Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

Mattias Schyberg

Administratör
Fick igår möjlighet att prova lite bubblande godsaker:

Cristal 2006
Väldigt ung. Hårda äpplen och citron i god koncentration men ännu mycket oförlöst. Fetare, rostade toner och kalkig mineralitet i bakgrunden.

Krug 1988
Bokna gula och röda äpplen, apelsinzest, lite lätt madeiravibbar, rostad ek, nötter, kolaremmar, smör och lite skitig kalkig/stenig mineralitet. Enormt koncentrerat och väääldigt gott.

Krug 1995
Samma drag som 88:an men naturligtvis mindre moget med friskare frukt, lite mer beska. Mest uppenbar mineralitet av alla - den typ som jag upplever som skitig/stallig, lite rökig och kalkig/stenig vilket jag gillar skarpt. 88:an är dock djupare och mer komplex.

Krug Clos du Mesnil 1990
Jämfört med 88 så är det ljusare frukt med möjligen lite med koncentration, faten är mer åt brynt smör än kolaremmar, blommigare, mer parfymerad. Metallisk mineralitet och viss beska.

Bollinger VVF 1996
Detta bygger på kraft! Mörka röda äpplen, smör, nötter, champinjoner, rostad ek, rostad överlag, lätt rökig mineralitet. Ingen blyg skapelse precis :)

Alla naturligtvis grymma champagner och jag känner mig privilegierad som fått prova såna grejer. Måste jag välja ut favoriter så står det mellan Krug 88 och Bollinger VVF 96.
Även för en oinvigd så inser jag att denna provning måste anses vara STOR. ;)
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Igår, lördag, dracks det i Umeå några väl valda viner. Med på båten var bla @Mats och @Anders Landström. Vi började med bubblande ädlingar, rökta mandlar och smörstekt bröd med leverpastej. Fantastiskt gott!
NV L'Origan Brut Nature, 87p "naturlig" Cava som i Spanien besegrat en del Champagner vid blindtävling. Husets billigaste cava. Väldigt god, inte ssk komplex, men tillräckligt bra för att sätta ett leende på mina läppar. Bra brödighet, ung frukt, balanserad och välgjord.

1999 Bollinger Grand Année, ur magnum. 93p. Jag tog årgången, men ingen i sällskapet (förutom hr Landström då) hade någon uttalad kännedom om detta distrikt. "En av de tre från Ay" sa tyvärr ingenting till oss okunniga lantisar. Men Anders var tålmodig med oss och gott som rackarn var det. Mognande frukt: som en mycket attraktiv, lite mullig nära vän. Kunde vi nog alla acceptera att dricka mycket mer av.

Bordeauxflighten avnjöts med en korvbaserad plockbricka, rostad svartkål och några andra grönsaker.
1995 Ducru Beaucalliou. 91p. Underlevererade men tog sig lite mot slutet. Rätt snabbt fångade man in att detta handlade om 1995, även om vinerna generellt var mindre sträva än vad som står att läsa om årgången.

1995 Comtesse de Lalande. 96p. Började skakigt men skruvade upp volymen bra i glaset. Detta är ett kanonvin som nu är moget och kommer leverera stor njutning under många år. Jöwlar så bra det var! Sumi ink extravaganza! Bra fatkaraktär, bordeaux-jord och lätt smekning av brett. Me love!

1995 Cos d'Estournel. 92p. Slow-ox 3 dygn för att knäcka bort ungdomligheten ur den. Mest "Bordeaux-typisk" på doften, men Comptessan hade, iaf i min mun, mest Bordeauxisk karaktär. Pauillac = standard också i min värld.

1999 Musar. 89p. Moget, gott, kraftfullt och rustikt. En skicklig provare sa spontant att: "den påminner ju om en Musar." Ingen brett alls i detta vin. Mer olik Bordeaux än vad jag hade förväntat mig. Fullkomligt njutbar trots att den kostar mindre än en 10-del av några av de andra kompisarna på bordet i afton.

Sedan var det klassiska italienare från SB och Thomas ankbröst med sås på glöggbas. Efter små ledtrådar från @Bjarne så plockade vi raskt ut alla druvorna.
2010 La Court, Michel Chiarlo, Barbera d'Asti. 88p. En mckt god Barbera som absolut kommer förbättras av lagring och som jag gärna dricker fler ggr.

