Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Spelar ett vins "specifikationer" någon roll?

Mattias Schyberg

Administratör
Är inte helt överens med dig om hur du använder termen varumärke. För mig är det namnet på en produkt som ngn skyddar för att slippa att bli kopierad. AOP/DO/DOC m.fl innehåller den delen förstås men är ju så mycket mer. Avsikten från odlarna inom området är förstås att slippa snyltare (både internt inom området och utifrån) när dom efter mycket investeringar byggt upp ryktet för sina produkter på marknaden men även att sätta en lägsta godtagbar standard på det som tillverkas med DOCG-namnet. Lite ungefär som en teknisk produkt som tillverkas i enlighet med ngn Internationell Standard och certfieras av ett institut som är ackrediterat att göra just detta. Utan detta så kan man ju som köpare inte över huvud taget lita på ngn vara där ute må de vara vin, korv, grönsaksvågen på ICA, takbjälkar eller krockkuddar.

Tror att vi båda ogillar kopior och snyltare som exempelvis det som @vininfo.nu visade tidigare. Vi har dock olika syn på vad som är orsaken till det eller hur man skall slippa det. Jag hävdar att det är ofrånkomligt med regleringar av bl.a de skäl jag listat ovan. Allt snyltande visar (i alla fall för mig) att för mycket frihet inom dessa områden inte skapar alls lika mycket innovativt och nytt (en hel del förvisso) som det utnyttjas för att kopiera och snylta på andras hårda arbete. Frestelsen att göra kopior i stället för att skapa nytt blir för stor när möjligheten finns. Att skylla detta på gammal innovation (vilket Champagne ju är ett utmärkt exempel på) och dess senare skydd av den innovationen via sin AOC verkar som ett väldigt konstigt sätt att angripa problemet tycker jag.

Prosecco är en druva och får fortfarande kallas det inom det som nu är Prosecco DOCG. Utanför denna DOCG-zon får den benämnas Glera. Det blev tvunget att göra detta eftersom Prosecco DOCG blev den enda DOCG:n som också var synonymt med en druvsort och att sätta ut druvsortens namn på vinet kunde man ju inte förbjuda så lösningen blev denna. Lite knäppt kanske men Prosecco hade ju ändå blivit i stort sett synonymt med det mousserande vinet så lösningen verkar vara mest praktiskt orienterad.

Proseeco är ju en framgångssaga för dom som jobbat upp namnet internationellt. Skall dom då inte få ngn avkastning på sitt arbete med produkten utan snällt bara sitta och se på medans andra kopierar det dom gjort ? I och med att det är en hel region som gör Prosecco så finns det ju inget annat sätt att skydda sig än genom DOC/DOCG.

Skulle tro att Randall Grahm (gissar här dock) har gjort det han kan för att skydda sina varumärken han också.

EU har sedan 1992 ngt dom kallar "protected designation of origin" (PDO), "protected geographical indication" (PGI), och traditional specialities guaranteed (TSG) som är till för att skydda både producenter och konsumenter från kopior och namnförfalskningar.

Mer finns att läsa här: http://en.wikipedia.org/wiki/Geogra...raditional_specialities_in_the_European_Union

Cava är en DO (inte ett varumärke) men precis som du säger så är den ju inte regionsbunden utan fokuserad på tillverkningsmetoden. Från mitt sätt att se så är detta bara positivt för konsumenter som inte behöver nörda ner sig i vilken producent som gjort vad för att få en vara med viss smak och med en viss grundkvaltet. Utan DO eller AOP så skulle det inte finnas ngn "Cava", "Champagne" eller "Prosecco" utan bara en djungel av mousserande viner med riktiga individuella varumärkesskydd som konsumenterna måste lära sig att hålla isär. Inget problem kanske för en vinnörd men definitivt för en genomsnittlig konsument som plockar vinet från snabbköpshyllan (inte i Sverige dock:)).

Jag tror att utan möjlighet att skydda sin investering i framtiden (med varumärket för den enskilde producenten och AOP för en region) så skulle nog den utveckling och innovation vi alla vill se aldrig äga rum över huvud taget.
Mycket kloka ord, men mycket av det du säger har en konservativ, nästan socialistisk framtoning, där kollektivet framhålls istället för individen (utan att påstå att du är socialist ;)). Jag tycker producenten är viktigast, därefter druva, klimat och jordmån.

Bonny Doon gör skämtsamma och mediokra kopior på de franska originalen. Det är mer av kuriosaviner som är lite kul, men inte mer än så. Dock är de bra bevis på att det går att göra skamlösa kopior oavsett de AOP-skydd som finns. Det skulle såklart bli konstigt om han fick skriva att "A Proper Claret" är en Bordeaux, men varför skulle han vilja, han har ju ett eget ursprung att förmedla?

