Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[matage]

Domaine du Pegau C9dP 2011
Min senaste Pegau -11 i somras tyckte jag hade tappat en del struktur och sting och kändes nästan övermogen medan denna bjöd på garrique, svartfrukt och brett och så nära elegans jag nånsin kommit med en Pegau.
Som en smäck till årets sista grillning - Wagyu Flank Steak med näranog toner av parmaskinka, rösti (Findus FTW) och Chimichurri.

Kumeu River Mates Vineyard 2016
Hoppas på att det är en alldeles för ung flaska för det här är inte kul..alls..
En del vaxighet och gula frukter i doften och smaken inleder med gula plommon, bivax som via ett rent sensoriskt tomrum förbyts till omogna rödvinbärskärnor. En lång besk otrevlig eftersmak.
Funkade hyfsat till ångad torskrygg, räkor, pepparrot och brynt smör men jag drack inte upp det som fanns kvar i glaset efteråt. Stor besvikelse...

 

[Adamanko]

Don't get me started...
Hur ett land som i övrigt är så "potatisbaserat" kan ha ett sånt sjukt ointresse för olika potatissorter är en gåta och en källa till icke-sinande irritation... 8-10 äppelsorter måste vi givetvis ha i första bästa ICA året runt men att kunna köpa Maris Piper, Russet eller Yukon Gold... nej nej - här räcker det med Fast, Mjölig å Mandel...

Dags att förstatliga så det blir någon ordning på torpet!

 

[magnum]

Domaine du Pegau C9dP 2011
Min senaste Pegau -11 i somras tyckte jag hade tappat en del struktur och sting och kändes nästan övermogen medan denna bjöd på garrique, svartfrukt och brett och så nära elegans jag nånsin kommit med en Pegau.
Som en smäck till årets sista grillning - Wagyu Flank Steak med näranog toner av parmaskinka, rösti (Findus FTW) och Chimichurri.

Kumeu River Mates Vineyard 2016
Hoppas på att det är en alldeles för ung flaska för det här är inte kul..alls..
En del vaxighet och gula frukter i doften och smaken inleder med gula plommon, bivax som via ett rent sensoriskt tomrum förbyts till omogna rödvinbärskärnor. En lång besk otrevlig eftersmak.
Funkade hyfsat till ångad torskrygg, räkor, pepparrot och brynt smör men jag drack inte upp det som fanns kvar i glaset efteråt. Stor besvikelse...

Härliga viner, två favoriter för mig. Dricker precis en Hunting Hill 2007!

 

[Patrik Sellin]

Norra mot södra Rhône:
2017 David Reynaud Cornas Rebelle: doft av olivspad, timjan, björnbär och sötlakrits. Smak av svarta oliver, plommon, blåbär, björnbär, svartpeppar, viol, timjan, lakrits, halm och körsbärschoklad. Rejäl syra, sval frukt, tuffa tanniner och mycket återhållsamma fat. På pappret borde det här vinet ha fungerat bra med entrecôte med vitlökssmör, men det gjorde det inte!?! För hög syra för vitlöken? Utan mat är det riktigt bra. Ungt, men balanserat och fräscht - funderar på att dricka upp de flaskor jag har innan de tunnlar. Har druckit det här vinet några gånger tidigare och trodde att det skulle ge Pegau 2018 en tuff match - men icke sa nicke..
2018 Domaine du Pégau Châteauneuf-du-Pape Cuvée Réservée: direkt från flaska till karaff till glas, rekommenderas inte; här blir det berg-och-dalbana: initialt doftar det mest av röd frukt, röda vinbär, jordgubbar och plommon, men rätt snabbt så byter doften karaktär och styr in på söndertuggade blyertspennor, stall, läder, halm, hästkiss, te och rosmarin. Smaken börjar också ganska röd, men blir snabbt blåare: med svart te, blåbär, läder, grafit, ceder, jord, viol, mandel och timjan. Bra syra, om än inte så extrem som Rebelle, snygg frukt, tuffa tanniner, men frukten bär upp helheten. Behöver helt klart luftas, men kanske inte lagras så länge? Klart mer "Pegau"-känsla än i 2017. Jeff Leve ger 95, vilket kanske är lite inflation, men inte så mycket...
Om någon inte vill ha sina beställda flaskor så behåller jag dem gärna

