Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Reduktiv och oxidativ vinmakning

Crist(al)ian 77

50 Shades of Grape
Administratör
Fråga från en annan tråd:
Så trevligt, då var det ett bra köp med andra ord.
Då ställer jag en fråga som jag undrat över ett tag. Vad betyder reduktiv?
Inte druckit Coche än ;)

Alltså, hårt reduktiva för att vara ekade om jag säger så...

Kortfattat så kan man säga att det finns två huvudstilar; reduktiv och oxidativ vinmakning. Med den första minimerar man syre och med den andra tvärtom. Så egentligen är reduktiv vinmakning lika med ståltank, tekniker kring temperaturkontrollerad jäsning, svavel etc. Allt för att minimera syrets påverkan och hålla vinet fräscht.

Oxidativ vinmakning är mer öppna fat vid jäsning, rackning (hälla fram och tillbaka) etc för att vänja vinet vid syre.

olika stilar helt enkelt. Om du tänker Champagne så tänk Dompan vs Bollinger, första är reduktiv och andra är oxidativ.

Bra reduktiv är lika med krut, lite svavel etc
Dåligt reduktiv är för mycket svavel, avlopp etc...

Oxidativ vinmakning vill man maximera vinets generositet utan att det blir ”oxiderat” vilket låter motsägelsefullt men du hajar, man vill inte ha ett överoxiderat/dött vin.

Jag älskar båda :p

Här är en superb artikel :) . Visserligen från 2015 så pendeln har nog svängt tillbaka en del sedan dess. Mycket var en reaktion mot premox i början av millenniet.
https://www.jancisrobinson.com/articles/struckmatch-wines-reductio-ad-absurdum
För de riktigt nördiga.

Jamie Goode har en bra artikel som beskriver reduktion på en mer grundläggande nivå.

Förklarar bland annat varför man kan få reduktiva aromer med ekfat.
 

Mattias Schyberg

Administratör
Fråga från en annan tråd:





För de riktigt nördiga.

Jamie Goode har en bra artikel som beskriver reduktion på en mer grundläggande nivå.

Förklarar bland annat varför man kan få reduktiva aromer med ekfat.
Väldigt lärorik artikel. Jag inser hur vanligt det är att begreppen används felaktigt. Så även på forumet många gånger.

Tycker det var extra intressant att ett vin både kan uppvisa reduktiva och oxidativa inslag samtidigt, vilket jag tycker mig ha upplevt en hel del gånger och likaså att utgå från att vin med reduktiv karaktär inte nödvändigtvis härstammar från reduktiv vinmakning.

Vet också många exempel på att vinnördar sammankopplar svaveldioxid med reduktiva aromer, vilket också verkar vara fel enligt artikeln.

Tack för delningen. Jamie Goode kan sina grejer! :)
 

Jos

Medlem
Väldigt lärorik artikel. Jag inser hur vanligt det är att begreppen används felaktigt. Så även på forumet många gånger.

Tycker det var extra intressant att ett vin både kan uppvisa reduktiva och oxidativa inslag samtidigt, vilket jag tycker mig ha upplevt en hel del gånger och likaså att utgå från att vin med reduktiv karaktär vanligtvis härstammar från reduktiv vinmakning.

Vet också många exempel på att vinnördar sammankopplar svaveldioxid med reduktiva aromer, vilket också verkar vara fel enligt artikeln.

Tack för delningen. Jamie Goode kan sina grejer! :)
Svavel och krut är ju lite standard för reduktiv vinmakning iofs...

Ja det är najs med både och, Charles Heidsieck är ett praktexempel på ett bubbel som både kan vara reduktivt och oxidativt
 

Crist(al)ian 77

50 Shades of Grape
Administratör
Svavel och krut är ju lite standard för reduktiv vinmakning iofs...

Ja det är najs med både och, Charles Heidsieck är ett praktexempel på ett bubbel som både kan vara reduktivt och oxidativt
Själv har jag alltid varit förbryllad över Krug som kan visa upp båda sidor.

Svavel (grundämne = S) har ett samband med kruttoner men är inte den primära orsaken. Nästan alla viner har tillsatt svavel och bara vissa är reduktiva. Däremot skyddar svavel mot oxidation och det var kanske det du menade.

Reduktiva aromer kommer kommer av flyktiga sulfidföreningar (VSC:s) som i sin tur är reducerat svavel (sulfid).

