Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Tråden om Riesling

Michael_M0!

Medlem
Vad som ursprungligen var en privat PM-tråd på annat ämne kapades av Riesling-törstande medlemmar på forumet. Kanske vore det därför lägligt att ha en tråd om Riesling, som någon föreslog, där fler kan få ta del av tips och diskussion.

*Poke* @Bror, @Sebran, @The Wall, @Patrik Sellin, @mackan92, @Fredrik L, @Gradin, @petterkalle m.fl.

Själv efterlyser jag gärna tips på bra producenter från Österrike (utöver Pichler, Prager, Gobelsburg).
 

Pontus

Medlem
Top 5 Österrike för mig:
1. FX Pichler
2. Prager
3. Alzinger
4. Franz Hirtzberger
5. Knoll
För mig:
1. FX Pichler & Hirtzberger
3. Prager & Bründlmayer
5. En handfull andra...

Bründlmayer sticker ut med en mer reduktiv stil än övriga. Lagring "krävs", även för de enklare vinerna.
 

petterkalle

I rescued some wine. It was trapped in a bottle.
Bründlmayer sticker ut med en mer reduktiv stil än övriga.
Det är just pga detta som Bründlmayers riesling går bort för mig till skillnad från deras GV som är riktigt bra! De är visserligen inte lika reduktiva som Schäfer- Fröhlich. Detta med reduktiva tendenser i rieslingviner är något att ta upp i en rieslingtråd. Jag gillar krut och rök i chardonnay och BdB men inte i mina rieslings. Det känns ibland som att jag är ensam om att tycka detta? Vad har ni andra för uppfattning om reduktiva rieslings?
 

Pontus

Medlem
Det är just pga detta som Bründlmayers riesling går bort för mig till skillnad från deras GV som är riktigt bra! De är visserligen inte lika reduktiva som Schäfer- Fröhlich. Detta med reduktiva tendenser i rieslingviner är något att ta upp i en rieslingtråd. Jag gillar krut och rök i chardonnay och BdB men inte i mina rieslings. Det känns ibland som att jag är ensam om att tycka detta? Vad har ni andra för uppfattning om reduktiva rieslings?
Ung torr riesling och reduktion är inget vidare heller i min bok. Men med ålder (typ 10 år) blir det en helt annan sak tycker jag.
 

Keen

slan
För mig:
1. FX Pichler & Hirtzberger
3. Prager & Bründlmayer
5. En handfull andra...

Bründlmayer sticker ut med en mer reduktiv stil än övriga. Lagring "krävs", även för de enklare vinerna.

lagring belönas dock. Drack denna för några år sen och den var strålande bra!
 

Attachments

  • 9DD77791-7175-4119-80A9-843A142F265A.png
    9DD77791-7175-4119-80A9-843A142F265A.png
    178,6 KB · Visningar: 143

The Wall

Medlem
Utöver den uttömmande genomgången av @Sebran är mina personliga reflektioner och preferenser ungefär som följer:

Stilarna är lite olika om man jämför Tyskland och Österrike; för min del upplever jag att (torr) riesling från Österrike har lite mera umph och i de fall ett vin kommer från Wachau har det dessutom ofta något högre alkoholhalt, givet att det är Smaragd och inte Steinfelder eller Federspiel, än sina tyska motsvarigheter. Alsace är för min del något av en outsider i sammanhanget och har en bit kvar upp till de tyska och österrikiska nivåerna. Dessutom upplever jag ofta att riesling från Alsace känns lite sötare än de påstår sig vara, tex Zind-Humbrecht Heimbourg känns på gränsen till halvtorr på egen hand, men fungerar finfint till lämplig maträtt (som tex pilgrimsmussla med blomkålspuré).

Halvtorra/söta (typ Spätlese och Auslese) upplever jag blir lite stramare och torrare, såsom att sötman upplevs lägre, med (lång-)lagring medan det i knastertorr riesling kryper fram restsötma istället med (lång-)lagring.

