finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner
- Thread starter Anders Landström
- Startdatum
-
- Etiketter
- provningsnoteringar vin vinprovning
StefanAkiko
Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Lynch Bages for president!
Vilket underbart sätt att fira att måndag snart äntligen är här igen.
LeChat
Medlem
Sluta larva er grabbar!
Högst mediokra bilder, men kul om ni gillar dem. Telefonen får till det ibland.
Adam Frisch
Vinmakare
Jag måste slå ett slag för 2019 Failla Gamay från Bjornson Vineyard i Oregon (svenskättlingar?). Helt fantastisk Gamay från denna producent. Den näst bästa Gamay jag haft efter Domaine Leroy's Bourgogne Gamay.
The Wall
Medlem
Failla gör även en chardonnay som är rätt trevlig.
LeChat
Medlem
Andra kvällen med 2013 Il Poggione. Nu mer harmonisk då syran har integrerats bättre efter ett dygn i öppen flaska. Igår gav den nog lite väl mycket nerv åt vinet. Men, ikväll är den storartad.
Grymt komplex! Önskar att jag hade en liten låda liggande i källaren, men tyvärr så är detta sista flaskan.
Finewinedude
2024 - Låter saker och ting vara osagt
Bodega Chacra 2020
Självklart för ung. Eldig som bara den. Men en underbar fin-ekad chardonnay, med massor av vita blommor och snäckskal i doften. Munnen ger lite mer balans men den är år bort från att lugna ner sig.
stevie22002
Medlem
En riktig ”Le Chat”-bild!! Snyggt!!!
Kul med Chacra, har en 2019 som ligger och väntar på mej i källaren. Spar nog den i 3-4 år till iaf.
Vingubben
Medlem
Tillsammans med forumvännerna @Thirsty , @Jesper , @Crist(al)ian 77 , @Appel och några till åt vi god mat som serverades av Martin Moses och drack kapabla viner. Martin serverade också maten på vår Champagne -96 provning och om man är sugen på att testa hans kokkonster så kan jag varmt rekommendera hans relativt nyöppnade restaurang Human i Göteborg.
Vinerna dracks i stort sett uteslutande ett i taget och varje vin serverades blint till en maträtt. Först ut var dock lite skumpa och snacks.
Guy Michel magnum 1996
Drack samma vin från halvmagnum för exakt en vecka sedan vilket var en katastrof. Här i en helt annan skepnad med bevarad frukt, rostade toner, liten lätt pepprighet och sälta. Det gissades på hus och årgången ringades in rätt fort. Själv gissade jag på Henriot -96 som också dracks på halvmagnumg för två veckor sedan. Tycker att den här presterade riktigt bra, så får man tag på en flaska man vet har hanterats korrekt så är det bara att slå till. 89-91p
Guillaume Selosse, Largillier, basår 2015, deg sept 2019
Mandelmassa, diskmedel, äpple, smågodis och rejält med ek. Med ett bord fullt av skumpanördar så gissades det Selosse rätt snabbt, även om någon var inne på Egly en sväng, vilket är rätt logiskt med tanke på att det är en 100% PN. Äpplet faller inte långt ifrån trädet, men tyvärr har även priset på grabbens viner följd med den obscena prisutvecklingen. 90-92p
Cristal 2008
Intogs tillsammans med Hälleflundra med ostron, rotselleri, libbsticka och grön tomat. Ingen bra kombo men vinet på egen hand levererade. Senast jag drack Cristal -08 så var det bara citronvatten, men nu är den i inledningen av sitt drickfönster. Nötigheten fanns där, och även en antydan av bakverk. Lite reduktiva BdB vibbar, och egen gissning var först Comtes -07 men svängde sen över till Cristal -06. Bra men kommer att bli så mycket bättre. 90-92p ++
Clape, Saint-Perray, 2016
Vitt från norra Rhone är alltid en vattendelare men jag tror dom flesta uppskattade denna. Dracks tillsammans med en Tartar på kalvrygg med favaböna, miso och krispiga grönsaker vilket var en bra kombo. Härlig arom med linement och poklagris som tillsammans med relativt kraftig fatbehandling skapade en bra balans. 89-91p
Veuve Cliquot, Rare Vintage 1988
Rätt brutal i sin framtoning med hög dosage. Moget men friskt och massor med karamell och kola. Gjorde jobbet tillsammans med Amadinepotatis, svamp och örter. Flaskan var i perfekt skick och i min bok kvällens bästa bubbel. 92-94p
Raveneau, Montee De Tonnerre, 2016
Dracks tillsammans med Eldad havskräfta med tomat, jordärtskocka, dill och fläder. @Crist(al)ian 77 gissade omgående på Chablis och rätt snart var alla inne på Raveneau. Mineral i mängder, kraft och elegans samt persika och citron. 93-95p
Raveneau, Butteaux, 2013
Torskrygg med forellrom, örter, gravad äggula och rostad mandel blev ackompanjerad av ytterligare en Raveneau, den här gången av en Grand Cru Butteaux. Väldigt lik Tonnerren, kanske lite slankare, så en i sällskapet missade att det hade kommit in ett nytt glas. Raveneau blev lättgissat. Samma poäng som ovan.
