Q & A, om man inte ställer frågor får man inga svar!

[Sebran]

Precis, försöker på något sätt, på ett teoretiskt plan, förstå skillnaden på 1-4 i matrisen. Och självklart ska jag även prova - tar tacksamt emot tips på fyra viner som kan vara bra exempel (som jag kan hitta på SB, BS helt ok).

Om vi pratar om det färdiga vinet i flaskan så är min erfarenhet att skillnaden mellan 1 och 2 är att vinet i 1 innehåller max 9g/l socker och runt 11-13% alk, medan 2an i regel brukar innehålla någonstans runt 30-50g/l socker och 7-10% alk.

3an och 1an brukar nog vara ganska lika när det kommer till socker och alkohol, men druvorna brukar ha en högre mognadsgrad när de plockas och ibland även ha spår av botrytis, vilket påverkar smaken och kan ge vinet lite mer tyngd. 4an brukar också ha en lägre alkoholhalt på ca 7-10%, men sockerhalten ligger ofta någonstans mellan 50-100g/l socker.

Reglerna för att få kalla en riesling för trocken är max 5g/l socker, eller upp till 9g/l socker förutsatt att syran aldrig får vara mer än 2g/l lägre än sockerhalten. Med andra ord måste en riesling med 9g/l socker innehålla minst 7g/l syra för att få betecknas som trocken. Syran och sockret balanserar nämligen ut varandra i smaken och ett vin med högre syranivå upplevs som torrare.

 

[Funcadelic]

Om vi pratar om det färdiga vinet i flaskan så är min erfarenhet att skillnaden mellan 1 och 2 är att vinet i 1 innehåller max 9g/l socker och runt 11-13% alk, medan 2an i regel brukar innehålla någonstans runt 30-50g/l socker och 7-10% alk.

3an och 1an brukar nog vara ganska lika när det kommer till socker och alkohol, men druvorna brukar ha en högre mognadsgrad när de plockas och ibland även ha spår av botrytis, vilket påverkar smaken och kan ge vinet lite mer tyngd. 4an brukar också ha en lägre alkoholhalt på ca 7-10%, men sockerhalten ligger ofta någonstans mellan 50-100g/l socker.

Reglerna för att få kalla en riesling för trocken är max 5g/l socker, eller upp till 9g/l socker förutsatt att syran aldrig får vara mer än 2g/l lägre än sockerhalten. Med andra ord måste en riesling med 9g/l socker innehålla minst 7g/l syra för att få betecknas som trocken. Syran och sockret balanserar nämligen ut varandra i smaken och ett vin med högre syranivå upplevs som torrare.

Tack! Mycket klarare nu.

Har någon några tips på bra typviner för kabinett och spätlese i både trocken och "vanlig" som jag kan utföra lite empiriska studier på?

 

[Sonderlese]

Om vi pratar om det färdiga vinet i flaskan så är min erfarenhet att skillnaden mellan 1 och 2 är att vinet i 1 innehåller max 9g/l socker och runt 11-13% alk, medan 2an i regel brukar innehålla någonstans runt 30-50g/l socker och 7-10% alk.

3an och 1an brukar nog vara ganska lika när det kommer till socker och alkohol, men druvorna brukar ha en högre mognadsgrad när de plockas och ibland även ha spår av botrytis, vilket påverkar smaken och kan ge vinet lite mer tyngd. 4an brukar också ha en lägre alkoholhalt på ca 7-10%, men sockerhalten ligger ofta någonstans mellan 50-100g/l socker.

Reglerna för att få kalla en riesling för trocken är max 5g/l socker, eller upp till 9g/l socker förutsatt att syran aldrig får vara mer än 2g/l lägre än sockerhalten. Med andra ord måste en riesling med 9g/l socker innehålla minst 7g/l syra för att få betecknas som trocken. Syran och sockret balanserar nämligen ut varandra i smaken och ett vin med högre syranivå upplevs som torrare.

Glöm bara inte att syrahalten avtar med tid ju längre vinet lagras, men inte däremot sockerhalten.