Jag tror inte heller att den amerikanska medelsvensson har särskilt svårt att hitta den vinstil som eftersöks i matbutiken, även om vinera endast skulle ha amerikanskt ursprung. De flesta signalerar tydligt vad det är för vin på etiketten.

Jag tror faktiskt att de kan ha svårare med europeiska viner om jag skall vara ärlig. Många tror ju att Chablis är en druva och hur säkerställer man att man hittar rätt i råttboet Bourgogne rent allmänt utan att vara rejält påläst?

Vi får helt enkelt vara överens om att vara oense. Jag inser absolut att det finns många fördelar med reglering, men det finns fördelar med slappare reglering också. Ingen vinproducent i världen kan hävda att deras vin kommer från Napa Valley utan att göra det. Detta skydd är tillräckligt i min värld. Det borgar dessutom för kvalitet, då det är en plats med bra förutsättningar för vinodling. Det skyddar dock inte från dåligt vin, men det gör inte AOP-reglerna heller bevisligen med tanke på hur mycket skräp man kan hitta där också. Det garanterar dock en viss vinstil vilket kan underlätta på många vis.

Återigen, fördelar och nackdelar. Så lite reglering som möjligt är min melodi. Exakt vilken nivå som är lagom är jag lite osäker på dock.
 

Mattias Schyberg

Administratör
Och det är inte så att de flesta amerikanska regioner har börjat med att göra kopior av framför allt franska viner, och i en del (särskilt några decennier bakåt) även ägnat sig åt renommésnyltning i namngivningen?
Så är det, men den typen av viner är bara att rösta bort med plånboken (undvika köp), precis som vi borde göra med "Most Wanted Zin" från Italien. :)
 

Vino fino

Medlem
Jag tror faktiskt att de kan ha svårare med europeiska viner om jag skall vara ärlig. Många tror ju att Chablis är en druva och hur säkerställer man att man hittar rätt i råttboet Bourgogne rent allmänt utan att vara rejält påläst?
Inte så säker på det, faktiskt. Har läst flera artiklar på sistone om den nordamerikanska marknadens kraftigt ökande efterfrågan på traditionella (icke-druvdeklarerande) europeiska vinstilar. De köper alltså mer och mer av det som du menar är dinosauriestimulerande och utvecklingshämmande.;) Min personliga uppfattning är att det är en mognadsprocess: ju mer bildad man blir, desto mer uppskattar man det autentiska.

"USA räddar Rioja", "USA räddar Beaujolais", etc. Tvärtom tror jag att jänkarna håller på att bli ett föredöme (för mig) vad det gäller konsumtionsmönster i finvinskategorin. Trots att de måste leta ordentligt för att hitta druvsort på baksidan av flaskan...

"The DOCa Rioja wine region announced today that exports of the Reserva and Gran Reserva category have consistently increased over the past several years, by over 30% so far as of June 2012, and by 57% in 2011, year over year. Demand has swung from younger, more modern-styled wines to the more classic, aged wines, showing that people’s palates have expanded to the next level in favor of Rioja’s traditional offering. While modern styles have maintained their appeal, the classic styles have increased in popularity dramatically.

“A few years ago, the modern style grew more favored in the U.S.,” said Victor Pascual Artacho, Rioja DOCa Chairman. “While this style remains a popular choice, we are noticing an increasing demand on the U.S. market for traditional and classic Riojas in the premium aged categories.”

http://us.riojawine.com/multimedia/files/Classic Riojas Release.pdf

“Beaujolais sales seem to increase every year at every level, Nouveau, Villages, and Cru. Cru delivers the best value because you can spend $15 to $30 a bottle and keep the wines for years.”

Fulton, too, has seen an escalated interest in Cru. “I have never been asked for Nouveau…I find that our list tends to attract consumers who want to experience different types of Cru and want to discuss it to understand the intricacies of it.”


http://chasingthevine.com/category/france/beaujolais-france/

Well, times have changed: we are seeing a Beaujolais renaissance here in Quebec. Over the past three years, wines of many of the small, artisanal producers that used to be only available on private import have now found their ways onto the shelves at the SAQ — on SAQ.com, there are 105 listings.
(SAQ är Quebecs motsvarighet till Världens Bästa Och Mest Självgoda Monopol)
http://montrealgazette.com/life/food/bill-zacharkiw-beaujolais-crus-are-serious-wines
 

Mattias Schyberg

Administratör
Inte så säker på det, faktiskt. Har läst flera artiklar på sistone om den nordamerikanska marknadens kraftigt ökande efterfrågan på traditionella (icke-druvdeklarerande) europeiska vinstilar. De köper alltså mer och mer av det som du menar är dinosauriestimulerande och utvecklingshämmande.;) Min personliga uppfattning är att det är en mognadsprocess: ju mer bildad man blir, desto mer uppskattar man det autentiska.