Guigal ExVoto 2015
Lammrygg med kolgrillad morot, ramslök och rapsfrö kombinerades med Syrah från norra Rhone. Väldigt bra, men svårgissat. Det fanns en pepprighet i vinet som skulle kunna leda en rätt, men samtidigt svarta vinbär och cederträ som tog mig och många fler till Bordeaux. Grymt bra och inledningen på en rödvinsflight som hette duga. 94-96p
Till nästa rätt som var hängmörad oxfilé med spetskål, hasselnöt, champinjoner och tryffel serverades två röda viner.
Pontet-Canet 2003
Kryddig men ändå slank, och mängder med mörk frukt. Det är nog i den här vevan P-C börjar sin storhetstid, och detta är ett riktig bra vin, och kanske den bästa -03:an jag har provat. 93-95p
Montrose 1990
Härligt stallig men samtidigt i perfekt skick med allt som vänstra stranden kan leverera. Det gjordes många bra viner i Bordeaux detta år, och detta är med i den absoluta toppen. Köp om ni hittar. 95-97p
Palmer 1983
Serverades till lite ost som jag nästan glömt bort då jag blev så tagen av vinet. Tror att alla gissade på betydligt yngre årgångar. Oerhört vitalt med skarpa tanniner, och det var först när vi satte årtalet som jag kunde ta mig till Margaux, som sticker ut med en riktig vass årgång. Då jag visste vem som tagit med flaskan var Palmer lättgissat. Mörk frukt, lite kolatoner och en sagolik parfym. Kvällens vin för mig. 97-99p
d’Yquem 1983
Sista rätten var fräskostglass med inkokt päron, lakritsmaräng och varm kolasås, som serverades på min begäran efter att den serverades på ovan nämnda -96 provning. Vad kunde vara en bättre partner än d’Yquem 1983? Smör, knäck, saffran och lager på lager med alla smaker man kan tänka sig i ett bakverk. Sött men ändå inte. 94-96p
Deutz, Magnum, Hommage a William Deutz, Meurtet, 2012
Efter allt mat behövde vi något kallt att skölja ner med och valet föll på lite Deutz på magnum. Inga analyser gjordes från min sida, men det var gott men ändå kvällens svagaste vin. Gjorde dock jobbet och tror att det finns bra potential. 88-90p
Mina poäng får tas med en nypa salt då tiden för varje vin var kort och mängden vin relativt limiterad. Kan konstatera att alla nämnda flaskor levererade och Martin levererade återigen fantastisk mat.
Vinerna dracks i stort sett uteslutande ett i taget och varje vin serverades blint till en maträtt. Först ut var dock lite skumpa och snacks.