 

[The Wall]

Visa bifogad bild 21700
Norra mot södra Rhône:
2017 David Reynaud Cornas Rebelle: doft av olivspad, timjan, björnbär och sötlakrits. Smak av svarta oliver, plommon, blåbär, björnbär, svartpeppar, viol, timjan, lakrits, halm och körsbärschoklad. Rejäl syra, sval frukt, tuffa tanniner och mycket återhållsamma fat. På pappret borde det här vinet ha fungerat bra med entrecôte med vitlökssmör, men det gjorde det inte!?! För hög syra för vitlöken? Utan mat är det riktigt bra. Ungt, men balanserat och fräscht - funderar på att dricka upp de flaskor jag har innan de tunnlar. Har druckit det här vinet några gånger tidigare och trodde att det skulle ge Pegau 2018 en tuff match - men icke sa nicke..
2018 Domaine du Pégau Châteauneuf-du-Pape Cuvée Réservée: direkt från flaska till karaff till glas, rekommenderas inte; här blir det berg-och-dalbana: initialt doftar det mest av röd frukt, röda vinbär, jordgubbar och plommon, men rätt snabbt så byter doften karaktär och styr in på söndertuggade blyertspennor, stall, läder, halm, hästkiss, te och rosmarin. Smaken börjar också ganska röd, men blir snabbt blåare: med svart te, blåbär, läder, grafit, ceder, jord, viol, mandel och timjan. Bra syra, om än inte så extrem som Rebelle, snygg frukt, tuffa tanniner, men frukten bär upp helheten. Behöver helt klart luftas, men kanske inte lagras så länge? Klart mer "Pegau"-känsla än i 2017. Jeff Leve ger 95, vilket kanske är lite inflation, men inte så mycket...
Om någon inte vill ha sina beställda flaskor så behåller jag dem gärna

Tror att det är vitlökssmöret som är boven. För klena, trots att de är tuffa, tanniner plus hög syra i rhônarna för att hantera smöret. Bra till bara köttet, men om det vankas något vått och/eller kladdigt till brukar gryta ofta funka bäst har vi upptäckt.

 

[The Wall]

Don't get me started...
Hur ett land som i övrigt är så "potatisbaserat" kan ha ett sånt sjukt ointresse för olika potatissorter är en gåta och en källa till icke-sinande irritation... 8-10 äppelsorter måste vi givetvis ha i första bästa ICA året runt men att kunna köpa Maris Piper, Russet eller Yukon Gold... nej nej - här räcker det med Fast, Mjölig å Mandel...

Och vart har Blå Kongo tagit vägen? Fanns i butik för 30 år sedan, men inte längre.

 

[petterkalle]

Och vart har Blå Kongo tagit vägen? Fanns i butik för 30 år sedan, men inte längre.

Finns ibland på lokala Hemköp. Inte ofta dock men just nu har jag en liten påse i kylen...

 

[StefanAkiko]

Visa bifogad bild 21700
Norra mot södra Rhône:
2017 David Reynaud Cornas Rebelle: doft av olivspad, timjan, björnbär och sötlakrits. Smak av svarta oliver, plommon, blåbär, björnbär, svartpeppar, viol, timjan, lakrits, halm och körsbärschoklad. Rejäl syra, sval frukt, tuffa tanniner och mycket återhållsamma fat. På pappret borde det här vinet ha fungerat bra med entrecôte med vitlökssmör, men det gjorde det inte!?! För hög syra för vitlöken? Utan mat är det riktigt bra. Ungt, men balanserat och fräscht - funderar på att dricka upp de flaskor jag har innan de tunnlar. Har druckit det här vinet några gånger tidigare och trodde att det skulle ge Pegau 2018 en tuff match - men icke sa nicke..
2018 Domaine du Pégau Châteauneuf-du-Pape Cuvée Réservée: direkt från flaska till karaff till glas, rekommenderas inte; här blir det berg-och-dalbana: initialt doftar det mest av röd frukt, röda vinbär, jordgubbar och plommon, men rätt snabbt så byter doften karaktär och styr in på söndertuggade blyertspennor, stall, läder, halm, hästkiss, te och rosmarin. Smaken börjar också ganska röd, men blir snabbt blåare: med svart te, blåbär, läder, grafit, ceder, jord, viol, mandel och timjan. Bra syra, om än inte så extrem som Rebelle, snygg frukt, tuffa tanniner, men frukten bär upp helheten. Behöver helt klart luftas, men kanske inte lagras så länge? Klart mer "Pegau"-känsla än i 2017. Jeff Leve ger 95, vilket kanske är lite inflation, men inte så mycket...
Om någon inte vill ha sina beställda flaskor så behåller jag dem gärna

