Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

Kunde naturligtvis inte hålla mig utan vi började kvällen med en magnum av Le Clos Cazals 2002. Enorm doft redan när jag öppnade flaskan. Har aldrig kännt så mycket mineral både i doft och smak, som i denna, men inte den vanliga kritan utan granit. Passade ju bra ute på Koster! Fortfarande väldigt ung med massor av syra och mycket komplexitet, som väntar på att utvecklas. På slutet efter lite värme en doft av lakrits. Till förrätt naturligtvis min favorit, Kalix löjrom, jag är ju en enkel man. Varmrätten var rulader av rödspätta på en bädd av färsk spenat med fyllning av morot och purjolök och med chablissås. Fantastiskt gott. Sköljdes ner med massor av chablis. Till tolvslaget drack vi kaffe med Bortran Solera 1893, en mindre söt lillebror till Ron Zacapa.
Hummern hämtade vi idag på väg hem och delade på en ikväll och sparar en till fredag kväll.
Visa bifogad bild 439

Snyggt inlägg nummer 1000 i det här ämnet.
 

Gurto

Medlem
Mitt Nyårsdricka:
Selosse Initial Glömde kolla deg men köpt av SBs senaste. (Snittar med fläskrillette och cornichons samt till förrätten chèvretoast med torkade serranochips) Fet koncentrerad frukt med karamelliserade drag, riktigt vass syra. Min första Selosse. Väldigt bra men känns lite för knuten ännu. Passade bra både till de feta snittarna och den salta förrätten.

Cigliuti Barbaresco Serraboella 2009 ("grillbuffé") Mörk kraftig frukt och klassiska tjärtoner och gott om kryddighet. God men i en lite mulligare version av Nebbiolo som kanske inte är mitt förstahandsval. Svårt att säga om det passade den lite tråkiga varmrätten.

Andre Clouet Tror flaskan är köpt för cirka 1,5-2 år sedan. (Tolvslaget) Tycker nog denna billigskumpa levererar rätt bra ändå. Rund med toner av mogna äpplen, vettig koncentration. Betydligt lägre syra än Selosse.
 

Per Stade

Lege artis
Val de Mer är Patricks samarbete med en champagneproducent som heter Moutard-Diligent (om jag minns rätt...). Patrick överser verksamheten på veckobasis medan Moutard-bossens son driver det på daglig basis. Grabben har blivit rätt duktig, enligt Patrick. Varumärket är gjort i huvudsak för den amerikanska marknaden. Både Patrick och hans sidekick Sylvie är partners i firman som tack för hjälpen.

Jag har provat några av vinerna och de är av god kvalitet men med Patricks egna viner finns inte mycket gemensamt. Crémanten man gör är inte alls tokig och priserna för Chablisvinerna är lägre än för Patrick Piuzes egna viner.

Man har bytt distributör i USA nyligen men mer än så vet jag inte.

Skriv gärna några rader efter att du provat dessa, @Per Stade !


Har inte haft riktig tid att rapportera om min syn på lite av de viner, som vi drack i NY för en månad sedan.
Nåväl Martin har helt rätt, det är Moutard-Diligent som samarbetar med Patrick Puize. På etiketterna står
det "Vinifié, élevé par Patrick Puize et mis en boutille par SARL Moutard-Diligent à Chablis, France".
Bägge vinerna var ganska blyga, hade inte alls den kraft eller de syra, som jag väntar mig från Patrick Puize.
Lite besviken blev jag förstås. Val de Mer 2011 Les Forets chablis premier cru hade mer fatkaraktär än
Val de Mer 2011 Vaudesir chablis grand cru, men faktiskt inte störande, normalt brukar jag ha väldigt
svårt för vanillinsmaken i ekade vitviner. Men troligen var det väl för att bägge vinerna var ganska menlösa.
Övriga mer intressanta upplevelser var att vi drack en flaska Krug "Grande Cuvée Savoir Faire". Det är alltså
den Grand Cuvée som består av mer reservviner än någon tidigare GC och dessutom legat extra länge i Krugs
källare. Tyvärr hade vi lite bråttom till en middag på Union Club så istället för att prova med lite andakt så
slängde vi i stort sett i oss champagnen innan taxin kom. Någon tid för djupare analys blev det alltså inte mer
än att den fortfarande smakade på tok för ungt. Kräver nog ytterligare ett antal år i källaren.
Dessutom var jag på en champagneprovning hos vinhandlaren, som jag brukar handla av. Att spotta Krug,
Cristal och Dom Perignon låter bättre än det var. Inte en chans att kunna dofta och smaka på vinerna när
man ska stå och trängas bland massor av människor. Det var dock roligt att träffa Bruno Paillard, som
visade sig vara oerhört lång och dessutom har en intressant portfölj där både Bdb och årgångsvinet var
riktigt trevliga. Men som sagt det var oerhört svårt att egentligen få någon riktig uppfattning i den kakafoni,
som rådde.