 

[Poussard]

Glöm bara inte att syrahalten avtar med tid ju längre vinet lagras, men inte däremot sockerhalten.

Fast det där stämmer inte. Syran är konstant.

 

[buteljen]

Fast det där stämmer inte. Syran är konstant.

Jim Boyce, Wolverhampton, asks: Can you settle an argument about acidity and wine age? A friend says that acidity will remain constant, but I say that it will soften. Who is right?

Stephen Skelton MW, for Decanter, replies: In technical terms, the level of acidity in bottled wine remains almost constant with age. But that’s not to say that the perception of acidity on your palate does not change. Esters can alter our perception of sharpness – they are compounds formed during ageing, due to the reaction between alcohol and acid in the wine. Tannins and phenolics are also responsible for making a wine taste harsh, and these will drop out as sediment as a wine ages and help to soften a wine’s taste.

 

[Sebran]

Tack! Mycket klarare nu.

Har någon några tips på bra typviner för kabinett och spätlese i både trocken och "vanlig" som jag kan utföra lite empiriska studier på?

Kabinett
Perfekta tillfället att dricka en kabinett är typ när man hänger utomhus en varm sommarkväll, tänder grillen eller chillar på beachen. Extremt läskande och drickvänligt, vilket funkar bra när alkoholhalten är så låg som 8%. Söt riesling åldras i regel också sjukt bra, eftersom sockret funkar som ytterligare konserveringsmedel. Man kan oftast hitta bra kvalitet runt 15-20€.
Denna kabinett från klassisk Mosel-producent borde vara ett hyfsat säkert kort, även om jag inte har provat just denna årgång själv. Kan säkert bli ännu ännu bättre om 5 år - https://www.systembolaget.se/dryck/vita-viner/dr-loosen-7465601

Jag har aldrig druckit vare sig kabinett trocken eller spätlese trocken, så jag får gå efter vad andra har skrivit om det lilla utbud som finns på systembolaget. Efter lite research tror jag att den här kabinett trocken kan vara rätt bra - https://www.systembolaget.se/dryck/vita-viner/schloss-johannisberger-7366501

Spätlese
You're in luck! Denna är inte billig, men här kan du få en fulländad spätlese-upplevelse för en mycket rimlig peng. Jag drack en på nyår och har 2 kvar i kylen - https://www.systembolaget.se/dryck/vita-viner/prum-7553201

Som trocken finns inte så mycket alternativ för spätlese på bolaget just nu, men Wegeler är säkert trevlig och finns i 3 olika årgångar. - https://www.systembolaget.se/sok-dryck/?searchquery=wegeler spätlese trocken&fullassortment=1

Mosel är ofta ett säkert kort för sötare riesling. Andra favoriter för kabinett och spätlese är Zilliken, Fritz Haag, JJ Prüm, Willi Schaefer, AJ Adam, Markus Molitor mm. Vanlig kabinett och spätlese funkar utmärkt till hot dogs, thaimat med lite spice, rökt fisk, fläsk och bacon, och mögelost.

Om du vill läsa på mer kan jag varmt rekommendera denna bok: https://www.adlibris.com/se/bok/best-white-wine-on-earth-the-riesling-book-9781617691102

Till sist så kan jag tillägga att jag personligen inte riktigt har fattat grejen med att göra trocken kabinett eller spätlese. Jag antar att man får lite extra mogen frukt, men personligen gillar jag det friska man får i en "vanlig" trocken. Men det beror säkert mer på okunskap från min sida, om någon här brinner för torr kabinett/spätlese får ni gärna berätta mer om vad tjusningen handlar om.

 

[vintomas]

Glöm bara inte att syrahalten avtar med tid ju längre vinet lagras, men inte däremot sockerhalten.

När det gäller intryck av långlagrade viner skulle jag säga precis tvärtom!
I gamla "uttorkade" viner (röda, torra vita) kan syraintrycket snarast vara väl påtagligt.
Halvttora och söta viner med lite ålder, smakar å andra sidan lite mindre sött, eftersom tonerna av primärfrukt har ersatts med mer kryddiga och ibland nötiga toner.
För den som vill prova några vintyper som går att köpa nu, lär detta dock inte spela någon roll.