2010 Tignanello. 96p. Gick jag i taket av. Uuuuunderbart vin i görningen med alla komponenter på banan. På tok för ungt, men vilken höjdare! Wow! Körsbär av alla de slag, mörka kafferostade toner och en koncentration som är outstanding. Gör mig lycklig att ha 6 fl i källaren för framtida invärtes bruk. Tignanello har varit en kärlekshistoria ända sedan första flaskan för måååånga år sedan. Och den här måste nog anses tillhöra detta anrika vins absoluta tipp-topp-prestationer.

2009 Vie Erte Barbaresco av Cigliuti 90p. var absolut god, och en urtypisk Nebbiolo, men eftersom jag inte tog exakta anteckningar (njutning är också viktigt ibland) så drunknar mina minnesbilder i skuggan av nästa vin:

2008 Borgogno Barolo 94p. Var precis den underbara jordbävning i munnen som bra Barolo kan vara. Här har vi ett vin som kommer bryta mitt köpstopp. Skall också ge mig på några flaskor av deras vingårdsbetecknade på SB. Vidunderligt magnifik struktur med polerat blästrande tanniner och ett mycket exakt uttryck av Nebbiolo.

1998 Suduiraut. (Ex chateau). 91p. Serverades ej blint. Fantastiska dofter som domineras av saffran. Samma på smaken. Betydligt yngre och spänstigare än förväntat och med en bra och balanserande syra. En mer finlemmad Sauternes som underligt nog inte riktigt rådde på ostarna men som gifte sig fantastiskt väl med hallongrädde med fruktsallad.

Avslutades med Shouchu på wasabi, på ris och på sötpotatis. Den sistnämnda är ju min favorit. Sedan blev det några stänkare av grappa och whiskey innan @John Blund slutligen tilläts gripa tag i oss.
 
Last edited:

Mattias Schyberg

Administratör
Igår, lördag, dracks det i Umeå några väl valda viner. Med på båten var bla @Mats och @Anders Landström. Vi började med bubblande ädlingar, rökta mandlar och smörstekt bröd med leverpastej. Fantastiskt gott!
NV L'Origan Brut Nature, "naturlig" Cava som i Spanien besegrat en del Champagner vid blindtävling. Husets billigaste cava. Väldigt god, inte ssk komplex, men tillräckligt god för att sätta ett leende på mina läppar. Bra brödighet, ung frukt, balanserad och välgjord.

1999 Bollinger Grand Année, ur magnum. Jag tog årgången, men ingen i sällskapet (förutom hr Landström då) hade någon uttalad kännedom om detta distrikt. "En av de tre från Ay" sa tycärr ingenting till oss okunniga lantisar. Men Anders var tålmodig med oss och gott som rackarn var det. Mognande frukt: som en mycket attraktiv, lite mullig nära vän. Kunde vi nog alla acceptera att dricka mycket mer av.

Bordeauxflighten avnjöts med en korvbaserad plockbricka, rostad svartkål och några andra grönsaker.
1995 Ducru Beaucalliou. Underlevererade men tog sig lite mot slutet. Rätt snabbt fångade man in att detta handlade om 1995, även om vinerna generellt var mindre sträva än vad som står att läsa om årgången.

1995 Comtesse de Lalande. Började skakigt men skruvade upp volymen bra i glaset. Detta är ett kanonvin som nu är moget och kommer leverera stor njutning under många år. Jövlar så bra det var! Sumi ink extravaganza! Bra fatkaraktär, bordeaux-jord och lätt smekning av brett. Me love!

1995 Cos d'Estournel. Slow-ox 3 dygn för att knäcka bort ungdomligheten ur den. Mest "Bordeaux-typisk" på doften, men Comptessan hade, iaf i min mun, mest Bordeauxisk karaktär. Pauillac = standard också i min värld.

1999 Musar. Moget, gott, kraftfullt och rustikt. En skicklig provare sa spontant att: "den påminner ju om en Musar." Ingen brett alls i detta vin. Mer olik Bordeaux än vad jag hade förväntat mig. Fullkomligt njutbar trots att den kostar mindre än en 10-del av de andra kompisarna på bordet.