Sulfiderna bildas primärt när jästen stressas (inte får kväve). Mängden är även beroende av typ av jäst. Därför är industrijäst att föredra om man vill ha en stabil och förutsägbar process. Finns även tankar om att en del vildjäst som finns i vinerierna bidrar till krutaromerna. Det kan förklara varför vissa vinmakare får reduktiva aromer men inte andra.

I boken "Flawless" nämner Goode att svavel kan reduceras direkt till sulfid men att det sker i ringa omfattning och är underordnat jästens inverkan både under och efter jäsning. "Roulotmetoden" innebär exempelvis att vinet tappas över på ståltankar sista månaderna efter jäsning för att få fram krutaromerna.

Nu är det här ett svårt ämne och alla processer är inte kända. Själv är jag ingen kemist så jag reserverar mig för att jag missuppfattat något. Kanske @vintomas har koll på det här med.:)
 
Intressanta artiklar båda två. Men samtidigt som reduktion och oxidation båda på ett sätt är markörer för ’fel’ i viner (rent tekniskt) är också båda två stilar som olika vinmakare önskar skapa i sitt vinmakeri. Lite motsägelsefullt men ändå inte. I slutändan handlar det kanske mest om vad den som dricker vinet gillar, vilket leder till min fråga (förstod inte helt detta i artiklarna);
- om man upplever ett vin alltför reduktivt (för sin personliga smak) i glaset, kan man ’neutralisera’ det genom tex dekantering, större glas, tid i glaset?
- om man upplever ett vin alltför oxiderat (för sin personliga smak) i glaset, vad kan göras för att minska den smaken (nedkylning?)
 

Crist(al)ian 77

50 Shades of Grape
Administratör
Intressanta artiklar båda två. Men samtidigt som reduktion och oxidation båda på ett sätt är markörer för ’fel’ i viner (rent tekniskt) är också båda två stilar som olika vinmakare önskar skapa i sitt vinmakeri. Lite motsägelsefullt men ändå inte. I slutändan handlar det kanske mest om vad den som dricker vinet gillar, vilket leder till min fråga (förstod inte helt detta i artiklarna);
- om man upplever ett vin alltför reduktivt (för sin personliga smak) i glaset, kan man ’neutralisera’ det genom tex dekantering, större glas, tid i glaset?
- om man upplever ett vin alltför oxiderat (för sin personliga smak) i glaset, vad kan göras för att minska den smaken (nedkylning?)
Ja det är lite paradoxalt men man kan se de olika metoderna lite som en krydda i vinerna innan alla är överens om att vinet blir defekt. Hur känslig man är varierar. Intressant är också kopplingen mellan reduktiv vinmakning, terroir och användandet av begreppet "mineral".

För att svara på frågan skulle jag vilja säga att det inte går att lufta bort de reduktiva tonerna. Fast vill vi krångla till det så kan den upplevda intensitet minska när du vant dig vid de reduktiva tonerna och inte bli lika distinkt. Tillvänjningen sker samtidigt som vinet får luft och värme. Dessutom så kan andra aromer växa till sig med tid och ge vinet ett mer komplext intryck. Samma fenomen kan ske för oxiderade viner. Det är alltid värt att vänta och se!

Har inte funderat närmare på frågan men tänker mig att reduktiva viner inte känns på smaken utan på doften i första hand medan oxiderade viner verkligen kan smaka gammal kofta. Utifrån det skulle nedkylning kanske fungera bättre på oxiderade viner. Fast om jag ogillar ett vin har jag aldrig kommit på tanken att kyla ner det för att det ska bli mer behagligt. Bästa sättet att få till stånd en "kvalitetshöjning" är att öka promillehalten.:rolleyes:
 

Jos

Medlem
Tror de flesta är överens om att det finns en vänster- och högerskala på icke defekta viner med reduktiv stil i ena änden och oxidativ i andra där mitten då är neutral. Sen om kemiintresserade personer vill analysera i detalj för en "objektiv" fakta kring fenomenet är hyfsat ointressant för oss som bara vill dricka goda viner, - är vinet gott är det inte defekt :D
 

buteljen

Medlem
(Flyttat inlägg från idag dricker vi skumpatråden.)

Nej Presidence är 100 % stål och arketypen för en champagne i reduktiv stil vilket nästan alltid innebär ståltank. Enda undantaget som kan lura mig är Krug som ibland har kruttoner.