Eftersom jag har snöat in på vissa producenter och områden brukar det vanligen bli inköp från de gamla vanliga favoriterna;

Nahe – Dönnhoff och Schäfer-Fröhlich, framförallt respektive producents Grosses Gewächs, de är magiska och som gjorda för tex torskrygg med hollandaise.

Rheingau – Breuer eller Leitz för torra, Johannisberg för halvtorra/söta (tror att det finns en 1971 Spätlese i BS för 2.200 kr, men om det är värt pengarna är upp till var och en att bedöma). Wegeler brukar även prestera rätt bra med sin Gehimrat ”J” (halvtorr).

Rheinhessen – Keller (”Kein Keller ohne Keller”), tex G-Max om man råkar ha många kronor till övers annars är väl Hubacker och Morstein lite mer överkomliga.

Mosel – Prüm, Heymann-Löwenstein, Egon Müller, Fritz Haag eller Schartzhofberger för halvtorra, Van Volxem för torra. Tyvärr både köper och dricker vi för lite från Mosel och det finns fler producenter som är bra, men som jag glömt bort. EDIT; jag kom just på Zilliken!

Pfalz – Von Winning har en del olika stilar som är trevliga, annars finns även Christmann som brukar vara pålitlig. För min del upplever vi ofta viner från Pfalz som aning för kryddiga märkligt nog och vi föredrar Nahe, Rheingau och Rheinhessen.

Alsasce – Clos S:t Hune från Trimbach. Zind-Humbrecht för lite mer överkomlig prisnivå, även om det är lite annan stil.

Österrike då? Tja, Domäne Wachau (ffa Smaragd) brukar vara pålitlig, annars finns FX Pichler, Knoll, Hirtzberger, Prager för att nämna några.
 
Last edited:

petterkalle

I rescued some wine. It was trapped in a bottle.
Utöver den uttömmande genomgången av @Sebran är mina personliga reflektioner och preferenser ungefär som följer:

Rheinhessen – Keller (”Kein Keller ohne Keller”), tex G-Max om man råkar ha många kronor till övers annars är väl Hubacker och Morstein lite mer överkomliga.
.
Hur tusan kan du hoppa över Wittmann när du är i Rheinhessen. Klart mkt mer ”förbjudna ordet” ( för oss som gillar torra rieslings ) än överprisade Keller ;)
 

The Wall

Medlem
Hur tusan kan du hoppa över Wittmann när du är i Rheinhessen. Klart mkt mer ”förbjudna ordet” ( för oss som gillar torra rieslings ) än överprisade Keller ;)
Jag funderade på att ta med Wittmann, men jag köper mest Keller så därav hoppade jag över Wittmann. Dock håller jag mig oftast till Kellers enklaste alster "Keller Riesling Trocken". Någon gång har det slunkit ner en Auslese eller Goldkapsel. Håller med om att Kellers prestigeviner är något överprisade och om jag hade de ekonomiska möjligheterna skulle jag nog vända plånboken mot Bourgogne för torra vita och mot Bordeaux för söta vita.
 

Pontus

Medlem
Utöver den uttömmande genomgången av @Sebran är mina personliga reflektioner och preferenser ungefär som följer:

Stilarna är lite olika om man jämför Tyskland och Österrike; för min del upplever jag att (torr) riesling från Österrike har lite mera umph och i de fall ett vin kommer från Wachau har det dessutom ofta något högre alkoholhalt, givet att det är Smaragd och inte Steinfelder eller Federspiel, än sina tyska motsvarigheter. Alsace är för min del något av en outsider i sammanhanget och har en bit kvar upp till de tyska och österrikiska nivåerna. Dessutom upplever jag ofta att riesling från Alsace känns lite sötare än de påstår sig vara, tex Zind-Humbrecht Heimbourg känns på gränsen till halvtorr på egen hand, men fungerar finfint till lämplig maträtt (som tex pilgrimsmussla med blomkålspuré).

Halvtorra/söta (typ Spätlese och Auslese) upplever jag blir lite stramare och torrare, såsom att sötman upplevs lägre, med (lång-)lagring medan det i knastertorr riesling kryper fram restsötma istället med (lång-)lagring.