"USA räddar Rioja", "USA räddar Beaujolais", etc. Tvärtom tror jag att jänkarna håller på att bli ett föredöme (för mig) vad det gäller konsumtionsmönster i finvinskategorin. Trots att de måste leta ordentligt för att hitta druvsort på baksidan av flaskan...

"The DOCa Rioja wine region announced today that exports of the Reserva and Gran Reserva category have consistently increased over the past several years, by over 30% so far as of June 2012, and by 57% in 2011, year over year. Demand has swung from younger, more modern-styled wines to the more classic, aged wines, showing that people’s palates have expanded to the next level in favor of Rioja’s traditional offering. While modern styles have maintained their appeal, the classic styles have increased in popularity dramatically.

“A few years ago, the modern style grew more favored in the U.S.,” said Victor Pascual Artacho, Rioja DOCa Chairman. “While this style remains a popular choice, we are noticing an increasing demand on the U.S. market for traditional and classic Riojas in the premium aged categories.”

http://us.riojawine.com/multimedia/files/Classic Riojas Release.pdf

“Beaujolais sales seem to increase every year at every level, Nouveau, Villages, and Cru. Cru delivers the best value because you can spend $15 to $30 a bottle and keep the wines for years.”

Fulton, too, has seen an escalated interest in Cru. “I have never been asked for Nouveau…I find that our list tends to attract consumers who want to experience different types of Cru and want to discuss it to understand the intricacies of it.”


http://chasingthevine.com/category/france/beaujolais-france/

Well, times have changed: we are seeing a Beaujolais renaissance here in Quebec. Over the past three years, wines of many of the small, artisanal producers that used to be only available on private import have now found their ways onto the shelves at the SAQ — on SAQ.com, there are 105 listings.
(SAQ är Quebecs motsvarighet till Världens Bästa Och Mest Självgoda Monopol)
http://montrealgazette.com/life/food/bill-zacharkiw-beaujolais-crus-are-serious-wines
Bland finvinsdrickarna så har alltid Europa varit i framkant, möjligtvis med undantag av USA efter svallvågorna och högmodet i samband med blindprovningen i Paris, men det blir ju inte mer autentiskt för att det är klassiskt. Jag gillar också europeiska viner för övrigt. ;)

Sydafrika existerar knappt i USA, trots flera hundra års vinhistoria. Kanske blir det nästa fluga?

Men låt oss för guds skull undvika att glida in i en nya världen versus gamla världen-diskussion, för det är jag alldeles för mogen för att nappa på. ;)
 

Vino fino

Medlem
Bland finvinsdrickarna så har alltid Europa varit i framkant, möjligtvis med undantag av USA efter svallvågorna och högmodet i samband med blindprovningen i Paris, men det blir ju inte mer autentiskt för att det är klassiskt. Jag gillar också europeiska viner för övrigt. ;)

Sydafrika existerar knappt i USA, trots flera hundra års vinhistoria. Kanske blir det nästa fluga?

Men låt oss för guds skull undvika att glida in i en nya världen versus gamla världen-diskussion, för det är jag alldeles för mogen för att nappa på. ;)
Nya världen mot gamla har jag aldrig ägnat mig åt, tvärtom. Men mer autentiskt för att det är klassiskt blir det faktiskt, det är innebörden av ordet "autentisk"--- ursprunglig, med en enda upphovsman, etc. Just därför älskar jag Carmenére från Chile, Malbec från Mendoza, Zin från Kalifornien, m.m m.m. Det är de högsta uttrycken inom respektive stil som bara kan återskapas på plats.

Min poäng var inte att europeiska viner alltid varit "bäst" (dyrast i sin kategori), för så är det förstås, utan poängen var att ursprungsskyddet fyller sin funktion och att det inte hämmar producenter och konsumenter. Tvärtom. Det är en kvalitetsstämpel.

Jag tror nog att sydafrikanska viner har en ljus framtid generellt, även i USA. Exportsiffrorna ser väldigt bra ut, även om UK och Kina är viktigare än USA för Sydafrika (av olika skäl, inte minst frihandelsavtal).
 