Intressant hur man associerar olika aromer som exempelvis ek. För mig är Selosse de mest maxade ekade champagne som finns medan @Jos tyckte Bollinger smakade mer ek. Antar att skillnaden beror på hur man uppfattar och associerar de oxidativa dragen i en champagne.

Jag hittade två inlägg där jag provat Presidence 02 blint. Gissades Comtes och Dompa vid båda tillfällena.
https://www.finewines.se/threads/ch...i-som-vanligt-skumpa.3673/page-76#post-112119
https://www.finewines.se/threads/ch...i-som-vanligt-skumpa.3673/page-78#post-113060

För mig är det här ett vin som är så oekat som det kan bli stilmässigt. Vad som leder mig dit är kruttonerna (benzylmercaptan) och rostat kaffe (mercaptan) som båda är tecken på reduktiv vinmakning.

Själv misstar jag mig oftast på ek när champagnen har kraftig karaktär som exempelvis kan bero på viss mognad eller hög andel pinot noir. Blir ofta lurad av Cedric Bouchard och PP Chetillons. Försöker hitta vad det är jag misstar mig på och kalibrera om mina associationer men inte lätt.:oops:

Associerar man något sött som karamell och vanilj till ek så är det förståeligt. Båda aromerna kan vara tecken på ekfat, fast när det gäller champagne tar jag nästan aldrig eken på att det doftar eller smakar vanilj.


Fullt möjligt att tycka att banan doftar bensin men då har man fel.;)

Frågan huruvida ett vin har legat på ek eller inte går att besvara och eken bidrar till ämnen som är mätbara och som har vissa aromer. Exempelvis vanillin som även finns i vanilj.

När det gäller brödiga dofter i champagne så beror det på jästen som även finns i brioche, så det är väl så nära man kan komma att blanda bröd i champagne...

Självklart är vin en mycket komplex sammansättning av ämnen. Alla ämnen och aromer kan inte bestämmas exakt på ett sådant sätt att alla tycker lika utan det finns en gråskala. Fast håller inte med om att man inte kan göra fel associationer när det gäller vissa distinkta aromer. Brett är ett annat tydligt exempel som är mätbart och har en väldig distinkt arom.
Hittade en kul artikel som anknyter till denna diskussion: https://vineandbubble.com/stories/reductive-oxidative-champagne
Interestingly, each of the three main grape varieties is expressed differently by oxidative winemaking. Chardonnay develops aromas of toast, almonds and quince jelly, whereas pinot noir evolves toward hazelnut and tobacco. Meunier leans into field mushrooms and forest floor.
@Crist(al)ian 77 tycker du detta stämmer?
The reductive style lends itself to chardonnay-driven, linear champagnes with little or no malolactic fermentation as well as low dosage (0 – 6 g/L). To achieve the coveted vividness, they often contain less reserve wine.
Vad finns det för champagner i reduktiv stil som är bdn eller majoritet PN/PM? Stämmer det med mindre andel reservviner?
 
Last edited by a moderator:

Crist(al)ian 77

50 Shades of Grape
Administratör
(Flyttat inlägg från idag dricker vi skumpatråden.)


Hittade en kul artikel som anknyter till denna diskussion: https://vineandbubble.com/stories/reductive-oxidative-champagne

@Crist(al)ian 77 tycker du detta stämmer?
...
Intressant och extra plus för bild på Kartongens källare!

Var tvungen att tänka efter ordentligt för det är inte helt lätt att svara på. Beror sambanden mellan aromerna och druvorna på att druvorna orsakar den effekten eller beror sambandet på en tredje variabel (vinmakningen).

Har aldrig tänkt att de tre druvorna skulle ge tre olika specifika dofter vid oxidativ vinmakning.

Erfarenhetsmässigt så förknippar jag

  • rostat bröd (CH) med Dompa, Dom Ruinart, Heidsieck och Krug som alla är gjorda på chardonnay men bara Ruinart är BdB.
  • mandel (CH) med diverse champagner men har inte funderat så mycket exakt vilka men absolut i BdB.
  • kvittenmarmelad (CH) lyser med sin frånvaro i mina noter så pass på den.:rolleyes:
  • hasselnöt (PN) med Bollinger och Krug som båda är i oxidativ stil samt Heidsieck som uppvisar både reduktiv och oxidativ stil. Drack även en udda Leclapart på plats som jag vill minnas var pinot noir som hade tydliga drag av hasselnöt. Alla har pinot noir och kommer inte på någon BdB som doftar hasselnöt förutom DRC Montrachet 2004...
  • tobak (PN) brukar jag heller inte ha som not på champagner, närmaste är nog mörk choklad som jag nog oftare finner i champagner med pinot men har inte tänkt så noga på det.
  • svamp och skogstoner (PM) med Dompa, Bollinger och i viss mån Krug. Endast Krug har pinot meunier. Ska tillägga att jag inte har någon stor erfarenhet av rena meunierskumpor.