bild.JPG

Granen vid Rockefeller center som tändes den 4 december
 

Per Stade

Lege artis
Glömde att skriva att vi drack en del Pinot Noir från Russian River, som är min svågers favoritviner och en flaska Roederer Brut Premier, som jag köpte ett par lådor av för två och ett halvt år sedan och som de hade kvar en flaska i kylen av. Än en gång bekräftades det faktum att NV-champagne av bra kvalité som får några års lagring bara blir ännu bättre.
 

gece

Man vänjer sig.
Har varit i Tanzania över helgerna och och jag anade det är kanske inget ställe man åker till för vinets skull, så jag packade ner en kvartsmagnum Krug GC (Krug-ID 212026, deggad våren 2012 m basår 2007) för att fira årsdagen av min födelse. Korken var väldigt medgörlig vid öppnande och den var inte så utsvängd som de brukar vara, en doft av sherry slår emot mig och jag börjar noja över defekt. Smakade fint, men klart mer utvecklad än jag minns mina tidigare KGC-upplevelser. Svamp, nötter och mogna gula äpplen, men också en maffig syra som bär upp hela alltet - bra som sagt, men klart oxidativt utvecklad, påminde rätt mycket om en vit Rioja med bubblor. Jag vet att kvartsmagnumar mognar snabbare än halv- och helmagnum, men jag undrar om det här var en defekt i sin linda eller om de brukar vara så här mogna knappt två år efter degg?

Tilltänkt nyårsbubbel var en flaska Kilimanjaro Premium Lager men hotellets kökshygien gjorde sig påmind och tolvslaget firades med en flaska vatten. Därefter kickstartade jag 2014 med en stunds högljudd kontemplation framför porslinsaltaret.
 
Har inte haft riktig tid att rapportera om min syn på lite av de viner, som vi drack i NY för en månad sedan.
Nåväl Martin har helt rätt, det är Moutard-Diligent som samarbetar med Patrick Puize. På etiketterna står
det "Vinifié, élevé par Patrick Puize et mis en boutille par SARL Moutard-Diligent à Chablis, France".
Bägge vinerna var ganska blyga, hade inte alls den kraft eller de syra, som jag väntar mig från Patrick Puize.
Lite besviken blev jag förstås. Val de Mer 2011 Les Forets chablis premier cru hade mer fatkaraktär än
Val de Mer 2011 Vaudesir chablis grand cru, men faktiskt inte störande, normalt brukar jag ha väldigt
svårt för vanillinsmaken i ekade vitviner. Men troligen var det väl för att bägge vinerna var ganska menlösa.
Övriga mer intressanta upplevelser var att vi drack en flaska Krug "Grande Cuvée Savoir Faire". Det är alltså
den Grand Cuvée som består av mer reservviner än någon tidigare GC och dessutom legat extra länge i Krugs
källare. Tyvärr hade vi lite bråttom till en middag på Union Club så istället för att prova med lite andakt så
slängde vi i stort sett i oss champagnen innan taxin kom. Någon tid för djupare analys blev det alltså inte mer
än att den fortfarande smakade på tok för ungt. Kräver nog ytterligare ett antal år i källaren.
Dessutom var jag på en champagneprovning hos vinhandlaren, som jag brukar handla av. Att spotta Krug,
Cristal och Dom Perignon låter bättre än det var. Inte en chans att kunna dofta och smaka på vinerna när
man ska stå och trängas bland massor av människor. Det var dock roligt att träffa Bruno Paillard, som
visade sig vara oerhört lång och dessutom har en intressant portfölj där både Bdb och årgångsvinet var
riktigt trevliga. Men som sagt det var oerhört svårt att egentligen få någon riktig uppfattning i den kakafoni,
som rådde.





