Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[buteljen]

Jag var där och sprang även på lite forumfolk. De som jag tyckte stack ut mest var:

Bland de bästta totalt var Pichon Lalande, snäppet över Pichon Baron som också var mkt bra.

Tusen tack till er båda .
Pichon Baron blev jag helt knockad av när jag provade den på Bx-resan i maj. Så den har jag redan köpt en primeur

 

[Merlot]

forts.

Fick även en mkt liten provsmakning av Leoville Las Cases som ju är det 22 vin med högst medel rating bland kritikerna. Smakade gott men tja, inte himlen. Inte rimliga pengar i förhållande till mkt annat som var så bra av 2022. Samma gällde ett provsmak av Lafite 2015. Bra men ärligt talat dricker jag hellre ett fantastiskt Beujolais vin som Domaine Anita Coeur de Vigneronne 2022 för ca 3 % av pengarna. Gommen var dock avtrubbad mot slutet och försökte spotta så långt som möjligt flör att klara av att vara objektiv hela kvällen.

Vill också särskilt nämna La Conseillante som ett mkt gott vin.

 

[buteljen]

forts.

Fick även en mkt liten provsmakning av Leoville Las Cases som ju är det 22 vin med högst medel rating bland kritikerna. Smakade gott men tja, inte himlen. Inte rimliga pengar i förhållande till mkt annat som var så bra av 2022. Samma gällde ett provsmak av Lafite 2015. Bra men ärligt talat dricker jag hellre ett fantastiskt Beujolais vin som Domaine Anita Coeur de Vigneronne 2022 för ca 3 % av pengarna. Gommen var dock avtrubbad mot slutet och försökte spotta så långt som möjligt flör att klara av att vara objektiv hela kvällen.

Vill också särskilt nämna La Conseillante som ett mkt gott vin.

Conseillante 22 provades också i maj - mycket bra! Även Tertre Roteboeuf 22 var fantastiskt, men det är väl inte med antar jag.

 

[buteljen]

forts.

Fick även en mkt liten provsmakning av Leoville Las Cases som ju är det 22 vin med högst medel rating bland kritikerna. Smakade gott men tja, inte himlen. Inte rimliga pengar i förhållande till mkt annat som var så bra av 2022. Samma gällde ett provsmak av Lafite 2015. Bra men ärligt talat dricker jag hellre ett fantastiskt Beujolais vin som Domaine Anita Coeur de Vigneronne 2022 för ca 3 % av pengarna. Gommen var dock avtrubbad mot slutet och försökte spotta så långt som möjligt flör att klara av att vara objektiv hela kvällen.

Vill också särskilt nämna La Conseillante som ett mkt gott vin.

Finns denna medelratinglista att accessa någonstans eller är det något du själv har sammanfattat?

 

[Merlot]

Finns denna medelratinglista att accessa någonstans eller är det något du själv har sammanfattat?

Denna har hjälpt mig mkt i att få en överblick:

Ranking 2022

 

[buteljen]

Denna har hjälpt mig mkt i att få en överblick:

Ranking 2022

Manke Tak!!!

 

[Håkan]

Någon som har varit på stora 2022 Bx-provningen idag och kan ge lite tips om vad man inte bör missa?
Skall till Cph i morgon där Theis ordnar en likadan provning av 22'orna.

Japp, jag var där. Mycket var väldigt kul, lite observationer-många kommer inte hålla med mig. Och nej, jag orkade inte stå i Lafittekön. Många viner var väldigt slutna och jag har ingen större erfarenhet av att dricka så här unga Bordeauxer. Gick på hur de presterade just nu.