Saken kan synas avgjord eftersom artikelns slutsatser stämmer rätt bra med mina egna erfarenheter. Fast inget är bevisat för det, kan lika gärna vara vinmakningen som styr ändå, fast man eftersträvar vissa önskade aromer beroende på vin.

Exempelvis avfärdar vissa rieslingfantaster här på forumet Schäfer-Frölichs Felseneck som för reduktiv. Antar att det beror på att det är otypiskt för klassisk riesling för första gången jag drack den associerade jag till champagne och blev lycklig.:D

Ytterligare bevis emot tesen är att Selosses viner nästan doftar likadant oavsett druva och att nämnda DRC från Montrachet stank hasselnöt. Dom Ruinart och Moët är inte heller oxidativa utan gjorda i en reduktiv stil.

Slutsats: jag är fortsatt skeptisk. För att bevisa det krävs experiment med blindprovning!

Kommer definitivt lägga det på minnet när jag provar champagne i fortsättningen. Oavsett varför vinerna doftar som de gör kan nämnda aromer bidra till att man leds rätt.

...
Vad finns det för champagner i reduktiv stil som är bdn eller majoritet PN/PM? Stämmer det med mindre andel reservviner?

Barnaut i Bouzy ska ha en BdN som enligt uppgift kan utveckla lite kruttoner. Inget jag upplevt själv dock men har bara druckit en flaska. Annars Krug som kan ha kruttoner men Krug är samtidigt gjort i en klar oxidativ stil...

Mer än så vet jag inte och svaret på varför är tradition snarare än att druva eller jordmån skulle göra det omöjligt. Chardonnay associeras ofta till tändsticka-krut-mineral-krita och ses som ett plus. Jämför ovan exemplet med krutig riesling.

Jag uppfattar att artikelförfattaren Kustos använder reduktiv stil om alla champagner som ligger på ståltank även om de inte har tydliga markörer som krut och rostat kaffe vilket kan var lite förvillande. Salon, Bille och Roederer (undantaget rosén) beskriver jag ytterst sällan som reduktiva vid provning.

Majoriteten av vinerna i en reduktiv stil med tydliga markörer är årgångsviner. Enda vinerna med mycket reservvin är annars Heidsieck och Krug NV men de har som sagt bena i båda lägren. Använder vi "reduktiv stil" som jag antar Kustos gör stämmer det att ståltankade NV-viner normalt både har lägre andel reservviner och yngre. Tänk på motsatsen, från Bollinger, Heidsieck, Krug till soleravarianter av Pouillon och De Sousa.

Till sist. Varför i hela fridens namn listar Kustos Egly-Ouriet som reduktiv!?:eek::vägg: Är få producenter som jag sätter längre ut på den ekade oxiderade skalan. Jacquesson tycker jag också är ett dåligt exempel på oxidativ stil.
 
Last edited:

buteljen

Medlem
Intressant och extra plus för bild på Kartongens källare!

Var tvungen att tänka efter ordentligt för det är inte helt lätt att svara på. Beror sambanden mellan aromerna och druvorna på att druvorna orsakar den effekten eller beror sambandet på en tredje variabel (vinmakningen).

Har aldrig tänkt att de tre druvorna skulle ge tre olika specifika dofter vid oxidativ vinmakning.

Erfarenhetsmässigt så förknippar jag

  • rostat bröd (CH) med Dompa, Dom Ruinart, Heidsieck och Krug som alla är gjorda på chardonnay men bara Ruinart är BdB.
  • mandel (CH) med diverse champagner men har inte funderat så mycket exakt vilka men absolut i BdB.
  • kvittenmarmelad (CH) lyser med sin frånvaro i mina noter så pass på den.:rolleyes:
  • hasselnöt (PN) med Bollinger och Krug som båda är i oxidativ stil samt Heidsieck som uppvisar både reduktiv och oxidativ stil. Drack även en udda Leclapart på plats som jag vill minnas var pinot noir som hade tydliga drag av hasselnöt. Alla har pinot noir och kommer inte på någon BdB som doftar hasselnöt förutom DRC Montrachet 2004...
  • tobak (PN) brukar jag heller inte ha som not på champagner, närmaste är nog mörk choklad som jag nog oftare finner i champagner med pinot men har inte tänkt så noga på det.
  • svamp och skogstoner (PM) med Dompa, Bollinger och i viss mån Krug. Endast Krug har pinot meunier. Ska tillägga att jag inte har någon stor erfarenhet av rena meunierskumpor.