Visa bifogad bild 443
Granen vid Rockefeller center som tändes den 4 december

Så inte ens en liten synpunkt på Krug "Grande Cuvée Savoir Faire". Observerade att du hade några flaskor på din hummerbild. Säkert en ren slump :)
 

Swedish

Medlem
2009 Ruppertsberger Linsenbusch Riesling Eiswein och Brännlands Iscider. Pavlova med lemon curl och bär. Köpte Ruppertsberger då det var den enda tillgängliga Eiswein som fanns på SB och jag kan bara rekommendera er att undvika det vinet. Vinet har en grumlig, lite otrevlig färg. Kan inte helt bekriva den men lätt gråaktig, lite sjuklig ton. Vinet är ganska menlöst och har tunn framtoning med svag syra. Ett vin som inte gör någon glad. Brännlands däremot är mörkt gyllengult, friskt med skön sötma som fungerar väldigt bra till efterrätten. Precis så bra som det var för någon månad sedan. Gillar verkligen den här drycken

Anders, välkommen in för att reklamera eisweinet! Det var ju trots allt mitt "fel" att vinet hamnade i din korg... Det är ju som sagt enda eisweinet i sortimentet. De gånger jag har provat (osäker om det var 09:eek:r dock) så har det varit tråkigt men i alla fall rent och helt ok. Din flaska låter knas på beskrivningen. Kul att Brännland levererade igen dock!

Tack för snacket förresten!

Vänligen,
 

vintomas

Numera lågaktiv bloggare
2009 Ruppertsberger Linsenbusch Riesling Eiswein. Köpte Ruppertsberger då det var den enda tillgängliga Eiswein som fanns på SB och jag kan bara rekommendera er att undvika det vinet. Vinet har en grumlig, lite otrevlig färg. Kan inte helt bekriva den men lätt gråaktig, lite sjuklig ton. Vinet är ganska menlöst och har tunn framtoning med svag syra. Ett vin som inte gör någon glad.
Låter lite märkligt. Har provat det här vinet några gånger, även om det var ett tag sedan sist och jag är lite osäker på årgångar. Det har ibland saknat den "äkta" Eisweinstilen och varit lite mer likt en Beerenauslese, med djup färg, en del botrytistoner och utan den där extra syran som EW får. (Det finns två skolor för hur EW ska vara: en del föredrar frysta druvor helt fria från botrytis och rensar vingården från sådant någon dag före förväntad frost - det brukar vara de bästa - eller så accepterar man att det även finns ädelrötade druvor, så skillnaden mot Beerenauslese/Trockenbeerenauslese blir mindre.)
Men man får ju vad man betalar för - Eiswein gjort enligt konstens alla regler blir utan tvekan dyrare än 220 kr/halvflaska p.g.a. kombination av hög arbetskraftskostnad och låga skördeuttag - men det här vinet har aldrig varit direkt dåligt när jag provat det. 2009 är nog inget utpräglat Eisweinår, men däremot är det ett år med hög druvmognad och sagolika BA/TBA, så jag skulle ha lättare att tro på ett vin som var "klumpigt" än "menlöst och tunt". Det du skriver om färgen tyder ju på en defekt.
Producenten är för all del ett kooperativ, men jag har alltid haft intrycket att alla viner från dem är fullt korrekta och kommer upp till nivån "OK för sitt pris".
 
Anders, välkommen in för att reklamera eisweinet! Det var ju trots allt mitt "fel" att vinet hamnade i din korg... Det är ju som sagt enda eisweinet i sortimentet. De gånger jag har provat (osäker om det var 09:eek:r dock) så har det varit tråkigt men i alla fall rent och helt ok. Din flaska låter knas på beskrivningen. Kul att Brännland levererade igen dock!