Ännu ett barnarov har begåtts :-O

 

[StefanAkiko]

Tror att det är vitlökssmöret som är boven. För klena, trots att de är tuffa, tanniner plus hög syra i rhônarna för att hantera smöret. Bra till bara köttet, men om det vankas något vått och/eller kladdigt till brukar gryta ofta funka bäst har vi upptäckt.

Efter en liten tid i Japan har jag börjat förstå att konsten ligger i att kombinera umami med umami. Det ger en helt annan världsbild, där: ju mer umami någonting har, desto bättre gifter det sig med någonting annat som också har umami. Dörrförsäljare som tex tonfisksashimi funkar så infernaliskt väl med tex Azuma Ichi Junmaish, Kirinzan Karakuchi Junmaishu, alla av Tetorigawa's Nama-buteljeringar...
Portvin/Sauternes med ost.
Tanniner med proteiner (Grillat kött och sträva rödviner).
Osv.

 

[StefanAkiko]

Don't get me started...
Hur ett land som i övrigt är så "potatisbaserat" kan ha ett sånt sjukt ointresse för olika potatissorter är en gåta och en källa till icke-sinande irritation... 8-10 äppelsorter måste vi givetvis ha i första bästa ICA året runt men att kunna köpa Maris Piper, Russet eller Yukon Gold... nej nej - här räcker det med Fast, Mjölig å Mandel...

I Japan så skiljer man mellan ca 85 på regeringsnivå "AOC-klassade" rissorter som är bäst lämpade för saké, ett knappt 300-tal som ger bra matris, ett drygt 70-tal som ger måbra MOTCHI (klibb-klibbigt ris) och sedan ett helt gäng som är på G in i dessa tre olika fållor. Min hustru jonglerar ett 15-tal rissorter för våra middagar. Beroende på rätt, årstid och tillfälle.
I Norrland skiljer vi mellan mjölig, fast och mandel.
Kanske man skall se det med en lupp som särskiljer mellan barbarer och förfinat folk?

 

[Patrik Sellin]

Ännu ett barnarov har begåtts :-O

Inte ett - Två

 

[Anders Bjurestig]

Igår blev det 3 * Guigal Cuvee Philipson 2001, 2007 och 2010

Min första reflektion var "Gud vilka korkar", efter erfarenheter med söndersmulade korkar från Musar 99, Pontus 94, Montecillio 81, etc. Så möttes jag här av superfräscha korkar. Att man kan bli glad för så lite
2 magnumflaskor (200kr/st) och 1 vanlig (110kr) så inte helt jämförbart kanske.
2001 är inne på sin tredje dag

Generellt sett så tycker jag alla tre flaskorna höll väldigt god klass och 2010 hade lite mer tanniner och de andra två något mer rundare. alla med bra frukt.

Min andra lärdom under denna provning var att 2001 som var inne på tredje dagen, trillade över kanten under provningen. Har varit väldigt god och spänstig under 2 dagar och även direkt vid servering i dag. Men efter 10-20 minuter i glaset så märkte man hur vinet tappade spänsten, fick en murken smak och lukt.
2010 var fruns favorit men jag föredrar nog de lite äldre en aning mer avrundade årgångarna.