Bästa vin: Domaine de Chevalier Blanc 2022. Så vansinnigt gott. Varning dock att vinet ofta går in i lång tunnel så måste ha tålamod.
Bästa Högra Stranden: Beausejour Becot 2022, när de flesta andra Merlotbaserade kändes klumpiga var detta ett under av elegans. La Conseillante var också bra men jag får 4 B-B för den...
Bästa Röda: Pichon Baron 2022 (egentligen överlägset bäst), jag tyckte också Haut Bailly 2022 var väldigt bra. Av Leovillerna var L-B bäst, LLC var lite för blåfruktig för min smak (tur för mig). Tyvärr var mitt Sample av det andra Pichon lite litet (samma drabbade mig med Lynch Bages), så där kanske fanns lite konkurrens.
Kvällens käftsmäll: Brane-Cantenac 2022, definitivt kvällens mest koncentrerade vin. Skulle vara kul att prova om 20 år... 2019 Brane-Cantenac var ett under av elegans.
Kvällens klassiker: Cantenac Brown, Giscours, Kirwan, Lagrange, Talbot (stort utropstecken) och Branaire Ducru 2022 hade precis allt jag letar efter i Bx. Presterade egentligen bättre än de flesta mer namnkunniga (exempelvis Leoville Poyferre och Pontet Canet) då de hade en mer tilltalande rödfrukt istället för den så vanligt förekommande blåfrukten. Alla här är ju möjliga (nåja) att köpa.
Kvällens budget: de Pez och Camensac, väldigt trevliga viner.
Kvällens besvikelser: Smith-Haut Lafitte 2022, förstod ingenting, gällde både rött och vitt. Av von Neippergs viner gillade jag Aguile bäst, säger något om Canon La Gaffeliere och Clos de l'Oratoire.
Bästa söta: Suduiraut 2022, riktigt busgod, men även Coutet och Guiraud var gott, Rieussec var klumpig som vanligt men den brukar ju behöva så där en 30 år för att komma till sin rätt.
Andra goda: Malartic La Graviere och Carbonnieux.
Sedan var de 2017 jag provade alla väldigt goda, det är lite en bortglömd årgång, men kändes öppen för att dricka. Beausejour Becot 2017 var nog kvällens mest klunkbara vin.
Ingen fullständig analys, om jag inte skrivit om ett vin betyder det inte att jag inte gillade det, men det kan ha försvunnit i bruset och min tilltagande trötthet.

 

[Merlot]

Ett tips till alla som funderar att köpa någon av dessa primörer är att bencmarka priset mot Pilipson, där de senare är inkl alkoholskatt, moms och frakt. Jag landar oftast i en bättre affär hos Philipson.

 

[StefanAkiko]

Årets ep var förmodligen min sista med 6 buteljer av vardera L'If och Comtess de Lalande. Dissade både Troplong Mondot och Pixhon Baron... Men lär ångra mig angående båda.

Köpte (som vanligt) mina ep i UK. Korkat enligt vissa filterbubblor, men då jag ofta flyger därifrån får jag åter alla skatter mm. Och i Japan kostar införsel av 12 puteller under hunkan, dvs avsevärt mindre än min återbetalade skatt från UK.

Världen är en massivt underlig plats...

 

[LeChat]

2016 Domaine Saint Préfert Châteauneuf-du-Pape

Onsdagens livselixir. En komplex, mineraltät chateauneuf från bra årgång där syran är ovanligt närvarande för regionen. Dock mycket bra balanserat.
Väldigt god och förutom de mera klassiska markörerna så hittade jag även ingefära i doften. Parade sig fint med bbq ribs, tzatziki och lite bättre pommes. Både dryck & mat var precis så där vulgogott som jag hoppades.

 

[buteljen]

Japp, jag var där. Mycket var väldigt kul, lite observationer-många kommer inte hålla med mig. Och nej, jag orkade inte stå i Lafittekön. Många viner var väldigt slutna och jag har ingen större erfarenhet av att dricka så här unga Bordeauxer. Gick på hur de presterade just nu.