Sedan var det klassiska italienare från SB och Thomas ankbröst med sås på glöggbas. Efter små ledtrådar från @Bjarne så plockade vi raskt ut alla druvorna.
2010 La Court, Michel Chiarlo, Barbera d'Asti. En mckt god Barbera som absolut kommer förbättras av lagring och som jag gärna dricker fler ggr.

2010 Tignanello. Gick jag i taket av. Uuuuunderbart vin i görningen med alla komponenter på banan. På tok för ungt, men vilken höjdare! Wow! Körsbär av alla de slag, mörka kafferostade toner och en koncentration som är outstanding. Gör mig lycklig att ha 6 fl i källaren för framtida invärtes bruk. Tignanello har varit en kärlekshistoria ända sedan första flaskan för måååånga år sedan. Och den här möste nog anses tillhöra detta anrika vins absoluta tipp-topp-prestationer.

2009 Vie Erte Barbaresco av Cigliuti var absolut god, och en urtypisk Nebbiolo, men eftersom jag inte tog exakta anteckningar (njutning är också viktigt ibland) så drunknar mina minnesbilder i skuggan av nästa vin:

2008 Borgogno Barolo var precis den underbara jordbävning i munnen som bra Barolo är. Här har vi ett vin som skall bryta mitt köpstopp. Skall också ge mig på några flaskor av deras vingårdsbeteckbade på SB. Vidunderligt magnifik struktur med polerat blästrande tanniner och ett mycket exakt uttryck av Nebbiolo.

1998 Suduiraut. (Ex chateau). Serverades ej blint. Fantastiska dofter som domineras av saffran. Samma på smaken. Betydligt yngre och spänstigare än förväntat och med en bra och balanserande syra. En mer finlemmad Sauternes som underligt nog inte riktigt rådde på ostarna men som gifte sig fantastiskt väl med hallongrädde med fruktsallad.

Avslutades med Shouchu på wasabi, på ris och på sötpotatis. Den sistnämnda är ju min favorit. Sedan blev det några stänkare av grappa och whiskey innan @John Blund slutligen tilläts gripa tag i oss.
Wow! Fan vad avis jag blir...Låter som en fantastisk provning på alla sätt och vis...Nedrans trevligt!
 
Trådskapare
A
Igår, lördag, dracks det i Umeå några väl valda viner. Med på båten var bla @Mats och @Anders Landström. Vi började med bubblande ädlingar, rökta mandlar och smörstekt bröd med leverpastej. Fantastiskt gott!
NV L'Origan Brut Nature, "naturlig" Cava som i Spanien besegrat en del Champagner vid blindtävling. Husets billigaste cava. Väldigt god, inte ssk komplex, men tillräckligt bra för att sätta ett leende på mina läppar. Bra brödighet, ung frukt, balanserad och välgjord.

1999 Bollinger Grand Année, ur magnum. Jag tog årgången, men ingen i sällskapet (förutom hr Landström då) hade någon uttalad kännedom om detta distrikt. "En av de tre från Ay" sa tyvärr ingenting till oss okunniga lantisar. Men Anders var tålmodig med oss och gott som rackarn var det. Mognande frukt: som en mycket attraktiv, lite mullig nära vän. Kunde vi nog alla acceptera att dricka mycket mer av.

Bordeauxflighten avnjöts med en korvbaserad plockbricka, rostad svartkål och några andra grönsaker.
1995 Ducru Beaucalliou. Underlevererade men tog sig lite mot slutet. Rätt snabbt fångade man in att detta handlade om 1995, även om vinerna generellt var mindre sträva än vad som står att läsa om årgången.

1995 Comtesse de Lalande. Började skakigt men skruvade upp volymen bra i glaset. Detta är ett kanonvin som nu är moget och kommer leverera stor njutning under många år. Jöwlar så bra det var! Sumi ink extravaganza! Bra fatkaraktär, bordeaux-jord och lätt smekning av brett. Me love!

1995 Cos d'Estournel. Slow-ox 3 dygn för att knäcka bort ungdomligheten ur den. Mest "Bordeaux-typisk" på doften, men Comptessan hade, iaf i min mun, mest Bordeauxisk karaktär. Pauillac = standard också i min värld.

