt men min ersättning per tecken har stått stilla (eller gått ned om man ser till att leveranskraven har utökats) de 10 åren jag har frilansat.

Det är synd att höra om den utvecklingen @Erica L Men något säger mig att du kommer vara med din kunskap kvar i vinbranschen på ett eller annat sätt, men kanske mer internationellt då Sverige inte verkar tyvärr vara riktigt redo för bra vinjournalistik. Enligt min åsikt så är det mycket pga den gamla gubbmaffian inom vinjournalistiken som sitter på sina höga tronar och inte utvecklats utan kör med koncept som på 80-talet samt att Systembolaget med sin sortimentsmodell där volym är viktigt inte utvecklar vinintresset i Sverige. Det är också tragiskt att man som vinjournalist måste kämpa för att få skriva om direktimport när det finns en sådan stor avsaknad av visa segment genom monopolet.
 
Ang kritiker. Oavsett ämnet för din verksamhet - litteratur, musik, vin - är jag här skeptisk till heltidsjobb (jfr Erica L ovan). Risk att du med tiden förlorar din nyfikenhet, eller i värsta fall drabbas av leda, motvilja. Mot något du i grunden älskar...
En uttråkad brevbärare (t ex) kan fortfarande göra ett bra jobb. Men inte en uttråkad kritiker.

(Jo jag vet: fortbildningen. Men viktigare än lärdomen är lidelsen. Utan den blir kunskapen blott besserwisseri...)
 

Niklas J

Medlem
Är nog inne på @Hans Artberg 's linje där också. De som arbetar 100% med vin som profession har en tendens att se ner på oss som inte går all in, men som istället väljer att säkra upp ekonomiskt, utan att någonsin behöva peta på våra ideal. I min värld betyder det inte att bara äta körsbären men istället enkom skriva om dem. Jag kombinerar det jag älskar med ett jobb jag trivs med, och lite blev det så för att jag provade det där med att arbeta 100% i branschen. Och hamnade i flertalet situationer där jag fick ifrågasätta min kärlek till vin, lägen som efter profittänk under ett par års tid fick mig att säga upp mig på studs och helt lämna vinbranschen. Idag kanske jag skulle hantera det annorlunda men så fort min passion skulle hamna under egen lupp, och ifrågasättas, skulle jag nog tänka till en gång extra.

Att jobba fulltid med vin, med fokus på att skriva om det, innebär att förr eller senare ta uppdrag som man egentligen inte vill ha. Större än så är inte branschen i landet. Kan man leva med det, fine; jag kan inte. Min inställning är att bara skriva om jag kan tillföra något. En överväldigande majoritet av det som skrivs idag, online eller i tryckta media, är bara upprepningar, copy paste & tilltro till produktblad. Ser så otroligt mycket ointressant dynga där ute. Jag vägrar det. Pratar hellre med vinmakarna, frågar om det senaste, försöker fånga en tråd eller tendens i en specifik region. Säkrar mina fakta. OCH, visar respekt för läsaren.

Lyckas jag? Ingen aning; läsaren avgör om jag bara är ytterligare en i mängden eller om mina artiklar har substans. Men jag mår bra samvetsmässigt, för att jag slipper ta de där korta skrivuppdragen som inte ger ett skit till mottagaren. Eller visar någon som helst specialistkunskap hos författaren.

Hoppas ingen uppfattar detta som kaxigt skrivet, inte min intention alls. Blott mina fem cent i debatten...
 
Last edited:

Larseman

Medlem
Är nog inne på @Hans Artberg 's linje där också. De som arbetar 100% med vin som profession har en tendens att se ner på oss som inte går all in, men som istället väljer att säkra upp ekonomiskt, utan att någonsin behöva peta på våra ideal. I min värld betyder det inte att bara äta körsbären men istället enkom skriva om dem. Jag kombinerar det jag älskar med ett jobb jag trivs med, och lite blev det så för att jag provade det där med att arbeta 100% i branschen. Och hamnade i flertalet situationer där jag fick ifrågasätta min kärlek till vin, lägen som efter profittänk under ett par års tid fick mig att säga upp mig på studs och helt lämna vinbranschen. Idag kanske jag skulle hantera det annorlunda men så fort min passion skulle hamna under egen lupp, och ifrågasättas, skulle jag nog tänka till en gång extra.

Att jobba fulltid med vin, med fokus på att skriva om det, innebär att förr eller senare ta uppdrag som man egentligen inte vill ha. Större än så är inte branschen i landet. Kan man leva med det, fine; jag kan inte. Min inställning är att bara skriva om jag kan tillföra något. En överväldigande majoritet av det som skrivs idag, online eller i skrift, är bara upprepningar, copy paste & tilltro till produktblad. Ser så otroligt mycket ointressant dynga där ute. Jag vägrar det. Pratar hellre med vinmakarna, frågar om det senaste, försöker fånga en tråd eller tendens i en specifik region. Säkrar mina fakta.