Mattias Schyberg

Administratör
Nya världen mot gamla har jag aldrig ägnat mig åt, tvärtom. Men mer autentiskt för att det är klassiskt blir det faktiskt, det är innebörden av ordet "autentisk"--- ursprunglig, med en enda upphovsman, etc. Just därför älskar jag Carmenére från Chile, Malbec från Mendoza, Zin från Kalifornien, m.m m.m. Det är de högsta uttrycken inom respektive stil som bara kan återskapas på plats.

Min poäng var inte att europeiska viner alltid varit "bäst" (dyrast i sin kategori), för så är det förstås, utan poängen var att ursprungsskyddet fyller sin funktion och att det inte hämmar producenter och konsumenter. Tvärtom. Det är en kvalitetsstämpel.

Jag tror nog att sydafrikanska viner har en ljus framtid generellt, även i USA. Exportsiffrorna ser väldigt bra ut, även om UK och Kina är viktigare än USA för Sydafrika (av olika skäl, inte minst frihandelsavtal).
Bra skrivet och jag håller med om mycket även om det finns en hel del konservatism i dina åsikter, men det är inget fel i det. :)
 

Vino fino

Medlem
Bra skrivet och jag håller med om mycket även om det finns en hel del konservatism i dina åsikter, men det är inget fel i det. :)
Jag är ärkekonservativ och det tänker jag inte be om ursäkt för. :)

På ett filosofiskt plan kan vi väl fundera över värdeladdningen i ord som "förändring" och "modern". Jag motsätter mig att dessa skulle vara positivt laddade, även om det i Sverige ofta implicit uppfattas på det viset. På andra ställen i världen betyder de andra saker. Jag vill inte hävda att "förändring" och "modern" automatiskt är negativa, men jag tänker heller inte skriva under på att de a priori är positiva. Jag gillar inte när man använder termer som "omodern" eller "konservativ" i nedsättande bemärkelse. Min ansats är alltid: vi får väl se vem som hade rätt, om 1000 år. (Ingen av oss lever då, men det bevisar inte att "förändrarna" hade rätt).

Om munkarna i Beaune visste vilka plättar och druvor som var bäst redan för 700 år sedan, vilka är vi att försöka bortförklara det och plantera Nebbiolo i jorden i Richebourg?
Om 500 år kommer vinmakarna i Stag's Leap hårdnackat försvara sin Cab som de har odlat där i 650 år, och vägra plantera något annat, och vägra godkänna Syrah som ingående del i viner märkta med Stag's Leap AVA. Sannolikt kommer deras viner vara lika dyra som Pauillac.

Nä, låt varje region utveckla sin egen autentiska stil, och gärna skydda sig mot avundsjuka efterapare. Efteraparna får hitta på något eget.

:):)
 

Mattias Schyberg

Administratör
Jag är ärkekonservativ och det tänker jag inte be om ursäkt för. :)

På ett filosofiskt plan kan vi väl fundera över värdeladdningen i ord som "förändring" och "modern". Jag motsätter mig att dessa skulle vara positivt laddade, även om det i Sverige ofta implicit uppfattas på det viset. På andra ställen i världen betyder de andra saker. Jag vill inte hävda att "förändring" och "modern" automatiskt är negativa, men jag tänker heller inte skriva under på att de a priori är positiva. Jag gillar inte när man använder termer som "omodern" eller "konservativ" i nedsättande bemärkelse. Min ansats är alltid: vi får väl se vem som hade rätt, om 1000 år. (Ingen av oss lever då, men det bevisar inte att "förändrarna" hade rätt).

Om munkarna i Beaune visste vilka plättar och druvor som var bäst redan för 700 år sedan, vilka är vi att försöka bortförklara det och plantera Nebbiolo i jorden i Richebourg?
Om 500 år kommer vinmakarna i Stag's Leap hårdnackat försvara sin Cab som de har odlat där i 650 år, och vägra plantera något annat, och vägra godkänna Syrah som ingående del i viner märkta med Stag's Leap AVA. Sannolikt kommer deras viner vara lika dyra som Pauillac.

Nä, låt varje region utveckla sin egen autentiska stil, och gärna skydda sig mot avundsjuka efterapare. Efteraparna får hitta på något eget.

:):)
Ja ja, du började ju så bra och så slutade det så här. ;)
 

Bearman

a´lea iacta est iterum
Jag är helt öppen för nya influenser och det tänker jag inte be om ursäkt för. :)

På ett filosofiskt plan håller jag med att man kan fundera över värdeladdningen i ord som konservatism kontra progressiv, framåtblickande, utvecklande.

Jag vill hävda att nya influenser är av godo och de som lyckas för utvecklingen framåt, de som inte följer med utvecklingen kommer att så småningom gå under.

Min ansats är alltid: Människan måste utvecklas för att komma framåt. Det tror jag även att den "gamla" världen gjort genom historien.