1999 Musar. Moget, gott, kraftfullt och rustikt. En skicklig provare sa spontant att: "den påminner ju om en Musar." Ingen brett alls i detta vin. Mer olik Bordeaux än vad jag hade förväntat mig. Fullkomligt njutbar trots att den kostar mindre än en 10-del av några av de andra kompisarna på bordet i afton.

Sedan var det klassiska italienare från SB och Thomas ankbröst med sås på glöggbas. Efter små ledtrådar från @Bjarne så plockade vi raskt ut alla druvorna.
2010 La Court, Michel Chiarlo, Barbera d'Asti. En mckt god Barbera som absolut kommer förbättras av lagring och som jag gärna dricker fler ggr.

2010 Tignanello. Gick jag i taket av. Uuuuunderbart vin i görningen med alla komponenter på banan. På tok för ungt, men vilken höjdare! Wow! Körsbär av alla de slag, mörka kafferostade toner och en koncentration som är outstanding. Gör mig lycklig att ha 6 fl i källaren för framtida invärtes bruk. Tignanello har varit en kärlekshistoria ända sedan första flaskan för måååånga år sedan. Och den här måste nog anses tillhöra detta anrika vins absoluta tipp-topp-prestationer.

2009 Vie Erte Barbaresco av Cigliuti var absolut god, och en urtypisk Nebbiolo, men eftersom jag inte tog exakta anteckningar (njutning är också viktigt ibland) så drunknar mina minnesbilder i skuggan av nästa vin:

2008 Borgogno Barolo var precis den underbara jordbävning i munnen som bra Barolo kan vara. Här har vi ett vin som kommer bryta mitt köpstopp. Skall också ge mig på några flaskor av deras vingårdsbeteckbade på SB. Vidunderligt magnifik struktur med polerat blästrande tanniner och ett mycket exakt uttryck av Nebbiolo.

1998 Suduiraut. (Ex chateau). Serverades ej blint. Fantastiska dofter som domineras av saffran. Samma på smaken. Betydligt yngre och spänstigare än förväntat och med en bra och balanserande syra. En mer finlemmad Sauternes som underligt nog inte riktigt rådde på ostarna men som gifte sig fantastiskt väl med hallongrädde med fruktsallad.

Avslutades med Shouchu på wasabi, på ris och på sötpotatis. Den sistnämnda är ju min favorit. Sedan blev det några stänkare av grappa och whiskey innan @John Blund slutligen tilläts gripa tag i oss.

Tack för stor gästfrihet och inbjudan. Kan väl tilläggas att Herr Blund inte kom förrän 05:00 :)

Comtesse de Lalande var som du skrev lite sluten i början och Cos d'Estournel. kom ut initialt som det bättre vinet men med lite tid och luft så visade damen sin rätta sida. Mycket bra vin.

Är också kul att få tillfälle att bjuda på lite bättre skumpa. Intressant att se reaktionerna hos de som inte druckit så mycket Champagne när de får möjlighet att prova en ganska bra flaska.

PS. Så ingen blir orolig, det @StefanAkiko kallar leverpastej var naturligtvis lever men från en välgödd fågel :)
 

Skumpagne

Husmor/Älskare/Lagrare/Pappa
Fick igår möjlighet att prova lite bubblande godsaker:

Cristal 2006
Väldigt ung. Hårda äpplen och citron i god koncentration men ännu mycket oförlöst. Fetare, rostade toner och kalkig mineralitet i bakgrunden.

Krug 1988
Bokna gula och röda äpplen, apelsinzest, lite lätt madeiravibbar, rostad ek, nötter, kolaremmar, smör och lite skitig kalkig/stenig mineralitet. Enormt koncentrerat och väääldigt gott.

Krug 1995
Samma drag som 88:an men naturligtvis mindre moget med friskare frukt, lite mer beska. Mest uppenbar mineralitet av alla - den typ som jag upplever som skitig/stallig, lite rökig och kalkig/stenig vilket jag gillar skarpt. 88:an är dock djupare och mer komplex.