Lyckas jag? Ingen aning; läsaren avgör om jag bara är ytterligare en i mängden eller om mina artiklar har substans. Men jag mår bra samvetsmässigt, för att jag slipper ta de där korta skrivuppdragen som inte ger ett skit till mottagaren. Eller visar någon som helst specialistkunskap hos författaren.

Hoppas ingen uppfattar detta som kaxigt skrivet, inte min intention alls. Blott mina fem cent i debatten...
Var hålls du nuförtiden? Läste med glädje dina inlägg på vinbanken tidigare men där finns du inte längre...
 

Mattias Schyberg

Administratör
Snubblade över följande text på Livets Goda och blev positivt överraskad...

Livets Godas Dryckestips utkommer en gång i veckan, där du som mottagare får ta del av av redaktionens tips på goda drycker. Till skillnad från liknande tjänster på marknaden, så blindprovar vi på redaktionen alla drycker för att du som mottagare ska få ett objektivt och kvalitativt omdöme, som det bör vara.

Vidare efter blindprovningen så skrivs omdöme och poäng sätts, och är poängen tillräckligt hög - ja då har drycken kvalat in som ett Dryckestips, vilket ni får ta del av.

Det är Livets Godas redaktion som provar, poängsätter, skriver och designar alla omdömen, så att ni som mottagare får exklusiv smakgaranti - vi tipsar bara om drycker som vi själva tycker om!

Dryckestipsen har alla belönats med minst 85 poäng enligt internationell standard så att du kan vara säker på att det är ett kvalitativt och gott vin, även om smaken som bekant är delad och alla har olika preferenser.

...ända fram till jag reflekterade över följande strof:

Vidare efter blindprovningen så skrivs omdöme och poäng sätts...

Kanske är jag väl anal nu, men är inte en del av syftet med blindprovning att ge sitt omdöme INNAN avtäckning för att inte låta etiketten och eventuella andra intressen påverka utfallet? Det låter ju så proffsigt och osvenskt att de facto prova blint för trovärdighetens skull, men här verkar Livets Goda missat en väldigt viktig detalj kan jag tycka. Visst, själva analysen har ju gjorts blint visserligen och den som är transparent kommer såklart stå fast vid den, men om så är fallet så finns det ju ingen anledning med att vänta med omdömet till efter avtäckning å andra sidan?

Om det nu är som jag misstänker att man efteråt sitter ner i grupp och kommer överens om ett gemensamt betyg med sina individuella blinda omdömen som bas så är det möjligen inte helt uppåt väggarna, men min erfarenhet säger att omdömen ofta ändras ganska snabbt när man väl sitter där med etiketten framför sig och plötsligt tycker alla att det där "enkla" vinet som alla har givit ett orimligt högt omdöme blint utvecklades lite väl dåligt i glaset i slutändan minsann (eller tvärtom).

Kanske är det bara jag, men i min värld så är det blint fram till slutomdöme som gäller om man vill slå sig på bröstet och påstå att man provar blint!
 

ChristianB

DipWSET
Många utbildningar och kurser fokuserar ju på blindprovning av just det skälet, WSET för att nämna en. Man provar, bedömer och gör en kvalificerad gissning av dess kvalitet, pris och ev ursprung. Att sätta poäng med samma modell är ju inte så svårt.

Om man mot förmodan känner att man inte kan sätta ett rättvist betyg får man väl ta med ett känt referensvin som alla är överens om har t ex 90 poäng, och sedan utgå från det? Lättare än så blir det ju knappast förutom när avtäckningen har skett!

LG kanske har någon anledning till att göra som de gör, men jag instämmer i det du säger; poäng tycks bli justerade när man väl vet vad det är man provar, oavsett hur mycket erfarenhet man har. Å andra sidan märker man ju av det vid många tillfällen när skribenter, journalister och vinkritiker provar vin världen över. Det finns en "normal poäng" som man inte vill avvika från. :)
 

Mattias Schyberg

Administratör
Om man mot förmodan känner att man inte kan sätta ett rättvist betyg får man väl ta med ett känt referensvin som alla är överens om har t ex 90 poäng, och sedan utgå från det? Lättare än så blir det ju knappast förutom när avtäckningen har skett!
Dessutom så är jag inte främmande för att man utan tvekan kan låta vissa saker vara känt, som exempelvis dominerande druva eller vinstilen i sig, för att minimera att det blir för mycket gissningslek kring faktorer som har mindre med kvaliteten i sig att göra (om man ser problem med det). Jag tycker dock inte att region borde vara känt på förhand, då alla regioner inte har samma "känslomässiga värde" beroende på person. Referensvinet i detta fall kan i så fall vara en känd representant för vinstilen med, som du säger, ett någorlunda överenskommet kvalitetsbetyg.

Easy peasy!
 
Toppen