Låt oss dela en pava December 2020 - Pesquera Millenium Gran Reserva 2009 (2812)

[john b]

Jag tycker att intervallet 90-94 är lite speciellt eftersom, skillnaden mellan varje poäng det intervallet är väldigt stor - i alla fall för mig. 94 är definitivt ett exceptionellt vin,
medan 90 är vad man förväntar sig av ett vin för >300 kr om man inte ska bli besviken.

Har inte provat vin sålänge, tyckte detta (ffa det fetade) var en spot on beskrivning för hur jag poängsätter och känner.

 

[Shallowbay]

Intressant att ta del av era funderingar, Adamanko, Sarco, petterkalle och Patrik Sellin.

Som relativt ny användare på forumet hade jag nog en tro om att det rådde mer konsensus kring hur betygskalan ska användas än vad fallet verkar vara. Denna förväntan berodde nog på att man i dessa trådar möts av en text som till synes tydligt definierar de olika intervallen i skalan.

Betygskaledefinitionen kanske kan kompletteras med en liten disclaimer som tydliggör att de flesta användare använder skalan subjektivt och att ett betyg för användare A kan ha en annan innebörd för användare B, trots att användare A och användare B tycker precis lika mycket om vinet i fråga. Det tror jag hade underlättat för nya användare på forumet.

 

[Pontus]

Det är helt klart att det har gått inflation i skalan de senaste 20 åren.

Men har inte vinerna samtidigt blivit något bättre? Jag inbillar mig att det produceras betydligt fler kvalitetsviner nu än på 90-talet, och att många producenter lyft sig en del.

 

[Sebran]

Drack detta vin på nyår till hängmörad entrecote.

Spoiler: Nyårsvin

Majoriteten av sällskapet älskade vinet. Jag och en kompis var i minoritet när vi tyckte att vinet hade hade för mycket ek och fatkaraktär. För mig kändes det som att frukten och övriga smaker överskuggades av ek och vanilj. Tyvärr en besvikelse för mig - 87 poäng

 

[Dejzan]

Finns det någon tråd där betygsskalan diskuteras? I så fall ber jag om ursäkt för en off topic-fundering.

Jag upplever att det är vanligt att folk delar ut ganska höga poäng (87 och uppåt) trots att man beskriver ganska mycket tillkortakommanden i vinet. I kommentaren ovan här har poängen 88 delats ut till ett vin som beskrivs som ”ett helt OK vin”.

Jag tycker inte det rimmar så väl med formuleringen för intervallet 85-89:

”85-89 Mycket bra, ett vin med speciella kvaliteter”

Är folk för generösa med sina poäng?
Har folk en egen definition av poängens betydelse?
Har folk en tendens att fokusera på att beskriva vinets tillkortakommanden snarare än dess goda kvaliteter?

Jag har också funderat lite över poängsättning i relation till texten. I bland har jag svårt att få ihop det hela. Jag upplever själv att det är lättare att beskriva vad jag saknar än vad jag uppskattar med ett vin. Då kan ju också poäng/beskrivning bli lite skevt.
Man kan ju också välja att se på det mer objektivt, att ett vin är välgjort och av hög kvalité, men i en stil man inte tycker om och då kan det också bli negativa kommentarer på ett vin som man samtidigt uppfattat som välgjort.
Men mest tror jag ändå det handlar om att det är svårt för 20,30 eller kanske 40 personer att använda och tolka en betygsskala på samma sätt.

 

[Balthazar]

Drack också detta vin på nyår till ugnsstekt ryggbiff på låg värme och lång tid. Vinet var mycket bra, men se upp för fällningen, dekantera är ett måste. På landet är det lite svalare inomhus och jag tror att vinet kom till sin rätt vid typ 18 grader.

 

[petterkalle]

Det är helt klart att det har gått inflation i skalan de senaste 20 åren. Nu är 87p ett tämligen mediokert vin, medan det var ett ganska bra betyg på 90-talet.
Jag tycker att intervallet 90-94 är lite speciellt eftersom, skillnaden mellan varje poäng det intervallet är väldigt stor - i alla fall för mig. 94 är definitivt ett exceptionellt vin, medan 90 är vad man förväntar sig av ett vin för >300 kr om man inte ska bli besviken. Skillnaden mellan 80 och 84 är inte alls lika stor. 95-100 är också ganska ointressant eftersom man hamnar där så sällan och det blir svårt med referensramarna. Det intervallet har kanske ett värde om man provar riktigt bra viner mot varandra.

Jag håller med dig i stort men inte din skala. Jag tycker definitivt inte att 87p idag är ett mediokert vin. Min "normala" skala börjar vid 85 som är "ok" upp till 94 som är exceptionellt. Ett riktigt bra vin är 87-90. Om vinet ska få 90 så måste det sticka ut på något sätt eller vara nära att få upp mig i brygga. När jag bedömer vinet så tänker jag aldrig på prislappen. Först efteråt kan jag ibland konstatera att det var bra för pengen...

 

[Patrik Sellin]

Jag håller med dig i stort men inte din skala. Jag tycker definitivt inte att 87p idag är ett mediokert vin. Min "normala" skala börjar vid 85 som är "ok" upp till 94 som är exceptionellt. Ett riktigt bra vin är 87-90. Om vinet ska få 90 så måste det sticka ut på något sätt eller vara nära att få upp mig i brygga. När jag bedömer vinet så tänker jag aldrig på prislappen. Först efteråt kan jag ibland konstatera att det var bra för pengen...