Tack för snacket förresten!

Vänligen,

Inga problem. Jag "envisades" ju med ett eiswein. Tack själv för bra service och pratstund.

Brännland var riktigt bra, gillar det skarpt. Ska bli kul att följa hur de kommer att utvecklas
 
Låter lite märkligt. Har provat det här vinet några gånger, även om det var ett tag sedan sist och jag är lite osäker på årgångar. Det har ibland saknat den "äkta" Eisweinstilen och varit lite mer likt en Beerenauslese, med djup färg, en del botrytistoner och utan den där extra syran som EW får. (Det finns två skolor för hur EW ska vara: en del föredrar frysta druvor helt fria från botrytis och rensar vingården från sådant någon dag före förväntad frost - det brukar vara de bästa - eller så accepterar man att det även finns ädelrötade druvor, så skillnaden mot Beerenauslese/Trockenbeerenauslese blir mindre.)
Men man får ju vad man betalar för - Eiswein gjort enligt konstens alla regler blir utan tvekan dyrare än 220 kr/halvflaska p.g.a. kombination av hög arbetskraftskostnad och låga skördeuttag - men det här vinet har aldrig varit direkt dåligt när jag provat det. 2009 är nog inget utpräglat Eisweinår, men däremot är det ett år med hög druvmognad och sagolika BA/TBA, så jag skulle ha lättare att tro på ett vin som var "klumpigt" än "menlöst och tunt". Det du skriver om färgen tyder ju på en defekt.
Producenten är för all del ett kooperativ, men jag har alltid haft intrycket att alla viner från dem är fullt korrekta och kommer upp till nivån "OK för sitt pris".

Som @Swedish och du skriver, troligen någon defekt vilket också var en tanke jag hade baserat på färgen. Det är iallafall vaskat så vi lär inte få veta :)
 

m_trobeck

Ständigt sökande. Rotlös.
Sitter i Sri lanka och det enda vin som hittades var ett inhemskt Pinot Gris. Blandad doft av skumbanan och aceton, smaken hade en bra syra med konstig och märklig eftersmak. Att flaskorna antagligen legat i 30+ grader gör det inte gott heller.
 

Gurto

Medlem
Vincent Carême Vouvray le peu Morier 2010 (första dagen till pasta med pilgrimsmusslor och vitvins- och fänkålssås) Doftar citron, ananas, litchi, lite vingummitoner från diskret fatbehandling, vitblommigt, stenig mineralitet. Mycket hög syra, bra koncentration men lite slutet med viss kartig beska.

Drack vinet över tre dagar (luftades i karaff i 3h första dagen och hälldes sedan tillbaka i flaskan) och det var väldigt slutet hela vägen även om det hade öppnat upp mer nu sista dagen. Var hur som helst väldigt bra men behöver nog en hel del tid till.

Passade mycket bra till pilgrimsmusselpastan.

Har druckit den vanliga varianten (Vouvray Sec, inte lägesspecifik, också 2010) tidigare som definitivt var mer öppen och med tydligare, mer flintstenrökig, mineralitet. Också bra och i mer drickvänlig fas men inte med samma koncentration som detta.
 
Sitter i Sri lanka och det enda vin som hittades var ett inhemskt Pinot Gris. Blandad doft av skumbanan och aceton, smaken hade en bra syra med konstig och märklig eftersmak. Att flaskorna antagligen legat i 30+ grader gör det inte gott heller.

De har ju inte greppat hur de ska marknadsföra vinet. Börja med biodynamiska metoder och kalla det naturligt vin. Vips så kommer ett stort antal naturvinsfantaster höja det till skyarna. Går inte gå att hejda. Blir fler blogginlägg än man kan räkna
 

KockJohan

Cioccolato Catering
Leverantör
Kulla halvöns Vingårds Solaris 2010
Svenskt mousserande enligt champagne-metoden. 18mån på jästfällningen.

