Senaste nytt
finewines.se

This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!

  • Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!

Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

Kort rapport från vinprovningen med temat "Rare & Old" på Systembolaget igår kväll.

Visa bifogad bild 29282

Visa bifogad bild 29283


Tyvärr var flaskan CGdV Musigny '99 helt korkad. Även Borgogno '82 hade sett sina bästa dagar och Musar 1979 var inte heller helt på topp, om än klart drickbar. Förmodligen en inte helt optimal flaska.

Krug var klart ung, men imponerade med en bra balans och otrolig längd. Kan nog leva upp till förväntningarna om något årtionde eller två, men i dagsläget tar syran över lite för mycket. Selossen var som en Selosse Substance ska vara och vi var flera som gissade på den blint. Gajan var i bra form med en charmig doft som fyllde hela rummet. Den kan dock inte konkurrera med vissa andra betydligt billigare Barolos jag har druckit, t.ex. Mascarello Monprivato 2015 eller Giovanni Rosso Barolo Ester Canale 2017.

Kvällens mest sofistikerade vin för mig och många andra var Petrus '95. Min första bekantskap med denna ikon. Det som imponerade mest var den perfekta balansen och sammetslena munkänslan. Värt pengarna? Nej. Jag skulle ranka den ungefär lika högt som Château d'Armaillhac 2000 som jag drack för någon månad sedan, dvs. riktigt riktigt bra men inte något som berörde mig på ett emotionellt plan.

Provningen avslutades med d'Yquem '05 och Colheita '66. Det är tredje gången jag dricker d'Yquem och jag kan återigen konstatera att jag hellre dricker en söt riesling från Mosel varje dag i veckan. Även om doften är fantastisk så upplevs vinet tungt och klumpigt i munnen, för mig det saknas syra och fräschör. Colheitan vann den söta flighten för mig, det här var fantastiskt!

Sammanfattningsvis en riktigt häftig provning och som vanligt mycket lärorikt och pedagogiskt upplägg av provningsledaren.
Vad går en sån här provning på och hur mycket får man prova av varje vin?
 
tempImageRAzyqa.jpg


Riesling Around the World – 13 personer och en översiktsprovning av riesling och några av de olika stilar den görs i. Det var svårt att välja viner och många fick stryka på foten, hela Österrike t.ex… Men till slut landade jag i dessa:

2020 Weingut Robert Weil Kiedricher Gräfenberg Riesling Trocken GG, 13%, Rheingau, 539:-
Från vingårdsläge strax väster om Frankfurt. Torr och frisk med härlig intensitet i syran. Ung, men riktigt fin redan nu. Gillade den mycket.

2020 Johann Josef Prüm Graacher Himmelreich Riesling Spätlese, 7,5%, Mosel, 399:-
Fin sötma, josigt blommig på något sätt. Man mår ju bra när man dricker detta, inte svårare än så. Gick fint till den kryddstarkare maten.

2020 Domaine Zind-Humbrecht Riesling Roche Roulée, 12,5%, Alsace, 249:-
Här var det mer kropp och bra längd. Fin balans mellan syran och den lilla sötman. Inga petroleum-toner. Väldigt välgjort.

2016 Kanta Riesling Echunga Vineyard, 14%, Adelaide Hills, Australien, 370:-
Mosel-legenden Egon Müllers Australien-projekt. Tydlig petroleumdoft. Torr, mediumkropp, citrus och mineral, lite vaxig. Väldigt kort i smaken och landade inte riktigt för min del.

2019 Pegasus Bay Riesling, 12,5%, Waipara, Nya Zeeland, 198:-
Detta är en riktig crowd pleaser, på ett bra sätt. En del av druvorna hade ädelröta vid skörd. Lätta petroleum-toner, äpple, lime, gott-gott! Absolut ett vin att ha ett par flarror av hemma när det dyker upp gäster på altanen.

2017 Red Newt Cellars The Knoll Riesling, 12,5%, Finger Lakes, New York, 297:-
Onekligen ett populärt riesleing-område. De jag smakat har ofta haft lite lättare och stramare karaktär. Denna är torr med hög syra, mineraler, gröna äpplen, stenfrukt, mediumkropp. Hög nivå.