Krug Clos du Mesnil 1990
Jämfört med 88 så är det ljusare frukt med möjligen lite med koncentration, faten är mer åt brynt smör än kolaremmar, blommigare, mer parfymerad. Metallisk mineralitet och viss beska.

Bollinger VVF 1996
Detta bygger på kraft! Mörka röda äpplen, smör, nötter, champinjoner, rostad ek, rostad överlag, lätt rökig mineralitet. Ingen blyg skapelse precis :)

Alla naturligtvis grymma champagner och jag känner mig privilegierad som fått prova såna grejer. Måste jag välja ut favoriter så står det mellan Krug 88 och Bollinger VVF 96.
Inget dåligt facit...
Upplevde du Krug -88 som ung?
 

Skumpagne

Husmor/Älskare/Lagrare/Pappa
Igår, lördag, dracks det i Umeå några väl valda viner. Med på båten var bla @Mats och @Anders Landström. Vi började med bubblande ädlingar, rökta mandlar och smörstekt bröd med leverpastej. Fantastiskt gott!
NV L'Origan Brut Nature, 87p "naturlig" Cava som i Spanien besegrat en del Champagner vid blindtävling. Husets billigaste cava. Väldigt god, inte ssk komplex, men tillräckligt bra för att sätta ett leende på mina läppar. Bra brödighet, ung frukt, balanserad och välgjord.

1999 Bollinger Grand Année, ur magnum. 93p. Jag tog årgången, men ingen i sällskapet (förutom hr Landström då) hade någon uttalad kännedom om detta distrikt. "En av de tre från Ay" sa tyvärr ingenting till oss okunniga lantisar. Men Anders var tålmodig med oss och gott som rackarn var det. Mognande frukt: som en mycket attraktiv, lite mullig nära vän. Kunde vi nog alla acceptera att dricka mycket mer av.

Bordeauxflighten avnjöts med en korvbaserad plockbricka, rostad svartkål och några andra grönsaker.
1995 Ducru Beaucalliou. 91p. Underlevererade men tog sig lite mot slutet. Rätt snabbt fångade man in att detta handlade om 1995, även om vinerna generellt var mindre sträva än vad som står att läsa om årgången.

1995 Comtesse de Lalande. 96p. Började skakigt men skruvade upp volymen bra i glaset. Detta är ett kanonvin som nu är moget och kommer leverera stor njutning under många år. Jöwlar så bra det var! Sumi ink extravaganza! Bra fatkaraktär, bordeaux-jord och lätt smekning av brett. Me love!

1995 Cos d'Estournel. 92p. Slow-ox 3 dygn för att knäcka bort ungdomligheten ur den. Mest "Bordeaux-typisk" på doften, men Comptessan hade, iaf i min mun, mest Bordeauxisk karaktär. Pauillac = standard också i min värld.

1999 Musar. 89p. Moget, gott, kraftfullt och rustikt. En skicklig provare sa spontant att: "den påminner ju om en Musar." Ingen brett alls i detta vin. Mer olik Bordeaux än vad jag hade förväntat mig. Fullkomligt njutbar trots att den kostar mindre än en 10-del av några av de andra kompisarna på bordet i afton.

Sedan var det klassiska italienare från SB och Thomas ankbröst med sås på glöggbas. Efter små ledtrådar från @Bjarne så plockade vi raskt ut alla druvorna.
2010 La Court, Michel Chiarlo, Barbera d'Asti. 88p. En mckt god Barbera som absolut kommer förbättras av lagring och som jag gärna dricker fler ggr.

2010 Tignanello. 96p. Gick jag i taket av. Uuuuunderbart vin i görningen med alla komponenter på banan. På tok för ungt, men vilken höjdare! Wow! Körsbär av alla de slag, mörka kafferostade toner och en koncentration som är outstanding. Gör mig lycklig att ha 6 fl i källaren för framtida invärtes bruk. Tignanello har varit en kärlekshistoria ända sedan första flaskan för måååånga år sedan. Och den här måste nog anses tillhöra detta anrika vins absoluta tipp-topp-prestationer.