Inleder med vattnig transparent färg. Doften är lätt med små shyssta autolytiska drag men saknar helt frukt.
Vinet går in ojämnt och relativt spretigt. Raktigenom är vinet metalliskt och har en lite störande ojämn textur.
Dock måste jag säga att det ändå överlag inte är något vidare hemsk upplevelse, nej jag har varit med om hemskare upplevelser från Cava och Prosecco som inte ens går att dricka..
Det svenska bubblet är verkligen ingen njutning men det är heller inte mycket jag förvänta mig utav bubblet med sin väldigt spretiga o ståligt-metalliska-uttryck, sen så dör förvånande moussen helt, bara efter ett par minuter - jag ställer mig frågande där till hur man kan misslyckas med det ?

Krug 1988


En så otroligt inbjudande läcker nos.
Tung, väldigt komplex doft med otroliga lager på lager av nyanser, det är påtagligt ungt men ändå otroligt uttrycksfullt. Här får man verkligen jobba med nosen. Jag hittar nybakt bröd, rostad shiitake, rostad Florentiner-bakelse, reducerad åkerbärspuré, brynt kvitten.

Med tiden är det mer tydligt karamell som framträder, och som en lätt parfym över allt är det små små sherry-inslag.

Ingången är hårt-stenig med bitsk krita.
Vinet flyter på väldigt hårt och burdust i gommen, med sin hårda hårda koncentration sätter sig allt väldigt hårt i gommen, nästan så att den elegans som kommit fram, tar styck av att vi fortfarande har en ungdomlig energi som bråkar med oss.

En fantastisk Krug symphony av kraft, men vi har somsagt fortfarande en genomsköljande uttryck av det pigga och energiska livet som vinet säkert hade i sin ungdom. Jag upplever inte ens frukten nämnvärt mogen.
Det primära uttrycket som går raktigenom allt är främst en ljuvlig krug-parfym men med den mest koncentrerade och hårdaste uttrycket jag upplevt hos en Krug.

Syran är knappt i nivå ännu, då den visar på friska drag i blond grape-dominans som håller i gommen hårt, längst med ut i den långa och breda avslutet, där det blir mer rökiga och feta drag av choklad med rostade nötter som sjunger vidare på melodin.

Jag håller alltid kvar en slatt vin i glaset som jag låter gå upp i rumtemp och bli avslagen (vilket oftast visar champagnernas sanna energi).

Det jag möts av är fortfarande ett mörkt men otroligt energiskt vin som fullkomligt pumpar o dundrar av energi.


Bonusvin: Frédéric Savart Millésime 2008 Deg 2012
Ett vin som jag kommit att älska. Gång på gång levererar dethär sådan omedelbar njutning
Vinet är explosivt har en lätt skön rostad ekton, massvis med koncentrerad frukt där röda äpplen dominerar.
Stor personlig parfym med rökig mineral och ett otroligt bra årgångs exempel.
Dethär är min 6e gång jag testat vinet och det levererar gång på gång. givetvis bitsk och väldigt ung överlag men så bombastiskt uttrycksfull att det är svårt att undvika att njuta redan nu!
 

Skumpagne

Husmor/Älskare/Lagrare/Pappa
Kulla halvöns Vingårds Solaris 2010
Svenskt mousserande enligt champagne-metoden. 18mån på jästfällningen.

Inleder med vattnig transparent färg. Doften är lätt med små shyssta autolytiska drag men saknar helt frukt.
Vinet går in ojämnt och relativt spretigt. Raktigenom är vinet metalliskt och har en lite störande ojämn textur.
Dock måste jag säga att det ändå överlag inte är något vidare hemsk upplevelse, nej jag har varit med om hemskare upplevelser från Cava och Prosecco som inte ens går att dricka..
Det svenska bubblet är verkligen ingen njutning men det är heller inte mycket jag förvänta mig utav bubblet med sin väldigt spretiga o ståligt-metalliska-uttryck, sen så dör förvånande moussen helt, bara efter ett par minuter - jag ställer mig frågande där till hur man kan misslyckas med det ?
Krug 1988

En så otroligt inbjudande läcker nos.
Tung, väldigt komplex doft med otroliga lager på lager av nyanser, det är påtagligt ungt men ändå otroligt uttrycksfullt. Här får man verkligen jobba med nosen. Jag hittar nybakt bröd, rostad shiitake, rostad Florentiner-bakelse, reducerad åkerbärspuré, brynt kvitten.