Kommer definitivt att fortsätta köpa dessa som ett väldigt prisvärt husvin. Nästa gång är det kanske dags att infoga några nyare 15 och 16 i provningen (tyckte att jag såg en 17 etikett men det var kanske den vita)

 

[StefanAkiko]

Inte ett - Två

Ja, ibland måste man ju

 

[LeChat]

2013 Domaine Robert Chevillon Nuits St. Georges 1er Cru Les Vaucrains

Bra syror och nästan helt integrerade fat. Ung, men ”färdig” att drickas även om mina preferenser vill ha mer mognadstoner. Men om man sätter på sig sina positiva glasögon och ser till vinets förtjänster så är det faktiskt en riktigt trevlig upplevelse redan nu. Troligtvis mer ett matvin idag än ett kontemplationsvin eller för en tête-à-tête.

Här finns början till mognad med balsamico, soja, asiatiska kryddor och svamp i doften. Smaken däremot känns något yngre. 4-5 år till kan nog vara lagom innan jag provar nästa. Tre flaskor kvar.

 

[HerrDruva]

Catena Alta Malbec 2015
Lena tanniner med fin frukt av björnbär. Ganska enspårig. Mycket fat. Rivig syra och alkoholen gör sig tydlig. Borde ha väntat längre med att öppna den här, gissningsvis minst två år. 87 p.
Sparat halva, får se hur den är imorgon.

 

[petterkalle]

Catena Alta Malbec 2015
Lena tanniner med fin frukt av björnbär. Ganska enspårig. Mycket fat. Rivig syra och alkoholen gör sig tydlig. Borde ha väntat längre med att öppna den här, gissningsvis minst två år. 87 p.
Sparat halva, får se hur den är imorgon.

Drack en 2013 Bodega Catena Zapata Malbec Catena Alta Historic Rows i augusti och den var prick i drickfönstret. Så du har nog rätt med dina två år till på rygg. Catena gör riktigt bra Malbec.

 

[StefanAkiko]

Firade jul på romantisk restaurang (man gör så i Japan) och njöt till fullo av Pecorellas julmeny. De hade tagit i ordentligt matmässigt och det var Covidfullt i restaurangen, dvs 2/3 tomt. På bordet ställde vi en 5 timmar dubbeldekanterad ung Paleo. Hustrun hade både köpt in och beslutat att "vi" ville dricka den på julafton. Jag är ju lydig

2012 Le Macchiole Paleo, Italien 95p
Djävlar vad bra juice det här är! Hade på känn att den skulle få mig att vilja ge mig på en mogen Barolo efteråt. Ung Paleo styr helt enkelt in mig på det spåret. Kanske det är de oförlösta, täta tanninerna?

Väl hemkomna, sugna på korv (eller iaf jag) plockade jag fram min väl förberedda flaska:

1978 Troglia Barolo, 98p (Conterno)
Herrejävlar vilket kanonvin! Det här var inte väntat. Mannen bakom detta udda företag (negociant med världens största uppsättning bisarra buteljformer) har i det här vinet lyckats föra samman allt bra i klassisk Barolo (transparens, kraft, tanniner, komplexitet) utan fläskig frukt eller feta ekfat. Tycker nog att det är så här de skall smaka.
Kanske för att de första gångerna jag drack Barolo var de i denna stil. Det var det någorlunda mogna 61or som slog hårt an på min lyra. Lever ogärna utan. Vill alltid dricka fler!

Smaknoter från CT:
2012 Le Macchiole Paleo
Christmas dinner at Pecorella.
Decanted 6 hrs.
This is a beautiful creation with Barolo-style tannin. Polished to the degree I couldn't find any CF typicity. Not sure I'd be able to pinpoint this to Toscana. That matters not, what matters is that at age 8, this is a padawan.
Sensitive to tannin? Avoid or keep!
My score is higher than the wine performed, but anticipating that this wine will further unleash itself. We think of it as currently being a piece of a brilliant fireworks, still rising, towards its delivery of explosions of beauty.
Enjoyed at Pecorella, Yokohama. One btl for much later.

1978 Troglia Barolo
On pop, oxidised aroma and a rather thin, tannic juice. 6 hours later, this is the aerodynamic beast it should be.
Colour: medium transparent, light red with quite some bricking.
Nose: littly oxidized. Cherries, hips, orange, more cherries and autumn leaves. Medium sized but ultra stunning!
Palate: light feel, but still grippy tannins. Perfectly balanced as a transparent, very well made, acidity plus, Barolo in early maturity. Intense.
Lovely with homemade sausage.
Will definitely want to have this on many more occasions. Traddo Barolo in the mature arena are not only long lived, but long loved in this household.
For this to be 100 points, I miss a wee bit more complexity. Rawg!