Den stora skillnaden mellan de "gamla kända" områden och de som vill uppåt, är att de "gamla" vet att de kan ta ut ett relativt högt pris och kan således lägga mycket resurser på att skapa ett "hyggligt" vin.

Många har provat utmana de "gamla" och de som lyckas kommer i framtiden skapa de "bästa" vinerna....
 

Mattias Schyberg

Administratör
Jag är helt öppen för nya influenser och det tänker jag inte be om ursäkt för. :)

På ett filosofiskt plan håller jag med att man kan fundera över värdeladdningen i ord som konservatism kontra progressiv, framåtblickande, utvecklande.

Jag vill hävda att nya influenser är av godo och de som lyckas för utvecklingen framåt, de som inte följer med utvecklingen kommer att så småningom gå under.

Min ansats är alltid: Människan måste utvecklas för att komma framåt. Det tror jag även att den "gamla" världen gjort genom historien.

Den stora skillnaden mellan de "gamla kända" områden och de som vill uppåt är att de "gamla" vet att de kan ta ut ett relativt högt pris och kan således lägga mycket resurser på att skapa ett "hyggligt" vin.

Många har provat utmana de "gamla" och de som lyckas kommer i framtiden skapa de "bästa" vinerna....
Halleluja!
 

Vino fino

Medlem
Jag är helt öppen för nya influenser och det tänker jag inte be om ursäkt för. :)

På ett filosofiskt plan håller jag med att man kan fundera över värdeladdningen i ord som konservatism kontra progressiv, framåtblickande, utvecklande.

Jag vill hävda att nya influenser är av godo och de som lyckas för utvecklingen framåt, de som inte följer med utvecklingen kommer att så småningom gå under.

Min ansats är alltid: Människan måste utvecklas för att komma framåt. Det tror jag även att den "gamla" världen gjort genom historien.

Den stora skillnaden mellan de "gamla kända" områden och de som vill uppåt, är att de "gamla" vet att de kan ta ut ett relativt högt pris och kan således lägga mycket resurser på att skapa ett "hyggligt" vin.

Många har provat utmana de "gamla" och de som lyckas kommer i framtiden skapa de "bästa" vinerna....
Håller helt med dig, utom i avseende dina motsatser till konservativ, och den fundamentala skillnaden mellan kulturarv (som vin) och teknisk utveckling för överlevnad som är något annat, men vi lämnar det. Hittills är samma vinområden som var tuffa för 400 år sedan fortfarande tuffa (eller egentligen ännu tuffare, om man ser till reellt pris, eller om man så vill, BigMac-index). Jag tycker också att nya influenser är av godo men hittills har "utvecklingen" inte övertagit det etablerade.

Det finns några få undantag till denna regel, i små volymer, som t.ex. Priorat, och mer specifikt Pingus, men en dinosaur som mig--- eller Peter Sisseck--- skulle hävda att Pingus var redan etablerad för 200 år sedan som extraordinär växtplats. Vi får se vad som händer, och vem som sitter med rätt lottorad. Men hittills är bevisen överväldigande för den som pekade på det som var tuffast för 400 år sedan fortfarande idag pekar på det som är tuffast. Därmed inte sagt att utvecklingen ska stanna--- kör hårt, varsågod, gör allt ni kan.
 

vininfo.nu

Medlem
En Cabernet Sauvignon från Toscana är inte en kopia på en Bordeaux, då den är tillverkad i Toscana. Den smakmässiga stilen och druvsammansättningen kan dock ha kopierats in i minsta detalj. Ursprunget har betydelse och ursprunget KAN inte kopieras. Det är stor skillnad på en barossashiraz och en Syrah från norra Rhône. Här har Australien bidragit med en helt egen vinstil genom att ge Syrah ett helt annat uttryck. Producenter som gör vin i denna stil brukar kalla sina viner för Shiraz istället för Syrah som mer indikerar stilen i norra Rhône.

Låter som det bara kan göras bordeauxkopior i bordeaux, för gör man det någon annanstans är det per automatik inte kopior... En kopia trodde jag var just när man försöker kopiera en produkt, dess innehåll, dess fördelar, etc. och försöka dra nytta av vad andra har åstadkommit. Även om detta är på en helt annan plats på jorden och långt senare. En kopia är inte bara när man knyckt namnet... Det är inte Frankrike, Champagnes och Bordeaux's fel att allt som görs på samma druvsorter, med samma produktionsmetod, med franska beteckningar, etc betecknas/anses vara kopior. Det är ju kopior ingenting annat. En bordeauxblend, lagrad franska barriquer, buteljerade på bordeauxbuteljer, etc. är någon form av kopia oavsett om den görs i USA, Argentina, Italien, eller i Languedoc. Sedan kan vinet vara - beroende på tycke - vara bättre än orginalet, men det är en helt annan sak... Skulle t.o.m. vilja påstå att en godis som smakar cola är någon form av kopia av just cocacola, även om apotekarnas cola är en "närmare" kopia...