2016 Van Volxem 1900 Brut, 12%, Mosel, 339:-
Kvällens bonus. Sekt på 100% riesling och gjord på traditionellt vis. Hittade päron och viss stenfrukt, men upplevde den som lite tunn och vattnig. Väldigt livlig mousse.

Riesling finns ju i så många skepnader och det är svårt att utse en vinnare för kvällen. Det blev också väldigt jämnt utspridda röster på de olika vinerna. Det är lättare att plocka bort och då ryker tyvärr Kantan och sekten för min del.
 

Attachments

  • 349276550_134637246248581_599576485144518230_n.jpg
    349276550_134637246248581_599576485144518230_n.jpg
    88,4 KB · Visningar: 29

matage

Medlem
Så har det blivit grillväder så dags att leta lite passande viner.

Reyneke Reserve Red 2012
Mogen SA-Syrah-blend som jag senast drack för 5-6 år sen och jag kanske väntade aningen länge med denna flaska för mina egna preferenser.
Mjuka tanniner och rent generellt väldigt integrerat och smooth jämfört med den lite stökigare upplevelsen sist.
Kött/chark, en vag ton av flinta/rök men ingen medvurst. Mörk frukt, lite läder och en nypa orientaliska kryddor.
Ett vin jag skulle tänka mig att ha några flaskor av inför sommaren men lite osäker kring prispunkten (BS 450kr).
Funkade finfint till en grillad chuleton.
Glas: Open Up Red (dracks utomhus så behövde glas med lite vikt)
EB87EC98-15D1-40CA-B5B1-3BE55C17E194.jpeg



Concha y Toro Don Melchor 2007 - Cabernet Sauvignon
Väldigt mörkt och kompakt i glaset med lätt rödbrun kant.
Björnbär, söt tobak, plommon och välintegrerad ek/ceder och lite örtiga noter på näsan och detta går igen i gommen tillsammans med svartvinbär/körsbär. Välmoget med mjuka tanniner men bibehållen struktur. Hittar en väldigt oväntad pepprighet i eftersmaken som förmodligen lurat mig mot en väldigt kreativ blend istället för 90% CS + Merlot/CF/Petit Verdot om jag testat vinet blint. Mycket gott är det iallafall och jag tror det är mer eller mindre på peak just nu. Vinet håller säkert längre då det pratas om en lagringskapacitet på uppemot 35 år men jag ser inte vad 15 extra år skulle kunna ge.
Sista skvätten som blivit lite väl ljummen blev lite jolmig och det dracks som bäst runt 18C.
Glas: Riedel Veritas Merlot
Mat: Grillspett (nöt, fläsk, sidfläsk), coleslaw, grillad sparris med chimichurri
IMG_6807.jpeg



Pollensäsongen gör att jag är lite osäker på detaljerna smaknoterna eftersom jag är aningen avtrubbad ;)
 
Last edited:

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
PXL_20230530_144932318.PORTRAIT~2.jpg

Etiketten har torkat upp! Vinet har blommat ut. Livet är lite bättre. Och som knugen: "Fåglarna sjunger liksom lite vackrare."

1978 Château de Sales från Pomerol 93p höjer sig bortom den kulinariska njutningen som är en superdeluxepizza. de Sales erbjuder en oöverträffad, komplex symfoni av smaker och aromer. I likhet med de olika ingredienserna som kombineras i god harmoni på pizzan, smälter detta vins olika toner samman till en berusande blandning, som vida överträffar pizzan i dess djup och sofistikerade aromatik.

I början dikterade vinet ett otämjt och uttalat inflytande av Cabernet Franc. Grinigt! Det ursprungliga aromatiska landskapet dominerade den första timmens bukett med karakteristisk jordighet och inslag av färsk paprika. Det var inte ssk imponerande, men med tiden kom det fram ett riktigt vin. Yey!

Med lite tålamod blommar så Château de Sales 1978 upp genom att förkroppsliga alla de klassiska egenskaper man återfinner hos Merlot och Pomerol. Sammetslena texturer, mörk frukt, plommon och härlig choklad dyker upp, liksom de distinkta tryffelundertonerna som Pomerol är känt för. Men även klassiska toner från Margaux (superb elegans), Pauillac (cederträ och Bdx-jord) samt St Julien med sin råa kraft. Galet bra!