Eftersom jag har snöat in på vissa producenter och områden brukar det vanligen bli inköp från de gamla vanliga favoriterna;

Nahe – Dönnhoff och Schäfer-Fröhlich, framförallt respektive producents Grosses Gewächs, de är magiska och som gjorda för tex torskrygg med hollandaise.

Rheingau – Breuer eller Leitz för torra, Johannisberg för halvtorra/söta (tror att det finns en 1971 Spätlese i BS för 2.200 kr, men om det är värt pengarna är upp till var och en att bedöma). Wegeler brukar även prestera rätt bra med sin Gehimrat ”J” (halvtorr).

Rheinhessen – Keller (”Kein Keller ohne Keller”), tex G-Max om man råkar ha många kronor till övers annars är väl Hubacker och Morstein lite mer överkomliga.

Mosel – Prüm, Heymann-Löwenstein, Egon Müller, Fritz Haag eller Schartzhofberger för halvtorra, Van Volxem för torra. Tyvärr både köper och dricker vi för lite från Mosel och det finns fler producenter som är bra, men som jag glömt bort. EDIT; jag kom just på Zilliken!

Pfalz – Von Winning har en del olika stilar som är trevliga, annars finns även Christmann som brukar vara pålitlig. För min del upplever vi ofta viner från Pfalz som aning för kryddiga märkligt nog och vi föredrar Nahe, Rheingau och Rheinhessen.

Alsasce – Clos S:t Hune från Trimbach. Zind-Humbrecht för lite mer överkomlig prisnivå, även om det är lite annan stil.

Österrike då? Tja, Domäne Wachau (ffa Smaragd) brukar vara pålitlig, annars finns FX Pichler, Knoll, Hirtzberger, Prager för att nämna några.
Willi Schaefer i Mosel gällande halvtorra i första hand. Kvalar lätt in i topp 5.
 

Sebran

Medlem
Finfin reflektion! Blir dock nyfiken på vad det är för uttömmande genomgång som @Sebran har levererat?:)

Jag skrev ihop lite info i en privat tråd tidigare, men har klippt ihop och kopierat in här nedan :)

Är lite osäker på hur vi lägger upp det här med riesling på bästa sätt. Bror nämnde att han hade svårt att hitta rätt bland torra och söta viner ibland, så enklast kanske är att vi börjar där? Det finns ju allt från knastertorr riesling till söta dessertviner, men med lite kunskap brukar etiketterna avslöja vad som finns i flaskan. Från torrt till sött brukar följande begrepp användas från torrt till sötast:
Trocken > Halbtrocken / Feinherb > Kabinett > Spätlese > Auslese > Beerenauslese (BA) > Trockenbeerenauslese (TBA)
Dessa beteckningar beskriver hur mogna och söta druvorna var vid skörden. Sedan kan producenten bestämma sötman i det slutliga vinet genom att låta jäsprocessen sluta tidigare (mer sötma) eller senare (mindre sötma). Därför finns det även viner som betecknas som spätlese trocken eller auslese trocken, dvs druvorna har skördats sent men jäsprocessen har varit så lång att vinet blivit torrt.

Trocken - torr: En riesling trocken får innehålla max 4 gr socker / liter, eller upp till 9 gr socker per liter så länge syran i vinet är max 2g/l lägre än sockerhalten, dvs en riesling trocken med 9 g/l socker måste ha en syra på minst 7 g/l.
Halbtrocken / feinherb - halvtorr: Brukar innehålla 9 - 18 g/l socker.
Kabinett - Tillhör också kategorin halvtorr riesling, men har oftast 20-50g/l socker. Brukar vara friska, pigga, viktlösa och ha en skyhög syra.
Spätlese - halvsöt, ofta mellan 50-80 g/l socker. Brukar ha lite mer kropp och tyngd än kabinett, ibland även inslag av botrytis (ädelröta), som ger en lite speciell karaktär.
Auslese - söt, ofta runt 100 g/l socker eller ännu högre. Mer ett vin att dricka till ost eller dessert.
Beerenauslese - ofta 100-200 g/l socker. Dessertvin som görs på väldigt skrumpna, russinliknande och botrytisangripna druvor.
Trockenbeerenauslese - Ännu sötare än beerenauslese, brukar vara väldigt dyra eftersom det krävs så många druvor för att fylla en enda flaska.
Eiswein - Lägger till denna joker. Eiswein är ett dessertvin som görs på druvor som har skördats och pressats i fruset tillstånd, ofta i samband med den första frosten. Blir allt ovanligare nuförtiden iom global warming.