Jag tror inte heller att den amerikanska medelsvensson har särskilt svårt att hitta den vinstil som eftersöks i matbutiken, även om vinera endast skulle ha amerikanskt ursprung. De flesta signalerar tydligt vad det är för vin på etiketten.

Jag tror faktiskt att de kan ha svårare med europeiska viner om jag skall vara ärlig. Många tror ju att Chablis är en druva och hur säkerställer man att man hittar rätt i råttboet Bourgogne rent allmänt utan att vara rejält påläst?

Producent och druva? Förstår inte hur det kan signalera mer vad det är för vin än producent och Chablis, speciellt inte om man ändå tror det är en druvsort. Slutresultatet blir ju att man vet precis lika lite om ett vinet... Dessutom så brukar billigare franska importviner (till USA) även dom ha druvsort på etiketten (om det nu är den viktigaste informationen). Dessutom så tror jag att en amerikan som brukar köpa bordeaux, champagne eller barolo vet nog precis lika mycket om vad det är för vin han köper än en som köper en "merlot"...

...Jag tycker producenten är viktigast, därefter druva, klimat och jordmån...

När det gället vad jag vill dricka så väljer jag främts efter vintyp och ursprungsområde. Vill jag ha ett alsacevin så är det inte säkert att jag ens valt druva först (trots att här finns val). Dessutom så håller jag mig på en kvalitetsnivå där jag nästintill alltid vet vad jag får. Jag väljer generellt inte efter producent även om kännedom om en producent i hög grad påverkar. Dessutom så påverkar ofta ursprunget mer än ett producentnamn (som det finns alltför många utav). En riesling från alsace, mosel, rheingau eller australien skiljer åt mer än vad det gör mellan två halvtorra moselrieslings. Samma sak när jag vill ha en cab där - frankofil som jag är - jag oftast väljer en bordeaux. Sedan väljer jag prisklass, årgång och producent, lite beroende på hur dåligt utbudet är. Att välja efter producent först går kanske att göra när man väljer vin från Sydafrika där producenterna räknas i hundratal, men bara Alsace har många fler producenter än så...
 

Mattias Schyberg

Administratör
Låter som det bara kan göras bordeauxkopior i bordeaux, för gör man det någon annanstans är det per automatik inte kopior... En kopia trodde jag var just när man försöker kopiera en produkt, dess innehåll, dess fördelar, etc. och försöka dra nytta av vad andra har åstadkommit. Även om detta är på en helt annan plats på jorden och långt senare. En kopia är inte bara när man knyckt namnet... Det är inte Frankrike, Champagnes och Bordeaux's fel att allt som görs på samma druvsorter, med samma produktionsmetod, med franska beteckningar, etc betecknas/anses vara kopior. Det är ju kopior ingenting annat. En bordeauxblend, lagrad franska barriquer, buteljerade på bordeauxbuteljer, etc. är någon form av kopia oavsett om den görs i USA, Argentina, Italien, eller i Languedoc. Sedan kan vinet vara - beroende på tycke - vara bättre än orginalet, men det är en helt annan sak... Skulle t.o.m. vilja påstå att en godis som smakar cola är någon form av kopia av just cocacola, även om apotekarnas cola är en "närmare" kopia...



Producent och druva? Förstår inte hur det kan signalera mer vad det är för vin än producent och Chablis, speciellt inte om man ändå tror det är en druvsort. Slutresultatet blir ju att man vet precis lika lite om ett vinet... Dessutom så brukar billigare franska importviner (till USA) även dom ha druvsort på etiketten (om det nu är den viktigaste informationen). Dessutom så tror jag att en amerikan som brukar köpa bordeaux, champagne eller barolo vet nog precis lika mycket om vad det är för vin han köper än en som köper en "merlot"...