Bästa vin: Domaine de Chevalier Blanc 2022. Så vansinnigt gott. Varning dock att vinet ofta går in i lång tunnel så måste ha tålamod.
Bästa Högra Stranden: Beausejour Becot 2022, när de flesta andra Merlotbaserade kändes klumpiga var detta ett under av elegans. La Conseillante var också bra men jag får 4 B-B för den...
Bästa Röda: Pichon Baron 2022 (egentligen överlägset bäst), jag tyckte också Haut Bailly 2022 var väldigt bra. Av Leovillerna var L-B bäst, LLC var lite för blåfruktig för min smak (tur för mig). Tyvärr var mitt Sample av det andra Pichon lite litet (samma drabbade mig med Lynch Bages), så där kanske fanns lite konkurrens.
Kvällens käftsmäll: Brane-Cantenac 2022, definitivt kvällens mest koncentrerade vin. Skulle vara kul att prova om 20 år... 2019 Brane-Cantenac var ett under av elegans.
Kvällens klassiker: Cantenac Brown, Giscours, Kirwan, Lagrange, Talbot (stort utropstecken) och Branaire Ducru 2022 hade precis allt jag letar efter i Bx. Presterade egentligen bättre än de flesta mer namnkunniga (exempelvis Leoville Poyferre och Pontet Canet) då de hade en mer tilltalande rödfrukt istället för den så vanligt förekommande blåfrukten. Alla här är ju möjliga (nåja) att köpa.
Kvällens budget: de Pez och Camensac, väldigt trevliga viner.
Kvällens besvikelser: Smith-Haut Lafitte 2022, förstod ingenting, gällde både rött och vitt. Av von Neippergs viner gillade jag Aguile bäst, säger något om Canon La Gaffeliere och Clos de l'Oratoire.
Bästa söta: Suduiraut 2022, riktigt busgod, men även Coutet och Guiraud var gott, Rieussec var klumpig som vanligt men den brukar ju behöva så där en 30 år för att komma till sin rätt.
Andra goda: Malartic La Graviere och Carbonnieux.
Sedan var de 2017 jag provade alla väldigt goda, det är lite en bortglömd årgång, men kändes öppen för att dricka. Beausejour Becot 2017 var nog kvällens mest klunkbara vin.
Ingen fullständig analys, om jag inte skrivit om ett vin betyder det inte att jag inte gillade det, men det kan ha försvunnit i bruset och min tilltagande trötthet.

Pichon Baron - håller med om att det är ett underbart vin . Sa till min kompis att nu provar vi P Baron först av alla viner för att sätta ribban. Och wow är så glad att jag köpt några lådor. Man kunde även prova Baron 2016 och ja .. den är ju inte dålig den heller! Tyvärr tappade jag bort mina noter i byen efteråt men Clinet, Conseillante, Pichon Lalande var också extra alllt. Chevalier Blanc hade super energi och textur, men reagerade på att det var så "sauvignon blancigt" i aromerna. Det lägger sig kanske? .d'Aiguilhe är ett fynd! Superschysst näsa men inte lika koncentrerat som de andra såklart. Dock riktigt bra för det priset.
Det var kul att diskutera med de bakom disken vad de ansåg var huvudanledningen till att 22orna var så fräscha trots supervarmt. Någon sa att vinrankorna anpassat sig till detta väder sedan 15, någon sa att de jordmåner som tillåter rötterna att gå långt ner är orsaken, någon menade att de hade anpassat vinmakningen. Intressant!

.

 

[Merlot]

Kvällens käftsmäll: Brane-Cantenac 2022, definitivt kvällens mest koncentrerade vin. Skulle vara kul att prova om 20 år... 2019 Brane-Cantenac var ett under av elegans.
Kvällens

Ja 22 Brance C är bland de mest koncentrerade (en av de 33 av 60) 22or jag provade.
Samlat på mig av Brane C 19 och det är precis som du skriver både om 19 och 20. Tiden gör att jag tvekar inför 22 medans 19 inte kräver lika lång tid.

Dack du Pontet-Canet? Där fanns också massor av kraft men imo inte med resten på plats riktigt i motsats till Brane C på det sätt man önskar i kombination med kraft.