Saken kan synas avgjord eftersom artikelns slutsatser stämmer rätt bra med mina egna erfarenheter. Fast inget är bevisat för det, kan lika gärna vara vinmakningen som styr ändå, fast man eftersträvar vissa önskade aromer beroende på vin.

Exempelvis avfärdar vissa rieslingfantaster här på forumet Schäfer-Frölichs Felseneck som för reduktiv. Antar att det beror på att det är otypiskt för klassisk riesling för första gången jag drack den associerade jag till champagne och blev lycklig.:D

Ytterligare bevis emot tesen är att Selosses viner nästan doftar likadant oavsett druva och att nämnda DRC från Montrachet stank hasselnöt. Dom Ruinart och Moët är inte heller oxidativa utan gjorda i en reduktiv stil.

Slutsats: jag är fortsatt skeptisk. För att bevisa det krävs experiment med blindprovning!

Kommer definitivt lägga det på minnet när jag provar champagne i fortsättningen. Oavsett varför vinerna doftar som de gör kan nämnda aromer bidra till att man leds rätt.



Barnaut i Bouzy ska ha en BdN som enligt uppgift kan utveckla lite kruttoner. Inget jag upplevt själv dock men har bara druckit en flaska. Annars Krug som kan ha kruttoner men Krug är samtidigt gjort i en klar oxidativ stil...

Mer än så vet jag inte och svaret på varför är tradition snarare än att druva eller jordmån skulle göra det omöjligt. Chardonnay associeras ofta till tändsticka-krut-mineral-krita och ses som ett plus. Jämför ovan exemplet med krutig riesling.

Jag uppfattar att artikelförfattaren Kustos använder reduktiv stil om alla champagner som ligger på ståltank även om de inte har tydliga markörer som krut och rostat kaffe vilket kan var lite förvillande. Salon, Bille och Roederer (undantaget rosén) beskriver jag ytterst sällan som reduktiva vid provning.

Majoriteten av vinerna i en reduktiv stil med tydliga markörer är årgångsviner. Enda vinerna med mycket reservvin är annars Heidsieck och Krug NV men de har som sagt bena i båda lägren. Använder vi "reduktiv stil" som jag antar Kustos gör stämmer det att ståltankade NV-viner normalt både har lägre andel reservviner och yngre. Tänk på motsatsen, från Bollinger, Heidsieck, Krug till soleravarianter av Pouillon och De Sousa.

Till sist. Varför i hela fridens namn listar Kustos Egly-Ouriet som reduktiv!?:eek::vägg: Är få producenter som jag sätter längre ut på den ekade oxiderade skalan. Jacquesson tycker jag också är ett dåligt exempel på oxidativ stil.
Spännande input! Tack :).

Kanske byta namn på rubrik till Oxidativ/Reduktiv vinmakning?
 

Jos

Medlem
Drack Vilmart standard på magnum igår som innehåller övervägande Pinot och enligt @Elvis har den legat på stora foudres men den hade helt klart reduktiva toner på näsan med krut och svavel. Inte bara jag som sa det så vi kan inte skylla på mig här.... :p

Hur går det ihop? Tänker att de ligger med som representant för oxidativa vinmakare i artikeln...

Intressant att de klassar Egly som reduktiv btw :confused:
 

Crist(al)ian 77

50 Shades of Grape
Administratör
Drack Vilmart standard på magnum igår som innehåller övervägande Pinot och enligt @Elvis har den legat på stora foudres men den hade helt klart reduktiva toner på näsan med krut och svavel. Inte bara jag som sa det så vi kan inte skylla på mig här.... :p

Hur går det ihop? Tänker att de ligger med som representant för oxidativa vinmakare i artikeln...

Intressant att de klassar Egly som reduktiv btw :confused:
Vilmart är definitivt på den oxidativa planhalvan även om det är diskret.