2009 Vie Erte Barbaresco av Cigliuti 90p. var absolut god, och en urtypisk Nebbiolo, men eftersom jag inte tog exakta anteckningar (njutning är också viktigt ibland) så drunknar mina minnesbilder i skuggan av nästa vin:

2008 Borgogno Barolo 94p. Var precis den underbara jordbävning i munnen som bra Barolo kan vara. Här har vi ett vin som kommer bryta mitt köpstopp. Skall också ge mig på några flaskor av deras vingårdsbeteckbade på SB. Vidunderligt magnifik struktur med polerat blästrande tanniner och ett mycket exakt uttryck av Nebbiolo.

1998 Suduiraut. (Ex chateau). 91p. Serverades ej blint. Fantastiska dofter som domineras av saffran. Samma på smaken. Betydligt yngre och spänstigare än förväntat och med en bra och balanserande syra. En mer finlemmad Sauternes som underligt nog inte riktigt rådde på ostarna men som gifte sig fantastiskt väl med hallongrädde med fruktsallad.

Avslutades med Shouchu på wasabi, på ris och på sötpotatis. Den sistnämnda är ju min favorit. Sedan blev det några stänkare av grappa och whiskey innan @John Blund slutligen tilläts gripa tag i oss.
Ingen Yellowtail?! o_O
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Tack för stor gästfrihet och inbjudan. Kan väl tilläggas att Herr Blund inte kom förrän 05:00 :)
Idag är en ny dag. Ont i höwwä börjar gå över på ett bra sätt. Köket är nu åter i prima skick, liksom alla dess utensilier. Hittade en välanvänd blöja under öronlappsfåtöljen i vardagsrummet (borde bli en egen tråd) och väntar nu mest på att få ut EtOH ur kroppen.
Sista dagen i Umeå för den här gången, mckt att stå i.
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Det var mycket njutbart att göra @Anders Landström bekantskap. Tack att du tog dig tid att komma förbi dessa nordliga breddgrader.
Kvällen artade sig så bra tack vare ett underbart gäng med goda samtal om de mest skilda ämnen. Goda vänners lag, bröd och gamman, hjärterum osv gör ju livet så extra mycket värt att leva :cool:
 

Skumpagne

Husmor/Älskare/Lagrare/Pappa
Nej, definitivt mogen. Har inte jättestor erfarenhet av mogen champagne men enligt min bedömning är 88:an fullmogen och jag gissar på sin topp.
Okej intressant.
Har själv bara druckit en flaska av den, men den kändes som att den hade många år kvar.
Är nog en fråga om lagring kan ja tänka mig. Ändå bästa champagnen jag druckit.
 

ChristianB

DipWSET
Trevlig middag @ChristianB! Jag är nyfiken på ditt omdöme om Pierre Gimonnet SC 2002? Jag har en liggande i källaren.
Den var absolut drickmogen, med en väldigt tilltalande grönblek ton (jag tänker ofta i banorna av grönt guld) och ett ordentligt havsvitt huvud vid upphällning. I munnen hade den en påtaglig fräschör och klart godkänd mousse, även om man kanske "ångade bort" lite snabbt. Limezest, limegodis, mineraliska toner som gick väldigt väl med avokadosoppan faktiskt! Min tanke är att 2002 är redo att dricka som den är nu, om man gillar en drickmogen champagne men ändå med ungdomens spår kvar, alternativt ge den ännu mer tid i källaren! :)
 
Trådskapare
A
Fick igår möjlighet att prova lite bubblande godsaker:

Cristal 2006
Väldigt ung. Hårda äpplen och citron i god koncentration men ännu mycket oförlöst. Fetare, rostade toner och kalkig mineralitet i bakgrunden.

Krug 1988
Bokna gula och röda äpplen, apelsinzest, lite lätt madeiravibbar, rostad ek, nötter, kolaremmar, smör och lite skitig kalkig/stenig mineralitet. Enormt koncentrerat och väääldigt gott.

Krug 1995
Samma drag som 88:an men naturligtvis mindre moget med friskare frukt, lite mer beska. Mest uppenbar mineralitet av alla - den typ som jag upplever som skitig/stallig, lite rökig och kalkig/stenig vilket jag gillar skarpt. 88:an är dock djupare och mer komplex.