 

[StefanAkiko]

426 gram kontra 1229 gram.

Sommelier Bond rekommenderar dessa drycker.

2020 Michel Delhommeau Muscadet de Sèvre-et-Maine Sur Lie Cuvée Harmonie Melon de Bourgogne, 93p

En fantastisk Muscadet.

Öppen och transparent struktur som låter den vackra mineraliteten lysa igenom. Den rena mineralkaraktären skapar attraktiva elektriska stötar tillsammans med vinets härliga syror.

MdB-druvan i, återigen, ett fantastiskt uttryck.

Hustrun: blek och syrlig. (Av någon anledning uppfattar hon aldrig mineralnoter förutom lera och dy.)

2007 Bodegas Iñaki Nuñez Navarra Opus 11 Pago de Cirsus Tempranillo/Syrah

Förmodligen identifierar den sig som australiensare.

Stort, bullrigt, kraftigt extraherat vin med balanserande syror. Ännu i sin ungdomligt fruktstinna fas.

Denna flaska hade en mycket trött och ovanligt svampig kork och beter sig enligt min referensbok som ett premoxat vin. (Den kan också ha värmeskador, inte för att jag skulle veta hur man ser det. Här är en tråd om värmeskadade viner! Dina erfarenheter behövs!)

Jag anser det osannolikt att ett vin med denna stamtavla så pass tidigt skulle bli oxiderat. Jag menar, det har ju inte ens lämnat ungdomen bakom sig...

 

[Poussard]

Fick en Periquita 2007 blint igår. Gissade att det var en instegsbordeaux (tänk Tour Seran, Cambon La Pelouse osv) som kostade typ 170kr för typ 10 år sen. Alltså tidigt 10-tal vad gäller årgång.

 

[Merlot]

Många viner var väldigt slutna och jag har ingen större erfarenhet av att dricka så här unga Bordeauxer.

Jag hade svårt att idag hitta nyanserna i många av vinerna (fanns flera undantag). Det skall nämnas att jag är inte heller van vid primörproving.

Svårt att veta om det beror på en kombination av vinets ungdom och årgångens ovanliga kraft från små druvor med tjockare skal och idag något överdådiga fruktiga karaktär. Kommer nyanserna senare?

Eller beror det på att finess och nyanser inte finns i samma grad hos alla (men uppenbarligen en del, flera slott hade massor av elegans redan idag) slott en så varm sommar. Slotten har hanterat årgångens väder på olika sätt med olika förutsättningar. William Kelley är inne på detta spår.

Det skall verkligen bli spännande att följa upp detta vid buteljeringen och släppen från 2025 framåt.

 

[StefanAkiko]

Domäne Wachau står som en bastion av kvalitet och tradition i Österrikes vinindustri. Från sin bas i den historiska staden Dürnstein leds arbetet av Heinz Frischengruber och Roman Horvath. Denna duo med sina rika kunskaper och noggranna inställning till vinframställningen har lyft Domäne Wachau till en global spelare. De är hyllade inte bara för sina utsökta viner, utan även för sitt hållbara och nyskapande arbete som speglar en djup respekt för naturen och områdets historia. Domäne Wachau arbetar tillsammans med ett nätverk av odlare med sammanlagt över 440 hektar vinmark.

Grüner Veltliner kan med fog beskrivas som Österrikes signaturdruva. Den är känd för att skapa viner med en dynamisk och fräsch profil. Druvan erbjuder en variation av vinstilar, allt från lätta och fräscha till rika och komplexa viner, samtidigt som den behåller attraktiva aromer och en uppfriskande syrlighet. Denna druva erbjuder vinälskare en möjlighet att uppleva ett brett spektrum av smaker, inklusive toner av grönt äpple, vitpeppar, persika, päron mfl, vilket gör varje klunk till en njutning, vare sig den avnjuts för sig eller tillsammans med mat.