När det gäller tillståndet är integriteten hos denna '78:a obestridlig. Med absolut inga tecken på oxidation i varken nos eller smak och med en kork i imponerande skick – fortfarande 25 % ickepenetrerad – står detta vin som ett bevis på livslängd, grace och kvalitet från Pomerol.

Château de Sales som är den största egendomen i Pomerol, har mer än en touch av vinodlingshistoria. Egendomen har sina rötter ända tillbaka till 1500-talet. Ägd av samma familj i över fem århundraden utstrålar den en gedigen känsla av kontinuitet och tradition. Årgången 1978 kom under en era då Pomerol började nå internationellt erkännande. Detta var mycket tack vare den enastående kvaliteten på vinerna. Kan inte låta bli att återvända till mina erfarenheter av hur befriande det var att befinna sig i en Parkerfri vinvärld.

Intressant nog var årgången '78 i Pomerol en som präglades av en varm, torr sommar och en idealisk skörd. Detta var faktorer som bidrog till de robusta smakerna och enastående balansen hos detta vin. Även om Mouton Rothschild på andra sidan Gironde bommade båten denna årgång, var det desto fler som hittade av den.

I jämförelse med moderna Pomerol-viner uppvisar Château de Sales från 1978 en mer rustik charm. Faktum är att man på den tiden odlade avsevärt mer CS och CF i Pomerol, än nu, med allt vad det innebär. Vi lär se fortsatta förändringar i druvbestånden...

Där nutida pomeroler ofta visar ett polerat, modernt förhållningssätt till vinframställning – med tonvikt på rena, fruktframåtriktade profiler – präglas '78 av mer jordnära och tertiära smaker. Detta innebär inte att den ena är överlägsen den andra, mer att det är en fascinerande stilutveckling under decennierna. Ser det som svårt att tänka sig att 2020 av de Sales står rakryggad och imposant om drygt 40 år.

Genom tiderna har Château de Sales haft en spännande resa. Slottet behåller sina traditionella vinframställningsprocesser samtidigt som de subtilt anpassar sig till tidens smak. De har framgångsrikt bevarat sin signaturstil (enligt vissa, men jag har svårt att hålla med). Deras engagemang för att uttrycka Pomerols unika terroir är uppenbar och kvaliteten på deras årgångar är generellt nuförtiden just under 90 poäng.

Med blicken mot framtiden råder en enorm optimism kring regionen Pomerol. Med en ökad global uppskattning för Bdx och finessen i Merlot och Pomerols unika terroir, tillsammans med framsteg inom vinodling och oenologi, verkar framtiden för Pomerol – och faktiskt för Château de Sales – vara mycket ljus. En stadig utveckling av vinframställningsteknik utlovar en fortsatt tillgång till rikedomen och mångfalden av Pomerols utbud. Jag fortsätter njuta av att låta de förtrollande egenskaperna hos mogen Pomerol skölja över min gom.

Så ofta det går 🥳
 
Last edited:

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Firade av ett precis inkommet kontrakt med en turkisk vingård. Lång historia. Inte min bransch… Men, jag kanske plötsligen kvalificerar som "branschsnubbe"?

Men, firas skall det som firas bör!

PXL_20230601_161245956_Original.jpeg


NV Bodegas Langa Cava Reyes de Aragon Brut Reserva, 86 p


Vilken sexig och vacker paketering! Wow!

Vinet välkomnar dig med en gnistrande blek citronfärg. Nosen har måttlig(-) intensitet, där inslag av grönt gräs, livlig citrus och spännande örtiga nyanser flätas samman med toner av läckra kex och gyllene rostat bröd.

När detta torra elixir attackerar gommen uppstår en medelfyllig känsla. Mot vattnig, men ändå 'elegant'. Smakintensiteten förblir måttlig(-), spelar en symfoni av grön frukt, livfull citrus, örtartiga viskningar och återkommer till nosens subtila dans kring kex och knaprigt bröd. Den intensiva moussen höjer upplevelsen, vilket så småningom kommer finishen av medellängd (+) och lämnar ett behagligt kritigt och torrt intryck. Krita!

Omfamnar detta mousserande vin som har en berömvärd komplexitet. Gillar ssk den harmoniska balansen mellan frukt och syra med citrus. Och frukta inte, för dess förtrollande "mjuff!" Kommer glädja alla drickares sinnen med ren läckerhet.