Sedan har ni säkert hört talas om GG-riesling också (Grosses Gewächs, dvs Grand Cru). En GG är alltid en torr single vineyard riesling från en Grand Cru vingård.

Högkvalitativ riesling vinner nästan alltid på lagring, i vissa fall till och med kräver lagring, vilket gör det lite knepigt att prova sig fram eftersom Systembolaget nästan bara har nyare årgångar i sortimentet. Även i tysk webbhandel kan det vara svårt att hitta bra GGs med ålder till vettiga priser. En sida som har äldre årgångar är https://www.weinart.de/weine/grosses-gewaechs-aus-deutschland/
Keller som vanligt med grova överpriser.

Klipper in lite mer info kring de olika tyska regionerna som jag skrev i en annan riesling-tråd för ett tag sedan:

Distinktionerna mellan regionerna i Tyskland är inte alltid helt tydliga, men om man generaliserar så kan man nog säga följande:
Mosel (inkl. Saar och Ruwer): En unik region som är mest känd för sötare viner med cool climate karaktär. Känntecknas ofta av mycket hög syra, hög mineralitet och elegans snarare än kraft eller kropp. Rankorna odlas på branta terrasser och jordmånen består mestadels av skiffer. Det görs numera även många GGs här, men dessa har i regel aningen högre sockerhalt än andra GGs från de sydligare regionerna, ofta 5+ gram socker / liter.
Mest ikoniska producenter: Egon Müller, Joh. Jos. Prüm
Nahe: Många säger att denna lilla vinregion förenar elegansen från Mosel med kraften från Rheingau, kanske till viss del för att den ligger mittemellan dessa två regioner. Jordmånen skiftar mellan skiffer, vulkansten och kalk, vilket ofta skapar komplexa och eleganta viner. Här görs huvudsakligen torr riesling, men även sötare viner förekommer.
Mest ikoniska producenter: Dönnhoff, Schäfer Fröhlich
Mest ikoniska vingård: Hermannshöhle
Rheingau: Historiskt kanske Tysklands främsta vinregion och har liksom många andra regioner genomgått en förvandling sedan slutet av 90-talet då det gjordes mest sötsliskig liebfraumilch. Härifrån kommer numera många kraftfulla och lagringsdugliga GGs, generellt med något lägre syra och större kropp än vinerna vid Mosel.
Mest ikoniska producenter: Schloss Johannisberg, Georg Breuer
Mest ikoniska vingård: Berg Schlossberg
Rheinhessen: Tysklands största vinregion och hem till några av landets mest prestigefyllda viner, mycket tack vare kultproducenter som Keller och Wittmann. Här är det stort fokus på terroir, vilket resulterar i allt från viktlös elegans (Kirchspiel), djup kraft (Morstein) och även mer experimentella viner som spränger ramarna för vad de flesta associerar med riesling, t.ex. Schätzels viner.
Mest ikoniska producenter: Wittmann, Keller
Mest ikoniska vingård: Morstein
Pfalz: Stor vingregion som ligger lite längre söderut, vilket innebär ett varmare klimat som ofta ger upphov till viner med stor kraft och kropp, ofta även med tropiska smakinslag. I Pfalz görs nästan enbart torr riesling och de bästa vingårdarna ligger tätt intill varandra vid foten av vulkanberget Haardt med vulkansk basalt som jordmån (Ungeheuer, Pechstein, Jesuitengarten och Kirchenstück). Av min erfarenhet experimenterar många vinmakare här med lite mer fat än de andra regionerna, vilket kan vara en vattendelare.
Mest ikoniska producenter: Bürklin-Wolf, Von Winning
Mest ikoniska vingård: Kirchenstück
 
Toppen