Krug Clos du Mesnil 1990
Jämfört med 88 så är det ljusare frukt med möjligen lite med koncentration, faten är mer åt brynt smör än kolaremmar, blommigare, mer parfymerad. Metallisk mineralitet och viss beska.

Bollinger VVF 1996
Detta bygger på kraft! Mörka röda äpplen, smör, nötter, champinjoner, rostad ek, rostad överlag, lätt rökig mineralitet. Ingen blyg skapelse precis :)

Alla naturligtvis grymma champagner och jag känner mig privilegierad som fått prova såna grejer. Måste jag välja ut favoriter så står det mellan Krug 88 och Bollinger VVF 96.

Tack för anteckningar och fantastiskt trevliga viner. Får man fråga om sammanhanget eller var det bara en enkel källarrensning
 
Trådskapare
A
Okej intressant.
Har själv bara druckit en flaska av den, men den kändes som att den hade många år kvar.
Är nog en fråga om lagring kan ja tänka mig. Ändå bästa champagnen jag druckit.

När ett vin börjar komma till ålder så ökar flaskvariation och hur det lagrats får allt mer genomslag på vinet. "Snart" släpps väl 1988 Krug Collection, det är något att se fram emot
 

Elvis

Medlem
När jag läser om alla viner som dricks måste jag säga att jag saknar Sverige… Själv drack jag Dompa 2004 igen i fredags, denna gång ur Jeff Koons-flaska, och blev imponerad igen. Ett riktigt charmtroll!
 

jocke

Medlem
Helgens 2 viner
Charles Heidsieck mis en Cave 1996. Deg första delen av 2000. Otroligt vacker färg, lite mörk, guldaktig. Doften helt underbar. Väldigt fruktig. Blandning av apelsin, aprikos, äpple. Man blir lite glad när man stoppar ner näsan och doftar. Det gör jag väldigt många gånger :). Balanserad, bra syra, fina mineraler, kan nog vara på sin topp nu. Men smaken slår inte doften. En riktigt bra champagne
Vouette & Sorbée Fidèle. Deg 21 okt 2011. Färgen påminner lite om Charles. Lite guldaktigare än vanligt. Doften är full med äpple. Knasstertorr, massor med mineraler, lite för mkt citrusfrukter. Trevlig champagne men här finns inte balansen än.
Charles piskar Vouette denna helg.
Förövrigt tycker jag lite synd om mig själv (I-landsproblem). De 2 senaste åren så har jag delat runt 200-300 champagner med frun och hon är kanon att åka med till champagne eller att dricka champagne med. Hon har en bra näsa och hon kan sätta ord på smak och lukt men jag vill ju så gärna dela med mig av rariteter som man har till andra champagneälskare som uppskattar en mogen champagne. Shit har en hel drös med äldre comtes, enchanteleurs, churchill och andra god saker som bara väntar på att öppnas :). Inget ont om frun men man uppskattar/längtar efter att träffa andra champagnenissar som man kan dela med sig till. Seriöst eller under avslappnade former spelar ingen roll. För i Linköping finns det inte många som jag känner till som uppskattar, prioriterar, vill prova på olika champagner. Definitivt inte när det kommer till mer mogen champagne. Och då har jag försökt att få till champagneinferno genom vinkällaren (Cavarosa) som jag är medlem i, för där finns många trevliga flaskor som man skulle kunna dela med sig av. Men de kanske bara ska sparas.
Det är synd om oss vinälskare. Ett unikt litet släkte som får skit (läst andra trådar) för att vi uppskattar och prioriterar viner och som gör att man blir xtravagansa glad när man ser eller dricker en trevlig champagne och gärna med andra som uppskattar samma sak. Men jag får väl trösta mig med en champagne ikväll tillsammans med frun.
 