I min värld: bättre än de flesta entry level Champisar, men för en bråkdel av investeringen. Stor lycka! På alla plan 😍
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
I afton firar vi fredag med en fet tyfon som varit över oss sedan igår kväll, en PizzaLa pizza samt en flaska rött från Minervois. Ny producent för oss.

PXL_20230602_114923889.PORTRAIT~2.jpg

2018 Via Nostrum Minervois, 89p
Fram tills mina efterforskningar i afton, hade jag för mig att (av outgrundlig anledning) Minervois var en del av Catalan. Men, verkligheten visar att, precis som resten av världen redan visste, att Minervois faktiskt är en del av Languedoc. Rent geografiskt ligger Minervois väster om den katalanska regionen och sträcker sig längs Medelhavskusten. Även om det inte alls är en del av den katalanska regionen, delar den dock mycket av vinframställningstraditioner och druvsorter, inklusive Grenache, Syrah och Carignan. Förmodligen därför som jag egentligen aldrig skiljt mellan dessa delar, Catalan, Catalunya och Priorat. Same shit, different name. Även om Priorat numer kräver de extra orden: "Hugely Different Price!"

Vinerna från Minervois är kända för sitt djup och komplexitet, med en fantastisk balans mellan frukt, kryddor och mineralitet som ofta kan vara betagande. Trots att regionen tidigare var ökänd för sina svårdruckna bulkviner, har det på senare år skett en betydande ökning av kvaliteten. Minervois har numer rykte om sig att producera några av de mest spännande och prisvärda vinerna i södra Frankrike. Anne Gros har tex skyfflat över massor av er Bourgogneälskares pengar till detta distrikt och skapar rent ut sagt magiska viner här. Min favorit fortsätter dock vara Mr Cros och hans underbarheter från "Les Aspres". Men, det finns många spännande producenter jag ännu inte haft möjlighet att ens smaka någonting från än. Således: en resa hit står definitivt på jäsning!

Så även om det tekniskt sett inte är en del av det katalanska vinlandet, är det svårt att påstå att utforska de viner som produceras i Minervois och de omgivande regionerna i Languedoc skulle vara något slags lidande.

Jamen, vinet då?
Mörk, inte svart, röd-lila intensivt gnistrande färg.
Nosen: Ung, intensiv och ren Syrah tävlar med (vad jag gissar är) Carignan med en gnutta Grenache. Outvecklad och kantig.
Mun: Här är det raka rör i Mellerud! Fantastisk syrah med bra resning av (samma gissning igen) Carignan med en gnutta Grenache. Fortfarande ungt och borde må gott av en 3-5 år i hwila. Bra fart på syrorna, mer tanniner än man normalt hittar i plonk (under 100 kr flaskan)

Sinnessjukt prisvärt vin! Skall köpa fler och försöka gömma bort några flaskor till framtiden.

Vininköparna på AEON i Japan gör ofantligt bra ifrån sig. Detta är det tredje vinet som lätt klassar in blint bland avsevärt dyrare och mer namnkunniga sorter.
Me like.
My wallet smiles.
Highly recommended!
 

buteljen

Medlem
1685713411788.jpeg

Högra stranden provning igår. 🍷

Ett av vinerna med 75% Cab Franc och resten Merlot. Fem viner med 70-80% Merlot och resten Cab Franc (VCC även pyttelite Cab Sav). Två av vinerna från Pomerol, tre från St Emilion och ett från satelliten Castillon Côtes de Bordeaux.

Vi provade halvblint i denna ordning:

2000 Château Beauregard (Pomerol) - magnum
70% Merlot, 30% Cabernet Franc.

2002 Château Canon (St Emilion)
75% Merlot, 25% Cabernet Franc

2003 Château d’Aiguilhe (Castillon Côtes de Bordeaux)
80% Merlot and 20% Cabernet Franc.

2008 Château Le Dome (St Emilion)
75% Cabernet Franc and 25% Merlot

2014 Tertre Rôteboeuf (St Emilion)
80% Merlot, 20% Cabernet Franc

2014 Vieux Château Certan (Pomerol)
80% Merlot, 19% Cabernet Franc, 1% Cabernet Sauvignon

Det enda vinet i flighten jag druckit förut var Tertre Roeteboeuf (men inte i vintage 2014).