 

[Pontus]

Halvttora och söta viner med lite ålder, smakar å andra sidan lite mindre sött, eftersom tonerna av primärfrukt har ersatts med mer kryddiga och ibland nötiga toner.

Jag upplever lagrade halvsöta och söta viner som mindre söta och med lägre syra. Typ som att upplevd sötma och syra vävs samman med lagring.

 

[Crist(al)ian 77]

Goût anglais är väl ett uttryck som ofta används med lätt föraktfull ton, av fransmän som gillar sina champagner unga, om engelsmän som föredrar mogna champagner. Jag har ett svagt minne av att Juhlin kan ha skrivit något om det här i 3000 champagner, men det är möjligt att jag minns fel.
...

I "4000 Champagnes" nämns den engelska smaken på sid. 54. För övrigt väldigt kul att läsa gamla böcker. Exempelvis synen på noll socker innan det blev trendigt eller omdömet om årgång 2002.

 

[David Nilsson]

När det gäller intryck av långlagrade viner skulle jag säga precis tvärtom!
I gamla "uttorkade" viner (röda, torra vita) kan syraintrycket snarast vara väl påtagligt.
Halvttora och söta viner med lite ålder, smakar å andra sidan lite mindre sött, eftersom tonerna av primärfrukt har ersatts med mer kryddiga och ibland nötiga toner.
För den som vill prova några vintyper som går att köpa nu, lär detta dock inte spela någon roll.

Jag upplever lagrade halvsöta och söta viner som mindre söta och med lägre syra. Typ som att upplevd sötma och syra vävs samman med lagring.

Den faktiska syran är i konstant (i princip), däremot inte den upplevda. Skulle man kanske kunna sammanfatta det generellt såhär?:
Unga röda viner: Den primära unga frukten gör att syran upplevs hög/vass. Det finns inget i vinet som "dämpar" den.
Mogna röda viner: Sekundära aromer börjar framträda, mer mogen frukt som dämpar syran. Harmoni.
Övermogna röda viner: Frukten försvinner, syran består. Syran upplevs som vass återigen då det inte finns någon frukt som bär upp den.

Som Tomas skriver kan samma resonemang användas gällande vita halvtorra och söta viner. I takt med att sekundärna aromer kommer fram med ålder, upplevs syran som mer dämpad och harmonisk. Inte för att den är lägre, utan för att annat i vinet kompenserar och bär upp.

 

[Pontus]

Den faktiska syran är i konstant (i princip), däremot inte den upplevda. Skulle man kanske kunna sammanfatta det generellt såhär?:
Unga röda viner: Den primära unga frukten gör att syran upplevs hög/vass. Det finns inget i vinet som "dämpar" den.
Mogna röda viner: Sekundära aromer börjar framträda, mer mogen frukt som dämpar syran. Harmoni.
Övermogna röda viner: Frukten försvinner, syran består. Syran upplevs som vass återigen då det inte finns någon frukt som bär upp den.

Som Tomas skriver kan samma resonemang användas gällande vita halvtorra och söta viner. I takt med att sekundärna aromer kommer fram med ålder, upplevs syran som mer dämpad och harmonisk. Inte för att den är lägre, utan för att annat i vinet kompenserar och bär upp.

Generellt för röda viner ja
Mitt inlägg gällde dock halvsöta/söta viner (underförstått vita sådana).

 

[Bastardo]

Den faktiska syran är i konstant (i princip), däremot inte den upplevda. Skulle man kanske kunna sammanfatta det generellt såhär?:
Unga röda viner: Den primära unga frukten gör att syran upplevs hög/vass. Det finns inget i vinet som "dämpar" den.
Mogna röda viner: Sekundära aromer börjar framträda, mer mogen frukt som dämpar syran. Harmoni.
Övermogna röda viner: Frukten försvinner, syran består. Syran upplevs som vass återigen då det inte finns någon frukt som bär upp den.