Jag utgick ifrån hur de "stora" vinkritikerna tillämpar skalan. Parker, som typ "uppfann" skalan, ger Cotes du Rhone Rouge 2017 från Guigal 89-91p. Ett vin med 87p är idag alltså avsevärt sämre än Guigals CdR. För mig blir det då ett mediokert vin. (Sedan kan man ju alltid debattera definitionen på "mediokert").
Parker gav Chateau Latour 1997 89p. Utgår man från den referensen så är nog 87p ett bra vin.
Jag gör precis som du: bedömer vinet först och prisvärdheten sedan. Men prisvärdheten bedömer jag utifrån att ett vin för >300 kr ska komma upp i, eller ha potential att komma upp i, 90p. Detta gäller dock inte champagne.
Jag tycker också att det är nästan omöjligt att betygsätta ett vin om man bara dricker ett åt gången. Det är därför som vi alltid försöker ha två viner när vi bedömer månadens vin. Dagsformen spelar väldigt stor roll och har man inget att relatera till så kan betyget för samma vin variera ganska mycket. Jag tycket att man märker det väldigt tydligt med "husviner" som man dricker ofta: ibland är de fantastiska och ibland är de sådär. Två viner är inte på något sätt optimalt, men det är klart bättre än ett.

 

[Mattias Schyberg]

Jag utgick ifrån hur de "stora" vinkritikerna tillämpar skalan. Parker, som typ "uppfann" skalan, ger Cotes du Rhone Rouge 2017 från Guigal 89-91p. Ett vin med 87p är idag alltså avsevärt sämre än Guigals CdR. För mig blir det då ett mediokert vin. (Sedan kan man ju alltid debattera definitionen på "mediokert").
Parker gav Chateau Latour 1997 89p. Utgår man från den referensen så är nog 87p ett bra vin.
Jag gör precis som du: bedömer vinet först och prisvärdheten sedan. Men prisvärdheten bedömer jag utifrån att ett vin för >300 kr ska komma upp i, eller ha potential att komma upp i, 90p. Detta gäller dock inte champagne.
Jag tycker också att det är nästan omöjligt att betygsätta ett vin om man bara dricker ett åt gången. Det är därför som vi alltid försöker ha två viner när vi bedömer månadens vin. Dagsformen spelar väldigt stor roll och har man inget att relatera till så kan betyget för samma vin variera ganska mycket. Jag tycket att man märker det väldigt tydligt med "husviner" som man dricker ofta: ibland är de fantastiska och ibland är de sådär. Två viner är inte på något sätt optimalt, men det är klart bättre än ett.

Just det här med att enbart bedöma ett vin åt gången och dagsform med mera. Håller med dig om den svårigheten. Trots att så är fallet är jag dock av åsikten att det är väldigt nyttigt att öva på att just bedöma vin utan referens för att öva på att bedöma efter de kvalitativa kriterier man använder sig av. Men jag har givetvis märkt att bedömningarna varierar avsevärt mer när jag övar på det viset, men känner samtidigt att variationen minskar tydligt med träning.

Blint utan fysiska referenser handlar nog mest om att skilja ut plonk från mellanklass och toppklass i tre trubbiga steg. Att hitta en typisk ”91-poängare” konsekvent helt utan referens är nog relativt omöjligt skulle jag tro, men att skilja agnarna från vetet anser jag att de flesta av oss vanligtvis klarar relativt konsekvent oberoende av dagsform.

 

[Sarco]

Detta är egentligen inte meningen med denna aktivitet "Låt oss dela en pava..." Med denna aktivitet vill vi dela samma vin mellan forumiter, ibland viner man normalt inte dricker och ibland är det en vintyp man gillar. Det är aldrig några riktigt dåliga viner då prisnivån ligger på runt 200-350 kr. Här inne finns allt mellan nybörjare på vin till skolade sommelierer så beskrivningarna blir därefter och det välkomnar vi. Allt från ren subjektivitet till förmodad objektivitet vilket inte spelar så stor roll då man ändå får en hum om vad man gillar eller ogillar. Sammanfaller detta med vad du själv tycker så har du i viss mån kalibrerat dina smaklökar med den personen. Jag har hittat många pärlor i vinvärlden den vägen via detta forum.
Betygskalan har vi diskuterat i oändlighet. Personligen går jag mer på skalans ord än siffrorna. Ett vin för mig som är "exceptionellt" (90 - 94p) måste verkligen vara exceptionellt i min värld. Därmed tror jag att du har rätt i att det är en viss inflation i betygen.

Hoppsan, här blev det diskussion när man är bortrest

Nej, jag håller med om syftet. Jag tillhör själv de mindre erfarna och utbildade. Och jag vill absolut inte säga att några recensioner inte håller måttet, eller att några bedömningar inte är tillräckligt bra! Däremot tror jag fortfarande att vi tenderar att tappa nyanser i jakten på att beskriva det särskiljande.

Noterar i övrigt att det blev en intressant diskussion om poängsättning och referensramar.

 

[Johan L]

Jag tycker också att det är nästan omöjligt att betygsätta ett vin om man bara dricker ett åt gången. Det är därför som vi alltid försöker ha två viner när vi bedömer månadens vin. Dagsformen spelar väldigt stor roll och har man inget att relatera till så kan betyget för samma vin variera ganska mycket. Jag tycket att man märker det väldigt tydligt med "husviner" som man dricker ofta: ibland är de fantastiska och ibland är de sådär. Två viner är inte på något sätt optimalt, men det är klart bättre än ett.

Det här tycker jag stämmer bra för mig med, men det är också ett bra argument för att inte fastna för mycket i jämförande provningar. Åtminstone för mig personligen är 90p godare ensamt än när det finns ett glas bredvid med 91p. Jag tror det har att göra med att jag fokuserar mer på bristerna i det något sämre vinet när jag har ett något bättre vin att jämföra med.