Guy Michel magnum 1996
Drack samma vin från halvmagnum för exakt en vecka sedan vilket var en katastrof. Här i en helt annan skepnad med bevarad frukt, rostade toner, liten lätt pepprighet och sälta. Det gissades på hus och årgången ringades in rätt fort. Själv gissade jag på Henriot -96 som också dracks på halvmagnumg för två veckor sedan. Tycker att den här presterade riktigt bra, så får man tag på en flaska man vet har hanterats korrekt så är det bara att slå till. 89-91p
Guillaume Selosse, Largillier, basår 2015, deg sept 2019
Mandelmassa, diskmedel, äpple, smågodis och rejält med ek. Med ett bord fullt av skumpanördar så gissades det Selosse rätt snabbt, även om någon var inne på Egly en sväng, vilket är rätt logiskt med tanke på att det är en 100% PN. Äpplet faller inte långt ifrån trädet, men tyvärr har även priset på grabbens viner följd med den obscena prisutvecklingen. 90-92p
Cristal 2008
Intogs tillsammans med Hälleflundra med ostron, rotselleri, libbsticka och grön tomat. Ingen bra kombo men vinet på egen hand levererade. Senast jag drack Cristal -08 så var det bara citronvatten, men nu är den i inledningen av sitt drickfönster. Nötigheten fanns där, och även en antydan av bakverk. Lite reduktiva BdB vibbar, och egen gissning var först Comtes -07 men svängde sen över till Cristal -06. Bra men kommer att bli så mycket bättre. 90-92p ++
Clape, Saint-Perray, 2016
Vitt från norra Rhone är alltid en vattendelare men jag tror dom flesta uppskattade denna. Dracks tillsammans med en Tartar på kalvrygg med favaböna, miso och krispiga grönsaker vilket var en bra kombo. Härlig arom med linement och poklagris som tillsammans med relativt kraftig fatbehandling skapade en bra balans. 89-91p
Veuve Cliquot, Rare Vintage 1988
Rätt brutal i sin framtoning med hög dosage. Moget men friskt och massor med karamell och kola. Gjorde jobbet tillsammans med Amadinepotatis, svamp och örter. Flaskan var i perfekt skick och i min bok kvällens bästa bubbel. 92-94p
Raveneau, Montee De Tonnerre, 2016
Dracks tillsammans med Eldad havskräfta med tomat, jordärtskocka, dill och fläder. @Crist(al)ian 77 gissade omgående på Chablis och rätt snart var alla inne på Raveneau. Mineral i mängder, kraft och elegans samt persika och citron. 93-95p
Raveneau, Butteaux, 2013
Torskrygg med forellrom, örter, gravad äggula och rostad mandel blev ackompanjerad av ytterligare en Raveneau, den här gången av en Grand Cru Butteaux. Väldigt lik Tonnerren, kanske lite slankare, så en i sällskapet missade att det hade kommit in ett nytt glas. Raveneau blev lättgissat. Samma poäng som ovan.
Guigal ExVoto 2015
Lammrygg med kolgrillad morot, ramslök och rapsfrö kombinerades med Syrah från norra Rhone. Väldigt bra, men svårgissat. Det fanns en pepprighet i vinet som skulle kunna leda en rätt, men samtidigt svarta vinbär och cederträ som tog mig och många fler till Bordeaux. Grymt bra och inledningen på en rödvinsflight som hette duga. 94-96p
Till nästa rätt som var hängmörad oxfilé med spetskål, hasselnöt, champinjoner och tryffel serverades två röda viner.
Pontet-Canet 2003
Kryddig men ändå slank, och mängder med mörk frukt. Det är nog i den här vevan P-C börjar sin storhetstid, och detta är ett riktig bra vin, och kanske den bästa -03:an jag har provat. 93-95p
Montrose 1990
Härligt stallig men samtidigt i perfekt skick med allt som vänstra stranden kan leverera. Det gjordes många bra viner i Bordeaux detta år, och detta är med i den absoluta toppen. Köp om ni hittar. 95-97p
Palmer 1983
Serverades till lite ost som jag nästan glömt bort då jag blev så tagen av vinet. Tror att alla gissade på betydligt yngre årgångar. Oerhört vitalt med skarpa tanniner, och det var först när vi satte årtalet som jag kunde ta mig till Margaux, som sticker ut med en riktig vass årgång. Då jag visste vem som tagit med flaskan var Palmer lättgissat. Mörk frukt, lite kolatoner och en sagolik parfym. Kvällens vin för mig. 97-99p
d’Yquem 1983
Sista rätten var fräskostglass med inkokt päron, lakritsmaräng och varm kolasås, som serverades på min begäran efter att den serverades på ovan nämnda -96 provning. Vad kunde vara en bättre partner än d’Yquem 1983? Smör, knäck, saffran och lager på lager med alla smaker man kan tänka sig i ett bakverk. Sött men ändå inte. 94-96p
Deutz, Magnum, Hommage a William Deutz, Meurtet, 2012
Efter allt mat behövde vi något kallt att skölja ner med och valet föll på lite Deutz på magnum. Inga analyser gjordes från min sida, men det var gott men ändå kvällens svagaste vin. Gjorde dock jobbet och tror att det finns bra potential. 88-90p
Mina poäng får tas med en nypa salt då tiden för varje vin var kort och mängden vin relativt limiterad. Kan konstatera att alla nämnda flaskor levererade och Martin levererade återigen fantastisk mat.