Som Tomas skriver kan samma resonemang användas gällande vita halvtorra och söta viner. I takt med att sekundärna aromer kommer fram med ålder, upplevs syran som mer dämpad och harmonisk. Inte för att den är lägre, utan för att annat i vinet kompenserar och bär upp.

Mycket bra svar!
Jag blir imponerad av din kunskap, sånt får man aldrig för mycket av.
Naturligtvis kan man ha olika åsikter, men den här förklaringen är oerhört bra, enligt mig.

 

[Trydebull]

Pierre Peters - Cuvée de Réserve - på magnum
Ren årgång. Om man scannar QR får man deg-datum.
Läste någonstans att de ligger tre år. Så om deg-datum 18 ==> årgång 15.

Stämmer det? Är det alltid så, eller kan de även ligga längre?

Är det någon som vet och kan bekräfta eller, dementera det här...
Vill väldigt gärna veta vilka årgångar det är jag har i källaren...

 

[Crist(al)ian 77]

Pierre Peters - Cuvée de Réserve - på magnum
Ren årgång. Om man scannar QR får man deg-datum.
Läste någonstans att de ligger tre år. Så om deg-datum 18 ==> årgång 15.

Stämmer det? Är det alltid så, eller kan de även ligga längre?

Är det någon som vet och kan bekräfta eller, dementera det här...
Vill väldigt gärna veta vilka årgångar det är jag har i källaren...

Importören eller @magnum kan säkert bekräfta vad som gäller.

 

[Trydebull]

Importören eller @magnum kan säkert bekräfta vad som gäller.

Jag har aldrig riktigt fått ur WA ett rakt svar (dvs de vet inte, och har inte haft tid eller lust att fråga efter rätt svar) - har prövat maila med PP direkt också - än så länge utan respons.
Vet du @magnum? Hade varit kul att hålla kollen! En verklig budget-favorit i källaren nämligen...

 

[magnum]

Jag har aldrig riktigt fått ur WA ett rakt svar (dvs de vet inte, och har inte haft tid eller lust att fråga efter rätt svar) - har prövat maila med PP direkt också - än så länge utan respons.
Vet du @magnum? Hade varit kul att hålla kollen! En verklig budget-favorit i källaren nämligen...

Om du använder QR så står det vilket basår det är i detta fall =årgången sen står även deg datum. Denna info finns from årgång 2011 om jag minns rätt!

Om dem är deggade sent på året 2018 borde det vara årgång 2014!
3 år på jästen räknas från buljering, årgång 2015 sätts i flaska 2016, degg 2018= 2-2,5 år

 

[Trydebull]

Om du använder QR så står det vilket basår det är i detta fall =årgången sen står även deg datum. Denna info finns from årgång 2011 om jag minns rätt!

Om dem är deggade sent på året 2018 borde det vara årgång 2014!
3 år på jästen räknas från buljering, årgång 2015 sätts i flaska 2016, degg 2018= 2-2,5 år

Stort tack! Jag ska gå ner och inventera nästa gång jag lyckas förhandla mig till lite ”källartid”!

Har inte QR på alla om jag minns rätt...

 

[Funcadelic]

Hur förvarar man bäst ett öppnat vin, om man vill dricka det över ett antal dagar (max 3-4)? Ska jag pumpa ur luften ur flaskan? Ska jag förvara i kylskåp eller skafferi? Är detta olika för olika viner? Jag brukar pumpa ur luften ur flaskan och förvara vitt i kylen och rött i skafferiet, men utan egentlig eftertanke.

 

[thunberg]

Hur förvarar man bäst ett öppnat vin, om man vill dricka det över ett antal dagar (max 3-4)? Ska jag pumpa ur luften ur flaskan? Ska jag förvara i kylskåp eller skafferi? Är detta olika för olika viner? Jag brukar pumpa ur luften ur flaskan och förvara vitt i kylen och rött i skafferiet, men utan egentlig eftertanke.

Kylskåp, för alla typer av vin.

 

[Funcadelic]

Kylskåp, för alla typer av vin.

Tack! Vad säger du om vakuumets vara eller icke vara?