Hade hälften rätt på gissningarna så det var väl ok 🥂.

Försökte hitta glaset med mest mognadstoner i. Hittade dock inte så mycket tertiära toner i något av glasen. Men vin nr 1 kändes lite mer utvecklat än de andra med lite mer lädertoner. Tanninerna var hyfsat mjuka. Gissning på 2000 Beauregard. Rätt 💪🏻!

Vin nr 4 o 5 hade störst kropp och var riktigt bitiga. Sträva tanniner som behöver bra mycket mer tid. Choklad, kaffe och rostade toner dominerade doften. Gissade på att dessa två var vinerna från 2014.

Glas nr 5 var mest expressiv så gissade Tertre Roteboeuf där. Rätt 💪🏻! Kände även lite igen stilen eftersom jag besökte dem förra veckan + att jag drack 10an för någon dag sedan.

VCC trodde jag var stort och maffigt i stilen och med årgång 2014 så fick det bli en gissning på glas nr 4. Le Dome fanns med i leken här ett tag men blev bortvalt och parat ihop med glas nr 3 . Det var ju dock synd 🙄.

Glas nr 3 var nämligen det vin som som var mest annorlunda. Jag inbillade mig att det fanns en grönare/örtigare ton i glas nr 3. Frukten kändes mer mogen och inbäddad i choklad. Hyfsat stor kropp men lite slankare. Bra tanningrepp men mer avrundade tanniner. Det skulle kanske kunna stämma in bra på en 15 år gammal Le Dome med 80% Cab Franc?

Vin nr 6 var det vin som gav minst ifrån sig. Absolut ett bra vin men mindre doft än de andra. Inte lika komplex. Kändes enklare, snällare, mindre kropp. Gissade på d’Aiguilhe från Castillon som borde vara det som var minst komplext.

Vin nr 2 hade inget direkt som stack ut. Ett trevligt vin med bra balans, mörk frukt, avrundade tanniner, hyfsat finish. Det blev kvar till Canon när övriga gissningar var tagna. Rätt 💪🏻!

De glas med mest komplexitet tyckte jag var 3, 4 o 5.

Var väldigt förvånad att sista vinet var VCC. Det tycker jag verkligen inte levererade upp till förväntningarna. Att vin nr 3 var d’Aiguilhe var också förvånande. Det levererade långt över förväntningarna. Klart värt att kolla upp om det kan vara något för källaren i nyare årgångar. Att Le Dome var ett av de maffigare vinerna kanske inte var så konstigt egentligen i o m att det startade som ett “garagiste”-vin en gång i tiden. Trodde dock att Cab Francen skulle utmärka sig mer än vad den gjorde.

Kul provning och som vanligt så lär man så länge man lever!
 
Last edited:

katho27

Medlem
På lokal och ute på den personliga smakerfarenhetens gren: en enligt uppgift närmast ren Cabernet Franc från Toscana med uttalad biodynamisk profil..

Ampeleia Coste Toscana Rosso 2016

Första sippen bedrövlig!
Tunt och snipigt utan varken kropp eller frukt, liksom besk och med sandiga men massiva tanniner.
Men doften var fin direkt och inget defekt så det bads om karaffering och hoppades på det bästa.
Och jodå, med luft och tid blev det riktigt gott - anlände såväl frukt och kropp som komplexitet.
Kanske inget stand-alone vin men fint till bl a kycklingterrine och harry´s bar-carpaccio.


IMG_6245.jpg
 

Vingubben

Medlem
IMG_4540.jpeg


Pierre Gonon, Saint-Joseph, 2014

Var lite trist när jag drack den senast men nu öppnar den upp lite bättre. Oliver, körsbär och en del gröna toner. Går åt det starmare hållet med en hel del mineralitet. Känns inte som en av deras bättre årgångar, men Gonon är Gonon. 90p
 