Finewinedude
2024 - Låter saker och ting vara osagt
Hehe tackarEn riktig ”Le Chat”-bild!! Snyggt!!!
Kul med Chacra, har en 2019 som ligger och väntar på mej i källaren. Spar nog den i 3-4 år till iaf.
Du kan gott spara den ett tag till. Hade en kompis som drack den igår, och den är också på tok för ung.
Patrik Sellin
fd Innertällmo Bryggeri
Testade 2017 Produttori mot 2018 Produttori på plats i december. Det var helt klart att 2017 är betydligt kärvare som ung än 2018 (och 2016 för den delen). 2017 behöver nog ett antal år för att komma till sin rätt, men med lagring kan nog potentialen vara större än för 2018.
The Wall
Medlem
2016 var väl något av en kioskvältare på BYOB i augusti (eller var det september?) 2020 om jag inte minns fel.
Sebran
Medlem
Stämmer bra det, 2016 drack fantastiskt bra som ung men hade samtidigt en riktigt bra struktur. Har inte druckit den själv sedan vår BYOB men av olika omdömen att döma så befinner sig 16 i en lite mer sluten fas nu.
The Wall
Medlem
Bra info om omdömena så jag slipper lägga energi på att lokalisera våra flaskor i källaren. "The 2016 is in there" för att travestera Arkiv Kryss.
Tack för rapport!
Jag tog inga noter alls tyvärr och det var inte optimala förhållanden för vinanalys.
Riktigt bra viner rakt igenom. Konstaterar än en gång att mogen "vanlig" vintage verkligen kan prestera på topp när den får mognad. Både Guy Michel 96 och Veuve 88 var riktiga höjdare! Enkelspårig ekfetischist som jag är så var ändå Guillaume Selosse kvällens vin för mig. Kul att få blint. Solklar Selosse för mig. Håller med om Cristal 08. Kände hasselnötter och pinot så var väldigt övertygat om att det var en Bollinger. Oavsett riktigt bra och börjar komma in i drickfönstret. 4 år på korken börjar ge resultat även om jag ska försöka vänta några år till.Vit Rhone är en vattendelare även för mig själv. Ibland tycker jag det är världsklass som Chave Hermitage som vi drack några veckor innan och ibland närmast odrickbart som din 100-poängare. Clape Saint-Perray 2016 hade jag också svårt för...
Buttå är faktiskt "bara" premier cru. Min egen flaska och första gången jag dricker Buttå. Fick experthjälp med vilken Ravenå jag skulle välja. Vet inte om jag tycker den var slankare men definitvit mer balanserad. Tyckte MdT 2017 hade syra som en Le Clos. Om det var vingården eller årgången låter jag vara osagt. Tycke även Buttån hade viss antydan till mognad i form av av mandel som bidrog till mer komplexitet. Ravenå känns dock närmast odödligt, är det någon som druckit Ravenå som upplevts mogen eller på väg utför!?
Rödvinsheatet var verkligen en upplevelse!
Ex Voto var en kraftig ekbomb ala Parker. Jag tänkte amerikansk syrah direkt innan jag lät mig förledas av alla cab/bordeauxgissningar. Pontet Canet gjorde inte så starkt intryck på mig men däremot minns jag Montrose som ett av de mest harmoniska och balanserade viner jag smakat på. Allting verkligen pulveriserades i munnen. Smakade som en slank bättre bourgogne även om doften verkligen var typisk stallig bordeaux. Bäst för mig med var Palmer 83. Jag gissade 86. För mig var det klart mognare än Montrosen även om det hade mer tanniner. Himmelskt bra vin och andra gången av två möjliga som jag ramlar baklänges av Palmer. Förra gången var en 85:a förra året. Nu har jag Margeaux 85 och 86 samt Palmer 83 och 85 på min topp 10 bordeauxlista. Margeaux och Pomerol är tydligen min grej när jag inte dricker SQN.