Kollmitz vingård är en del av Domäne Wachau, belägen i den betagande Wachau-regionen. Här dominerar en stenig jordmån med underlag av granit och gnejs, en miljö där Grüner Veltliner-druvan trivs särskilt bra, utvecklar en framträdande mineralitet och friskhet. Vingården, som ligger längs Donaufloden, får njuta av massor solljus, vilket ger druvorna en möjlighet att mogna till perfektion.

Som sälerligen alla redan vet: Termen "Federspiel" är en av de termer som används för att klassificera vinstil. Federspiel är helt enkelt medelfylliga viner som placerar sig mellan de lättare Steinfeder och de fylligare Smaragd. Federspiel-viner utmärker sig genom att ha måttlig alkoholhalt och erbjuder en balans av friskhet, fruktighet och mineralitet, vilket gör dem till utmärkta viner.

Vinet då!

Domäne Wachau Grüner Veltliner Federspiel Kollmitz, 90p​

Det presenterar en fin doftpalett av grönt äpple och vitpeppar, en tydlig och urtypisk ABC-nick till druvans aromatiska komplexitet.

I gommen möts jag av en livlig syra, som balanserar graciöst med en medelfyllig kropp där nyanser av päron och vit persika träder fram. Det är ett balanserat vin som visar en subtil mineralnot som skvallrar om Kollmitz vingårds anmärkningsvärda terroir. (Naturligtvis enkelt att säga så med facit i hand.)

Detta vin är en förtjusande representation av vad som går att åstadkomma i Wachau. Det känns nästan som om man är på en trevlig genomresa i detta vackra landskap. Drar mig till minnes en särdeles trivsam helkväll på ett Heurige där rikligt med historia presenterades om hur Polen räddade Österrike från att falla under turkarnas våld medan Tysklands olika statsstater inte lyfte ett finger…

Dett vin dricker som djup respekt för vintillverkningstradition. Det är ett vin som är rakt på sak men ändå mångsidigt.

Underbart!

Dessutom plånboksvänligt

 

[Sonderlese]

Domäne Wachau står som en bastion av kvalitet och tradition i Österrikes vinindustri. Från sin bas i den historiska staden Dürnstein leds arbetet av Heinz Frischengruber och Roman Horvath. Denna duo med sina rika kunskaper och noggranna inställning till vinframställningen har lyft Domäne Wachau till en global spelare. De är hyllade inte bara för sina utsökta viner, utan även för sitt hållbara och nyskapande arbete som speglar en djup respekt för naturen och områdets historia. Domäne Wachau arbetar tillsammans med ett nätverk av odlare med sammanlagt över 440 hektar vinmark.

Grüner Veltliner kan med fog beskrivas som Österrikes signaturdruva. Den är känd för att skapa viner med en dynamisk och fräsch profil. Druvan erbjuder en variation av vinstilar, allt från lätta och fräscha till rika och komplexa viner, samtidigt som den behåller attraktiva aromer och en uppfriskande syrlighet. Denna druva erbjuder vinälskare en möjlighet att uppleva ett brett spektrum av smaker, inklusive toner av grönt äpple, vitpeppar, persika, päron mfl, vilket gör varje klunk till en njutning, vare sig den avnjuts för sig eller tillsammans med mat.

Kollmitz vingård är en del av Domäne Wachau, belägen i den betagande Wachau-regionen. Här dominerar en stenig jordmån med underlag av granit och gnejs, en miljö där Grüner Veltliner-druvan trivs särskilt bra, utvecklar en framträdande mineralitet och friskhet. Vingården, som ligger längs Donaufloden, får njuta av massor solljus, vilket ger druvorna en möjlighet att mogna till perfektion.

Som sälerligen alla redan vet: Termen "Federspiel" är en av de termer som används för att klassificera vinstil. Federspiel är helt enkelt medelfylliga viner som placerar sig mellan de lättare Steinfeder och de fylligare Smaragd. Federspiel-viner utmärker sig genom att ha måttlig alkoholhalt och erbjuder en balans av friskhet, fruktighet och mineralitet, vilket gör dem till utmärkta viner.