Båda artiklarna nämner att det inte nödvändigtvis är antingen eller utan ett vin kan ha båda egenskaperna. Heidsieck nämns som ett exempel vilket du även själv skrivit tidigare.;)

Svavel och krut är ju lite standard för reduktiv vinmakning iofs...

Ja det är najs med både och, Charles Heidsieck är ett praktexempel på ett bubbel som både kan vara reduktivt och oxidativt

Kan tänka mig att det är mer troligt att de reduktiva dragen uppstår under andra jäsningen på flaska i Vilmart och Krugs fall som först ligger på ek. Har aldrig känt de tonerna i Vilmart, kanske hade de för täta kapsyler.

Goode skriver även att reduktiva toner kan komma och försvinna när vinet lagras.
 
  • Like
Reactions: Jos

Jos

Medlem
Vilmart är definitivt på den oxidativa planhalvan även om det är diskret.

Båda artiklarna nämner att det inte nödvändigtvis är antingen eller utan ett vin kan ha båda egenskaperna. Heidsieck nämns som ett exempel vilket du även själv skrivit tidigare.;)



Kan tänka mig att det är mer troligt att de reduktiva dragen uppstår under andra jäsningen på flaska i Vilmart och Krugs fall som först ligger på ek. Har aldrig känt de tonerna i Vilmart, kanske hade de för täta kapsyler.

Goode skriver även att reduktiva toner kan komma och försvinna när vinet lagras.
Jo men här var det inte både och som CH utan klart reduktivt med svavel och krut men det kanske är som du säger att det uppstår i flaskan. Den var deggad 2017 dock så fått några år
 

buteljen

Medlem
Det kan också ha med terroir att göra:
... reductive character is because of terroir: the vineyard is very low in nitrogen, so the yeasts struggle and metabolic pathways are initiated that result in the release of volatile sulfur compounds.
https://www.internationalwinechalle...k-match-in-chardonnay-whats-it-all-about.html

Här är en intressant artikel om varför natural wines ofta innehåller reduktiva element
... With little or no sulfites added, natural wines should be more at risk of oxidation. So why do some yield reductive notes?...... “Maintaining sufficient nitrogen levels [in soil] is a specific challenge for natural-wine producers ....organic grapes may provide less nitrogen to the yeasts during fermentation, which can lead to the formation of reductive compounds—among other effects—in the resulting wines.
https://daily.sevenfifty.com/how-natural-wines-develop-reductive-notes/
 

buteljen

Medlem
Last edited:

buteljen

Medlem
Ja, menar du att jag slog in öppna dörrar? Att du redan hade sagt det jag sade?
Inte nödvändigtvis jag men din artikel refererar tex till J Goode som säger samma sak i en artikel som länkas ovan och även naturviner som är reduktiva diskuteras ju i inlägget ovanför ditt ...
 

Crist(al)ian 77

50 Shades of Grape
Administratör
Jo men här var det inte både och som CH utan klart reduktivt med svavel och krut men det kanske är som du säger att det uppstår i flaskan. Den var deggad 2017 dock så fått några år
Du syftade alltså på att det är märkligt med tanke på att Vilmart är 100 % ek. Strider mot intuitionen men läser man artiklarna kan reduktiva toner även uppstå med ekfat. Undviks med omrörning och omdragning. I Vilmarts fall antar jag att det inte är ett medvetet stilistiskt val oavsett när i processen det skett. Hade aldrig gissat Vimart om jag fått den flaskan blint.:)

Vad säger Vilmartexperten @Elvis, är det något du känt tidigare i Vilmart?


Det kan också ha med terroir att göra:

https://www.internationalwinechalle...k-match-in-chardonnay-whats-it-all-about.html

Här är en intressant artikel om varför natural wines ofta innehåller reduktiva element

https://daily.sevenfifty.com/how-natural-wines-develop-reductive-notes/

Snyggt. Mera Jamie!

Att terroir kan spela in får störst betydelse för stilla vin där man använder vildjäst. Vet ingen champagne med vildjäst (vill gärna veta i så fall) som har reduktiva toner utan det är uteslutande storhus som Moët och Taittinger med industrijäst. Snarare brukar champagne med vildjäst vara på den oxidativa planhalvan.

Jag tänker på jämförelsen med vit bourgogne, finns väl många viner som bara ser ek och ändå har reduktiva toner? Tänker att det kan bero på vildjästen.

För övrig har Jamie Goode skrivit utförligt om både reduktion och oxidation i boken Flawless som jag recenserat här.
 
Toppen