Yquem var för mig för mogen/gammal. Rätt övertygad om att den även var ljusskadad med tanke på att den var mörkt brun. Påminde mig om 60-talare. För lite frukt och sötma för att jag ska gå igång ordentligt även om det så klart var gott.
Dutzen hade det något tufft på slutet. Så stram och tunn i sammanhanget att jag gissade BdB 2012... Tur vi avslutade med en öl!
Kul upplägg som ger mersmak!
Provades vinerna halv-, hel- eller oblint och gav ni själva poäng?
The Wall
Medlem
2011 Louis Cheze Ro-Rée Saint Joseph
Det vankas grillad ryggbiff med ugnshanterade tomater, färsk timjan, rödlök och fetaost så förutom resterna från onsdagens Barbaresco korkar vi upp en trevlig Saint Jos från en producent som vi har tidigare goda erfarenheter av (dennes Côte Rôtie).
Från flaska ner i Veritas OW syrah; härlig rökt chark som dominerar doften, svårt att låta bli att sniffa vidare. Lite blodgrape och aningen torkade örter och möjligen lite eneträ. Krossad vitpeppar? Hm, kanske. Det känns som att vinet kommer att öppna upp fint under kvällen. Munnen då? Syra(h), viss beska, aningen eldigt stick (13%), bra smak med lite inslag av rökt enbuske, om än något kort, i eftersmaken initialt lite blodgrape som så småningom övergår i Amandine-skal.
I Zalto Bx; mer öppen och flyktigare doft och den rökta charken har fått maka på sig en smula och det går att hitta lite oanvänd plastkasse och potatisskal (oidentifierad sort) i doften. Hm, Veritas tar nog hem doftrundan. Munmässigt känns vinet beskare och inte lika behagligt, smakerna spretar och jag börjar nästan undra om det är samma vin. Vinet är korrekt, men intrycket är lite stukat. Undrar hur vinet ter sig i Zalto NebBou? Tja, det finns ju bara ett sätt att ta reda på det.
I Zalto NebBou; elegant, eller snarare harmonisk och balanserad doft, dock att markörerna är inte lika tydligt ”in your nose” som i Veritas. Lite skogschampinjoner tittar faktiskt fram som en bonus. I munnen lika balanserat som i Veritas, men möjligen aningen beskare och lite tidigare ankomst av Amandine-skal.
Jahapp, final mellan Veritas och Zalto NabBou, Zalto Bx inte ens i närheten.
Trevlig källaröverraskning på fredagskvällen.
Det vankas grillad ryggbiff med ugnshanterade tomater, färsk timjan, rödlök och fetaost så förutom resterna från onsdagens Barbaresco korkar vi upp en trevlig Saint Jos från en producent som vi har tidigare goda erfarenheter av (dennes Côte Rôtie).
Från flaska ner i Veritas OW syrah; härlig rökt chark som dominerar doften, svårt att låta bli att sniffa vidare. Lite blodgrape och aningen torkade örter och möjligen lite eneträ. Krossad vitpeppar? Hm, kanske. Det känns som att vinet kommer att öppna upp fint under kvällen. Munnen då? Syra(h), viss beska, aningen eldigt stick (13%), bra smak med lite inslag av rökt enbuske, om än något kort, i eftersmaken initialt lite blodgrape som så småningom övergår i Amandine-skal.
I Zalto Bx; mer öppen och flyktigare doft och den rökta charken har fått maka på sig en smula och det går att hitta lite oanvänd plastkasse och potatisskal (oidentifierad sort) i doften. Hm, Veritas tar nog hem doftrundan. Munmässigt känns vinet beskare och inte lika behagligt, smakerna spretar och jag börjar nästan undra om det är samma vin. Vinet är korrekt, men intrycket är lite stukat. Undrar hur vinet ter sig i Zalto NebBou? Tja, det finns ju bara ett sätt att ta reda på det.
I Zalto NebBou; elegant, eller snarare harmonisk och balanserad doft, dock att markörerna är inte lika tydligt ”in your nose” som i Veritas. Lite skogschampinjoner tittar faktiskt fram som en bonus. I munnen lika balanserat som i Veritas, men möjligen aningen beskare och lite tidigare ankomst av Amandine-skal.
Jahapp, final mellan Veritas och Zalto NabBou, Zalto Bx inte ens i närheten.
Trevlig källaröverraskning på fredagskvällen.
Jos
Medlem
Då kan jag rekommendera Jules Desjourneys!