Med tiden är det mer tydligt karamell som framträder, och som en lätt parfym över allt är det små små sherry-inslag.

Ingången är hårt-stenig med bitsk krita.
Vinet flyter på väldigt hårt och burdust i gommen, med sin hårda hårda koncentration sätter sig allt väldigt hårt i gommen, nästan så att den elegans som kommit fram, tar styck av att vi fortfarande har en ungdomlig energi som bråkar med oss.

En fantastisk Krug symphony av kraft, men vi har somsagt fortfarande en genomsköljande uttryck av det pigga och energiska livet som vinet säkert hade i sin ungdom. Jag upplever inte ens frukten nämnvärt mogen.
Det primära uttrycket som går raktigenom allt är främst en ljuvlig krug-parfym men med den mest koncentrerade och hårdaste uttrycket jag upplevt hos en Krug.

Syran är knappt i nivå ännu, då den visar på friska drag i blond grape-dominans som håller i gommen hårt, längst med ut i den långa och breda avslutet, där det blir mer rökiga och feta drag av choklad med rostade nötter som sjunger vidare på melodin.

Jag håller alltid kvar en slatt vin i glaset som jag låter gå upp i rumtemp och bli avslagen (vilket oftast visar champagnernas sanna energi).

Det jag möts av är fortfarande ett mörkt men otroligt energiskt vin som fullkomligt pumpar o dundrar av energi.


Bonusvin: Frédéric Savart Millésime 2008 Deg 2012
Ett vin som jag kommit att älska. Gång på gång levererar dethär sådan omedelbar njutning
Vinet är explosivt har en lätt skön rostad ekton, massvis med koncentrerad frukt där röda äpplen dominerar.
Stor personlig parfym med rökig mineral och ett otroligt bra årgångs exempel.
Dethär är min 6e gång jag testat vinet och det levererar gång på gång. givetvis bitsk och väldigt ung överlag men så bombastiskt uttrycksfull att det är svårt att undvika att njuta redan nu!
Vi drack även en Boizel Joyau de France 1989.
För mig en oangenäm doft av ek och fuktig källare. De bubblor som fanns kvar var ganska minimala. Kändes tunn och allmänt lite tråkig men min första -89 så de var spännande. Men fokus gick ju på Krug 1988 som var magisk.
 
Kulla halvöns Vingårds Solaris 2010
Svenskt mousserande enligt champagne-metoden. 18mån på jästfällningen.

Inleder med vattnig transparent färg. Doften är lätt med små shyssta autolytiska drag men saknar helt frukt.
Vinet går in ojämnt och relativt spretigt. Raktigenom är vinet metalliskt och har en lite störande ojämn textur.
Dock måste jag säga att det ändå överlag inte är något vidare hemsk upplevelse, nej jag har varit med om hemskare upplevelser från Cava och Prosecco som inte ens går att dricka..
Det svenska bubblet är verkligen ingen njutning men det är heller inte mycket jag förvänta mig utav bubblet med sin väldigt spretiga o ståligt-metalliska-uttryck, sen så dör förvånande moussen helt, bara efter ett par minuter - jag ställer mig frågande där till hur man kan misslyckas med det ?
Krug 1988

En så otroligt inbjudande läcker nos.
Tung, väldigt komplex doft med otroliga lager på lager av nyanser, det är påtagligt ungt men ändå otroligt uttrycksfullt. Här får man verkligen jobba med nosen. Jag hittar nybakt bröd, rostad shiitake, rostad Florentiner-bakelse, reducerad åkerbärspuré, brynt kvitten.

Med tiden är det mer tydligt karamell som framträder, och som en lätt parfym över allt är det små små sherry-inslag.

Ingången är hårt-stenig med bitsk krita.
Vinet flyter på väldigt hårt och burdust i gommen, med sin hårda hårda koncentration sätter sig allt väldigt hårt i gommen, nästan så att den elegans som kommit fram, tar styck av att vi fortfarande har en ungdomlig energi som bråkar med oss.