När det gället vad jag vill dricka så väljer jag främts efter vintyp och ursprungsområde. Vill jag ha ett alsacevin så är det inte säkert att jag ens valt druva först (trots att här finns val). Dessutom så håller jag mig på en kvalitetsnivå där jag nästintill alltid vet vad jag får. Jag väljer generellt inte efter producent även om kännedom om en producent i hög grad påverkar. Dessutom så påverkar ofta ursprunget mer än ett producentnamn (som det finns alltför många utav). En riesling från alsace, mosel, rheingau eller australien skiljer åt mer än vad det gör mellan två halvtorra moselrieslings. Samma sak när jag vill ha en cab där - frankofil som jag är - jag oftast väljer en bordeaux. Sedan väljer jag prisklass, årgång och producent, lite beroende på hur dåligt utbudet är. Att välja efter producent först går kanske att göra när man väljer vin från Sydafrika där producenterna räknas i hundratal, men bara Alsace har många fler producenter än så...
Jag anser att den vinstil som produceras i Bordeaux har blivit normen för hur en typisk blend med Cabernet Sauvignon, Merlot och Cabernet Franc smakar. Idag finns det dock mängder med tolkningar som har sitt egna uttryck, till och med så tydligt att man ofta kan plocka ut dem i blindprovning.

Allt har ju ett ursprung. Vinets ursprung anses väl komma från någonstans i Georgien om det stämmer, men oavsett vem som stod för ursprunget så har mycket vin passerat våra strupar sedan dess.

Självklart så är de klassiska vinregionerna i Europa vinkulturens vagga, men det gör inte allt annat till kopior, det är bara fånigt att påstå när vissa "kopior" har funnits i hundratals år. Jag menar, är användningen av Grenache i södra Rhône detsamma som att vinerna är kopior av det spanska ursprunget? Och om det är på det viset att man oavsett AOP-regler gör kopior i övriga vinvärlden så verkar ju inte ursprungsskyddet spela så stor roll trots allt då kopiorna görs ändå. Som sagt, i princip alla vinregioner har ett ursprungsskydd, skillnaden är att de inte styr hur vinet måste smaka och tillverkas, det lämnas till vinmakaren att avgöra.
 

chambertin

Medlem
Jag anser att den vinstil som produceras i Bordeaux har blivit normen för hur en typisk blend med Cabernet Sauvignon, Merlot och Cabernet Franc smakar.
Möjligen Medoc/Graves men knappast Bordeaux som helhet.
För mig är i alla fall uttrycket på en Merlot-dominerad Pomerol ganska fjärran från en CF-dominerad St.Emilion som i sin tur avviker rejält från många Medocer.

Som sagt, i princip alla vinregioner har ett ursprungsskydd, skillnaden är att de inte styr hur vinet måste smaka och tillverkas, det lämnas till vinmakaren att avgöra.
Var någonstans i AOP-systemet styrs det hur vinet skall smaka och tillverkas menar du ?

Trodde att det var fritt fram för hur mkt ekfat man ville ha, vildjäst eller odlad, kallmecaration, jästemperatur, malo eller inte, mognadsgrad på druvorna, extraktionsgraden, jäsning med hela klasar eller ej, mängden pressvin i slutliga blenden osv, osv.
Visst styr man vilka druvsorter som är tillåtna, vilken min (ibland max) alkoholhalt som vinet skall ha och hur stort uttag man får göra men utöver det så är ju vinmakningen fortfarande väldigt fri att utföras som producenten själv vill (undantaget de flesta mousserande viner då där metoden och tiden på flaska är styrd även den).
 

Mattias Schyberg

Administratör
Möjligen Medoc/Graves men knappast Bordeaux som helhet.
För mig är i alla fall uttrycket på en Merlot-dominerad Pomerol ganska fjärran från en CF-dominerad St.Emilion som i sin tur avviker rejält från många Medocer.


Var någonstans i AOP-systemet styrs det hur vinet skall smaka och tillverkas menar du ?

Trodde att det var fritt fram för hur mkt ekfat man ville ha, vildjäst eller odlad, kallmecaration, jästemperatur, malo eller inte, mognadsgrad på druvorna, extraktionsgraden, jäsning med hela klasar eller ej, mängden pressvin i slutliga blenden osv, osv.
Visst styr man vilka druvsorter som är tillåtna, vilken min (ibland max) alkoholhalt som vinet skall ha och hur stort uttag man får göra men utöver det så är ju vinmakningen fortfarande väldigt fri att utföras som producenten själv vill (undantaget de flesta mousserande viner då där metoden och tiden på flaska är styrd även den).
Om nu variationen är så stor inom en och samma appellation så kan man ju fråga sig vad ursprungsmärkningen har för betydelse utöver den ursprungsmärkning som används internationellt?

Visst, druvmaterialsbegränsningen ger ju en begränsad flora av vintyper, men det är väl i princip allt av betydelse förutom en del andra småsaker som inte brukar spela någon roll om man väljer en kvalitetsvinsproducent.