Keen

slan
Helgens 2 viner
Charles Heidsieck mis en Cave 1996. Deg första delen av 2000. Otroligt vacker färg, lite mörk, guldaktig. Doften helt underbar. Väldigt fruktig. Blandning av apelsin, aprikos, äpple. Man blir lite glad när man stoppar ner näsan och doftar. Det gör jag väldigt många gånger :). Balanserad, bra syra, fina mineraler, kan nog vara på sin topp nu. Men smaken slår inte doften. En riktigt bra champagne
Vouette & Sorbée Fidèle. Deg 21 okt 2011. Färgen påminner lite om Charles. Lite guldaktigare än vanligt. Doften är full med äpple. Knasstertorr, massor med mineraler, lite för mkt citrusfrukter. Trevlig champagne men här finns inte balansen än.
Charles piskar Vouette denna helg.
Förövrigt tycker jag lite synd om mig själv (I-landsproblem). De 2 senaste åren så har jag delat runt 200-300 champagner med frun och hon är kanon att åka med till champagne eller att dricka champagne med. Hon har en bra näsa och hon kan sätta ord på smak och lukt men jag vill ju så gärna dela med mig av rariteter som man har till andra champagneälskare som uppskattar en mogen champagne. Shit har en hel drös med äldre comtes, enchanteleurs, churchill och andra god saker som bara väntar på att öppnas :). Inget ont om frun men man uppskattar/längtar efter att träffa andra champagnenissar som man kan dela med sig till. Seriöst eller under avslappnade former spelar ingen roll. För i Linköping finns det inte många som jag känner till som uppskattar, prioriterar, vill prova på olika champagner. Definitivt inte när det kommer till mer mogen champagne. Och då har jag försökt att få till champagneinferno genom vinkällaren (Cavarosa) som jag är medlem i, för där finns många trevliga flaskor som man skulle kunna dela med sig av. Men de kanske bara ska sparas.
Det är synd om oss vinälskare. Ett unikt litet släkte som får skit (läst andra trådar) för att vi uppskattar och prioriterar viner och som gör att man blir xtravagansa glad när man ser eller dricker en trevlig champagne och gärna med andra som uppskattar samma sak. Men jag får väl trösta mig med en champagne ikväll tillsammans med frun.


Finns en lätt lösning, kom till Stockholm ;)
 

Skrutt

Medlem
Helgens 2 viner
Charles Heidsieck mis en Cave 1996. Deg första delen av 2000. Otroligt vacker färg, lite mörk, guldaktig. Doften helt underbar. Väldigt fruktig. Blandning av apelsin, aprikos, äpple. Man blir lite glad när man stoppar ner näsan och doftar. Det gör jag väldigt många gånger :). Balanserad, bra syra, fina mineraler, kan nog vara på sin topp nu. Men smaken slår inte doften. En riktigt bra champagne
Vouette & Sorbée Fidèle. Deg 21 okt 2011. Färgen påminner lite om Charles. Lite guldaktigare än vanligt. Doften är full med äpple. Knasstertorr, massor med mineraler, lite för mkt citrusfrukter. Trevlig champagne men här finns inte balansen än.
Charles piskar Vouette denna helg.
Förövrigt tycker jag lite synd om mig själv (I-landsproblem). De 2 senaste åren så har jag delat runt 200-300 champagner med frun och hon är kanon att åka med till champagne eller att dricka champagne med. Hon har en bra näsa och hon kan sätta ord på smak och lukt men jag vill ju så gärna dela med mig av rariteter som man har till andra champagneälskare som uppskattar en mogen champagne. Shit har en hel drös med äldre comtes, enchanteleurs, churchill och andra god saker som bara väntar på att öppnas :). Inget ont om frun men man uppskattar/längtar efter att träffa andra champagnenissar som man kan dela med sig till. Seriöst eller under avslappnade former spelar ingen roll. För i Linköping finns det inte många som jag känner till som uppskattar, prioriterar, vill prova på olika champagner. Definitivt inte när det kommer till mer mogen champagne. Och då har jag försökt att få till champagneinferno genom vinkällaren (Cavarosa) som jag är medlem i, för där finns många trevliga flaskor som man skulle kunna dela med sig av. Men de kanske bara ska sparas.
Det är synd om oss vinälskare. Ett unikt litet släkte som får skit (läst andra trådar) för att vi uppskattar och prioriterar viner och som gör att man blir xtravagansa glad när man ser eller dricker en trevlig champagne och gärna med andra som uppskattar samma sak. Men jag får väl trösta mig med en champagne ikväll tillsammans med frun.
Efteratt ha grubblat på saken i ungefär en hundradels sekund så kom jag fram till att ordet i-landsproblem passade rätt bra.
 
Toppen