 

[HerrDruva]

Drack en 2013 Bodega Catena Zapata Malbec Catena Alta Historic Rows i augusti och den var prick i drickfönstret. Så du har nog rätt med dina två år till på rygg. Catena gör riktigt bra Malbec.

Då ska jag spara min resterande vackert i två år till

 

[LeChat]

2005 Château Poujeaux
Farväl till julmat idag blir det entrecote.

Öppnade en flaska av denna för några veckor sedan som var korkad. Trist! Men kvällens flaska är i alla fall helt korrekt.
Bra koncentration och härliga syror i denna klassiska bordeaux. Poujeaux brukar vara ett säkert köp. Pålitlig och billig bordeaux som jag alltid handlar, om jag bestämt mig för att köpa i årgången.
Tveksamt om denna vinner på att lagras så mycket längre. Bättre att njuta nu eller inom ett par års tid tror jag.

 

[Daniel Stam]

2003 Vergelegen Vergelegen alternativt Vergelegen Red

Så länge vädret envisas med 2 plusgrader, duggregn och tvärmörker dygnet runt kontrar vi med att grilla. Till lördagskvällens entrecôte med namnlösa klyftor och bearnaise behövdes något kul, kanske en överraskning från Sydafrika. Tidigare minnen av Sydafrika har varit ”brinnande bakelittelefoner med elden kvar i gommen”, men några år i ryggläge kanske har mattat eld och rök något?

Efter att ha gått loss med lite tyngre artilleri på den sista tredjedelen av korken åkte vinet ner i Zalto Bordeaux; helt klart en grön ton som känns som paprikastjälkar från grön paprika, även en viss rökig ton kan skönjas, typ hockeytejp/brinnande bakelittelefoner, dock inte på ett störande eller negativt sätt som i ungdomen. Det dyker upp svarta vinbärsblad och lite smörkolatoner efter hand. Helt klart godkänt intryck i näsan. I munnen då? Jo, syrligt, lite slankt men trevlig smak med snälla tanniner. Kändes dock lite obalanserad efter 30 minuters karaffluft och första intrycket direkt från flaskan kändes faktiskt trevligare.

När vi ändå har glasen framme; Riedel Veritas Cabernet/Merlot verkar ju lämplig att testa vinet i. Det visade sig inte vara den bästa idén för kvällen; doften påminde mer om en väl använd grå gymnastikmatta från mellanstadiet än grön paprikastjälk. Här dyker det även upp helt klart vidbränd hockeytejp än tydliga cabernet-toner (såväl franc som sauvignon) samt en lätt metallisk doft av nydiskad plåtburk (konservburk). I munnen då? Jo, smaken är utmärkt, faktiskt med tydligare smaker än i Zalto. Sniffa i Zalto och drick ur Veritas blir den logiska slutsatsen.

Jaha, det var onekligen ett källarfynd som levererade finfint. Trots intensiv googling i hela 3 minuter kunde jag inte hitta mer info om vinet än att det heter antingen Verglegen Red (på Sovjetbolaget när det begav sig) men Vergelegen Vergelegen på CT. På producentens hemsida verkar det ont om bilder på flaskor från äldre årgångar så jag får lita på mina smaklökar som säger att komponenterna utgörs av cabernet sauvignon, merlot och cabernet franc. Skulle jag ha köpt flera flaskor? Japp, såklart. Klantigt att inte ha gjort det? Ännu mera såklart.
Visa bifogad bild 21599
Ännu ett överraskande finfint källarfynd! Mungipa upp!
Visa bifogad bild 21600
Från The Frustrated's Left när den sista envisa tredjedelen av en kork med separationsångest ska tas ur; oduglig, optimal, inte så bra.

Kul med en mogen sydafrikan och utan brända toner. Tror att vinet bytte namn från bara Vergelegen till Vergelegen Red from årgång 2004.