Men nog om detta nu, det finns såklart massor av fördelar med vinlagar men jag tycker inte att de behöver reglera hårdare än nödvändigt. Att sålla bort låg kvalitet hade dock varit önskvärt, dvs en producent kanske skulle behöva låta sina viner blindprovas och kvalitetssäkras för att få sin märkning, precis som det fungerar med portvin?

Det hade jag tyckt om tror jag. Ett sigill som garanterar att vinet som jag har köpt håller en viss kvalitetsnivå, som har bedömts helt blint av oberoende part. Men visst, det skulle också minska frihetsgraderna för en producent, men det hade blivit rättvist å andra sidan och märkningen hade verkligen betytt något!

Var det inte något liknande som låg bakom vinet "No Name" som Borgogno producerar, dvs att vinet inte uppfyllde de sensoriska kraven för en Barolo eller liknande vilket ledde till det allmänna namnet utan DOCG-märkning?
 

chambertin

Medlem
Om nu variationen är så stor inom en och samma appellation så kan man ju fråga sig vad ursprungsmärkningen har för betydelse utöver den ursprungsmärkning som används internationellt?

Visst, druvmaterialsbegränsningen ger ju en begränsad flora av vintyper, men det är väl i princip allt av betydelse förutom en del andra småsaker som inte brukar spela någon roll om man väljer en kvalitetsvinsproducent.

Men nog om detta nu, det finns såklart massor av fördelar med vinlagar men jag tycker inte att de behöver reglera hårdare än nödvändigt. Att sålla bort låg kvalitet hade dock varit önskvärt, dvs en producent kanske skulle behöva låta sina viner blindprovas och kvalitetssäkras för att få sin märkning, precis som det fungerar med portvin?

Det hade jag tyckt om tror jag. Ett sigill som garanterar att vinet som jag har köpt håller en viss kvalitetsnivå, som har bedömts helt blint av oberoende part. Men visst, det skulle också minska frihetsgraderna för en producent, men det hade blivit rättvist å andra sidan och märkningen hade verkligen betytt något!

Var det inte något liknande som låg bakom vinet "No Name" som Borgogno producerar, dvs att vinet inte uppfyllde de sensoriska kraven för en Barolo eller liknande vilket ledde till det allmänna namnet utan DOCG-märkning?
Bdx har ju en uppsjö av appellationer och den enklaste är ju nästan som en AVA + druvbegränsningar.

St.Emilion Grand Cru Classé A/B fungerar ju lite som du efterfrågar vg att man provar huruvida vinerna uppfyller kraven. Vet dock inte hur det går till och hur kriterierna ser ut.
 

Vino fino

Medlem
Att sålla bort låg kvalitet hade dock varit önskvärt, dvs en producent kanske skulle behöva låta sina viner blindprovas och kvalitetssäkras för att få sin märkning, precis som det fungerar med portvin?

Det hade jag tyckt om tror jag.
Det är ju just så som AOC upprätthålls! Blindprovningar av lokal expertis.

Skönt att se att fan går i kyrkan! :):):)
 

gece

Man vänjer sig.
Jag är ärkekonservativ och det tänker jag inte be om ursäkt för. :)

På ett filosofiskt plan kan vi väl fundera över värdeladdningen i ord som "förändring" och "modern". Jag motsätter mig att dessa skulle vara positivt laddade, även om det i Sverige ofta implicit uppfattas på det viset. På andra ställen i världen betyder de andra saker. Jag vill inte hävda att "förändring" och "modern" automatiskt är negativa, men jag tänker heller inte skriva under på att de a priori är positiva. Jag gillar inte när man använder termer som "omodern" eller "konservativ" i nedsättande bemärkelse. Min ansats är alltid: vi får väl se vem som hade rätt, om 1000 år. (Ingen av oss lever då, men det bevisar inte att "förändrarna" hade rätt).

Om munkarna i Beaune visste vilka plättar och druvor som var bäst redan för 700 år sedan, vilka är vi att försöka bortförklara det och plantera Nebbiolo i jorden i Richebourg?
Om 500 år kommer vinmakarna i Stag's Leap hårdnackat försvara sin Cab som de har odlat där i 650 år, och vägra plantera något annat, och vägra godkänna Syrah som ingående del i viner märkta med Stag's Leap AVA. Sannolikt kommer deras viner vara lika dyra som Pauillac.

Nä, låt varje region utveckla sin egen autentiska stil, och gärna skydda sig mot avundsjuka efterapare. Efteraparna får hitta på något eget.

:):)
Bara för att trolla lite, får man lite blygsamt föreslå en bojkott av alla dessa moderna post-phylloxera-Bordeaux utan ens någon tillstymmelse till Carménère? ;)
 
Toppen