En fantastisk Krug symphony av kraft, men vi har somsagt fortfarande en genomsköljande uttryck av det pigga och energiska livet som vinet säkert hade i sin ungdom. Jag upplever inte ens frukten nämnvärt mogen.
Det primära uttrycket som går raktigenom allt är främst en ljuvlig krug-parfym men med den mest koncentrerade och hårdaste uttrycket jag upplevt hos en Krug.

Syran är knappt i nivå ännu, då den visar på friska drag i blond grape-dominans som håller i gommen hårt, längst med ut i den långa och breda avslutet, där det blir mer rökiga och feta drag av choklad med rostade nötter som sjunger vidare på melodin.

Jag håller alltid kvar en slatt vin i glaset som jag låter gå upp i rumtemp och bli avslagen (vilket oftast visar champagnernas sanna energi).

Det jag möts av är fortfarande ett mörkt men otroligt energiskt vin som fullkomligt pumpar o dundrar av energi.


Bonusvin: Frédéric Savart Millésime 2008 Deg 2012
Ett vin som jag kommit att älska. Gång på gång levererar dethär sådan omedelbar njutning
Vinet är explosivt har en lätt skön rostad ekton, massvis med koncentrerad frukt där röda äpplen dominerar.
Stor personlig parfym med rökig mineral och ett otroligt bra årgångs exempel.
Dethär är min 6e gång jag testat vinet och det levererar gång på gång. givetvis bitsk och väldigt ung överlag men så bombastiskt uttrycksfull att det är svårt att undvika att njuta redan nu!

Krug 1988, magiskt vin. Går och väntar på att Collection släpps. Det är ett måsteköp och kommer nog gräva djupa hål i plånboken. Ett av världens bästa viner. Grattis och tack för anteckningarna

Mina Savart 2008or får ligga och gotta till sig i källaren. Årgången och odlaren har verkligen producerat ett lyckat resultat

Vi drack även en Boizel Joyau de France 1989.
För mig en oangenäm doft av ek och fuktig källare. De bubblor som fanns kvar var ganska minimala. Kändes tunn och allmänt lite tråkig men min första -89 så de var spännande. Men fokus gick ju på Krug 1988 som var magisk.

Tråkigt, köpte en 89a då jag gillar den årgången. Drack ju nyligen min sista VCP rosé som var riktigt bra. Många 89or har levererat. Det borde även denna kunna ha gjort
 

vintomas

Numera lågaktiv bloggare
Kulla halvöns Vingårds Solaris 2010
Svenskt mousserande enligt champagne-metoden. 18mån på jästfällningen.
Och på svenskodlade druvor väl? (För vem importerar Solaris?) "Fuskbubblet" från Kronovall görs ju på druvor från Limoux som bara lagras i Skåne fast "Sverige" anges som ursprungsland hos SB, vilket jag tycker gör det hela rätt ointressant. Tyvärr en bieffekt av att det ännu inte finns några skyddade ursprungsbeteckningar för vin i Sverige.
Även om vinet tydligen inte var så vidare, så tycker jag att det är kul med de som försöker. De vanliga vita vinerna på Solaris har ju trots allt varit de mest drickbara svenska vinerna, i södra England gör man numera rätt habilt bubbel, och svala regioner passar ofta för mousserande, så varför inte Sverige. Men det krävs säkert en hel del experimenterande med druvsorter m.m. för att hitta de mest lovande kombinationerna, för tydligen får klassiska druvor som Chardonnay väl höga syranivåer i Sverige.
Problemet för de svenska vinerna är förstås också att den prisnivå som de måste hålla för att täcka kostnaderna gör att förväntningarna på kvaliteten normalt ligger en god bit över vad de rimligen kan leverera. Trist då att de inte får sälja direkt till kund, så verksamhet hos dagens pionjärer ändå kunde underlättas lite.
 
Trist då att de inte får sälja direkt till kund, så verksamhet hos dagens pionjärer ändå kunde underlättas lite.

Vi ska ju på uppdrag av vår kära regering undersöka hur finska regler kan införas i Sverige. Innebär det inte då att vi kommer att tillåta gårdsförsäljning? Eller har jag missförstått det hela :)
 
Toppen