Mattias Schyberg
Administratör
Nya Zeeland är en ung vinnation vars historia inte sträcker sig längre tillbaka än 70-talet. På oerhört kort tid så har nationen dock lyckats producera stora mängder högkvalitativa viner för en rimlig peng. En del viner är till och med så bra att de kan konkurrera med de bästa, framförallt i lite rimligare prisklasser under 500 kr (när det gäller PN). Allt är frid och fröjd så långt.
Pinot Noir och Sauvignon Blanc dominerar stort när det gäller odlingsarealer. Det är också dessa varianter man mest förknippar med NZ, på gott och ont. Det finns dock annat i landet som är intressant. Både röda viner på Bordeaux-druvor och syrah odlas med stor framgång på nordön i regionen Hawkes Bay och speciellt på en liten plätt som kallas Gimblett Gravels (en oerhört karg plats med mycket näringsfattig grusjordmån). Det odlas även kritikerrosad Chardonnay. Klimatet är vad jag har förstått oerhört varierande, men totalt så jämnställs sydön (Otago) med Bourgogne och nordön (Hawkes Bay) med Bordeaux. Därefter finns ju såklart en hel del mellanting i övriga regioner. Förutsättningarna är med andra ord goda för att göra bra vin (de olika jordmånstyperna har jag dålig koll på tyvärr).
Nu till mina tankar. Vinerna härifrån saknar ofta personlighet. Visst är de bra vin och allt det där, men på något vis tycker jag mest de är lite fruktigare kopior av sina förlagor. För sitt pris ofta bättre, men många gånger upplever jag dem lite väl "kliniska". Ren och fin frukt utan direkt skit och funk. Lite mineralkänsla kan de ha, samt så är de ofta lite slankare och stramare jämfört med många andra nya världen-viner. Kanske är det vinstockarna som behöver få lite ålder? Kanske är deras vinmakningsmetoder för kontrollerade och "bra"? Möjligen är det lite för mycket storföretag som driver utvecklingen, med likriktning som resultat?
Jag vet inte, men det är såklart en vinnation med stor framtida potential, det är nog de flesta överens om. Jag önskar bara att de snarast kan hitta hem i sitt egna unika uttryck, detta istället för att sträva efter att vara ett prisvärt alternativ till franska viner.
Innan ni halshugger mig; jag är en förespråkare av NZ. Jag vill bara att de skaffar sig en tydligare identitet, vilket jag tycker att de flesta andra nya världen-länder lyckats åstadkomma i högre utsträckning. Jag tror dessutom att det kommer att ske, och det har nog redan börjat så smått bland landets stjärnproducenter, men det krävs mer än några få producenter för att erhålla ett geografiskt unikt uttryck, tror jag.
Vad tycker och tror ni om mina funderingar, och vad tror och tycker ni själva?
Pinot Noir och Sauvignon Blanc dominerar stort när det gäller odlingsarealer. Det är också dessa varianter man mest förknippar med NZ, på gott och ont. Det finns dock annat i landet som är intressant. Både röda viner på Bordeaux-druvor och syrah odlas med stor framgång på nordön i regionen Hawkes Bay och speciellt på en liten plätt som kallas Gimblett Gravels (en oerhört karg plats med mycket näringsfattig grusjordmån). Det odlas även kritikerrosad Chardonnay. Klimatet är vad jag har förstått oerhört varierande, men totalt så jämnställs sydön (Otago) med Bourgogne och nordön (Hawkes Bay) med Bordeaux. Därefter finns ju såklart en hel del mellanting i övriga regioner. Förutsättningarna är med andra ord goda för att göra bra vin (de olika jordmånstyperna har jag dålig koll på tyvärr).
Nu till mina tankar. Vinerna härifrån saknar ofta personlighet. Visst är de bra vin och allt det där, men på något vis tycker jag mest de är lite fruktigare kopior av sina förlagor. För sitt pris ofta bättre, men många gånger upplever jag dem lite väl "kliniska". Ren och fin frukt utan direkt skit och funk. Lite mineralkänsla kan de ha, samt så är de ofta lite slankare och stramare jämfört med många andra nya världen-viner. Kanske är det vinstockarna som behöver få lite ålder? Kanske är deras vinmakningsmetoder för kontrollerade och "bra"? Möjligen är det lite för mycket storföretag som driver utvecklingen, med likriktning som resultat?
Jag vet inte, men det är såklart en vinnation med stor framtida potential, det är nog de flesta överens om. Jag önskar bara att de snarast kan hitta hem i sitt egna unika uttryck, detta istället för att sträva efter att vara ett prisvärt alternativ till franska viner.
Innan ni halshugger mig; jag är en förespråkare av NZ. Jag vill bara att de skaffar sig en tydligare identitet, vilket jag tycker att de flesta andra nya världen-länder lyckats åstadkomma i högre utsträckning. Jag tror dessutom att det kommer att ske, och det har nog redan börjat så smått bland landets stjärnproducenter, men det krävs mer än några få producenter för att erhålla ett geografiskt unikt uttryck, tror jag.
Vad tycker och tror ni om mina funderingar, och vad tror och tycker ni själva?
Last edited:
Något dåligt är det ju definitivt inte, men så uppfattar jag inte heller dina tankar...