Visa bifogad bild 30015

Vinet då!

Domäne Wachau Grüner Veltliner Federspiel Kollmitz, 90p​

Det presenterar en fin doftpalett av grönt äpple och vitpeppar, en tydlig och urtypisk ABC-nick till druvans aromatiska komplexitet.

I gommen möts jag av en livlig syra, som balanserar graciöst med en medelfyllig kropp där nyanser av päron och vit persika träder fram. Det är ett balanserat vin som visar en subtil mineralnot som skvallrar om Kollmitz vingårds anmärkningsvärda terroir. (Naturligtvis enkelt att säga så med facit i hand.)

Detta vin är en förtjusande representation av vad som går att åstadkomma i Wachau. Det känns nästan som om man är på en trevlig genomresa i detta vackra landskap. Drar mig till minnes en särdeles trivsam helkväll på ett Heurige där rikligt med historia presenterades om hur Polen räddade Österrike från att falla under turkarnas våld medan Tysklands olika statsstater inte lyfte ett finger…

Dett vin dricker som djup respekt för vintillverkningstradition. Det är ett vin som är rakt på sak men ändå mångsidigt.

Underbart!

Dessutom plånboksvänligt

Jag älskar mig ett gott GV!

Innan klimatet blivit så mycket varmare drack jag huvudsakligen Smaragd, men med stigande temperaturer tycker jag Smaragd-viner har vuxit sig ur kostymen och blivit allt oftare för stora och fetta; numea passar Federspiel bättre.
Domaine Wachau gör bra och ”korrekta” viner, men de tenderar att ha en storskalig produktionskaraktär över sig i min uppfattning.

 

[Håkan]

Ja 22 Brance C är bland de mest koncentrerade (en av de 33 av 60) 22or jag provade.
Samlat på mig av Brane C 19 och det är precis som du skriver både om 19 och 20. Tiden gör att jag tvekar inför 22 medans 19 inte kräver lika lång tid.

Dack du Pontet-Canet? Där fanns också massor av kraft men imo inte med resten på plats riktigt i motsats till Brane C på det sätt man önskar i kombination med kraft.

Damen från Brane-Cantenac var mäkta stolt över 22an, så olik 19 som stod bredvid (nu har jag inte provat 19 som primeur så kan inte riktigt säga om den var liknande för 3 år sen). Tyckte ändå att koncentrationen/extraktet syran och tanninerna var i balans, något som jag inte riktigt tyckte att exempelvis Pontet Canet visade. Inte att jag på något sätt dissar Pontet Canet, bara att Brane-Cantenac var så häftig, sen tycker jag att den lite rödare frukten ofta gör sig bättre i Bx än blåfrukten (som var mer tydlig i Pontet Canet).

 

[Vingubben]

Charles Smith, Motor City Kitty 2015

Säga vad man vill om Charles Smiths viner men det är svårt att inte bli berörd. Tycker att MCK spretar lite jämfört med hans dyrare alster, men lite mindre ektoner gör den drickbar långt tidigare. Mörka bär, örter, barrskog, peppar och oliver. Tanniner som kan ta död på vilken maträtt som helst som inte innehåller en rejäl portion med protein. Lamdar in kring 90p-strecket.

 

[StefanAkiko]

Jag älskar mig ett gott GV!

Innan klimatet blivit så mycket varmare drack jag huvudsakligen Smaragd, men med stigande temperaturer tycker jag Smaragd-viner har vuxit sig ur kostymen och blivit allt oftare för stora och fetta; numea passar Federspiel bättre.
Domaine Wachau gör bra och ”korrekta” viner, men de tenderar att ha en storskalig produktionskaraktär över sig i min uppfattning.

Den personliga smaken utvecklas ju också.
Om vintrarna kan jag föredra lite tyngre pjäser.
GV Federspiel är för mig Loiresque på alla bra sätt
Till detta pris är det bara att buga och ta emot.