m_trobeck

Ständigt sökande. Rotlös.
99354CD4-86DF-40C4-8686-62FEC19CA681.jpeg


Lite fino på Nordkoster.
Inocente fino single vineyard.
En trevlig historia med de vanliga Fino-markörerna. Skulle vara svårt att missa detta blint (inbillar jag mig i alla fall).
Dricker det i soffan tillsammans med min fru, när barnen äntligen somnat, till lite prat och en och annan mörk chokladbit med havssalt.
Gott såklart, men jag är såklart väldigt färgad av omgivning och sällskap.
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
2014 Vieux Château Certan (Pomerol)
80% Merlot, 19% Cabernet Franc, 1% Cabernet Sauvignon
VCC trodde jag var stort och maffigt i stilen och med årgång 2014 så fick det bli en gissning på glas nr 4.
Var väldigt förvånad att sista vinet var VCC. Det tycker jag verkligen inte levererade upp till förväntningarna. Att vin nr 3 var d’Aiguilhe var också förvånande. Det levererade långt över förväntningarna. Klart värt att kolla upp om det kan vara något för källaren i nyare årgångar. Att Le Dome var ett av de maffigare vinerna kanske inte var så konstigt egentligen i o m att det startade som ett “garagiste”-vin en gång i tiden. Trodde dock att Cab Francen skulle utmärka sig mer än vad den gjorde.

Kul provning och som vanligt så lär man så länge man lever!
Kort reflexion VCC:
Förutom 1983, har jag haft svårt att verkligen älska deras buteljeringar. De hissas ofta av kritikerna. Men, vaffan, har ett gäng årgångar från '70 och framåt att gurgla mig genom. Hoppas på några fler stora upplevelser härifrån.
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
PXL_20230604_053218599.PORTRAIT_Original.jpeg

2000 Demessey Puligny-Montrachet 1er Cru Les Referts, 91p.
Dagens helblinda övning, serverad med en stor portion ödmjukhetspaj. Gissade 2005 och någon slags fransk knäppskalledruva.

Glada vinvänner, låt oss dyka ned i detta intriganta vin! Vi har här en 2000 Demessey Puligny-Montrachet 1er Cru Les Referts. Demessey, som ni säkerligen vet, är en negociant känd för sin enorma samling av gamla årgångar. För att kunna lagra och åldras dessa viner på rätt sätt, investerar Demessey kontinuerligt i en mängd tekniker och processer, vilket ger vinerna ett unikt uttryck och mognadspotential.

Denna specifika vingård, Les Referts, är också speciell. Belägen i Puligny-Montrachet, mellan Meursault och Chassagne, bjuder den på enastående terroir för Chardonnay. Kalkstensrik jord och optimal exponering bidrar till att skapa dessa komplexa, djupt minerala och unika viner.

År 2000 var en intressant årgång. Den började relativt torrt och varmt, vilket gav utmärkta tillväxtförhållanden för rankorna. Även om skördeperioden bjöd på utmaningar, kunde Demessey, genom att prioritera noggrann sortering och skicklig vinframställning producera detta exceptionella vin.

Chardonnay-druvan, den ojämförliga hjälten i Bourgogne, är i detta fall otroligt diskret. Den har förvånansvärt nog en unik karaktär som känns närmare vissa Sud-Ouest-viner, och ovanligare sorters druvor, som Montus och Petit courbu. Ett ytterst ovanligt, men fascinerande uttryck av Chardonnay från Puligny-Montrachet. Definitivt inte det mest typiska exemplet på en vit Burg, men en utsökt demonstration av vinmakarens skicklighet och druvans mognadspotential.

Åh, den ständiga upptäcktsresan med vin - det finns alltid något nytt och spännande att utforska!
Söndagsskål, mina vänner!
 

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Söndsgslunch på anrika Alte Liebe i Yokohama. Ståndsmässigt ätande kräfwa ståndsmässigt drickande!
PXL_20230604_031147385_Original.jpeg

2015 Château de la Negly 'La Falaise' 93p
Fantastiskt vin med viss mognad. Sommarens mest komplexa sommarvin hitintills som fortfarande känns somrigt.

1998 Château de la Negly 'La Porte du Ciel' 98p
100% Syrah som bombarderar smaklökarna med intensiv elegans, örter och kryddor av alla de slag samt komplexitet och längd som får ens sinnen att baxna. Detta är ett gudomligt bra vin!

1960 Domaine de Lacresse, Rivesaltes, 95p
Vackert bärnstensbrunt med an rik, melassdominerad doft som fick hustrun att baxna och vägra dricka. Ej oxiderad men kanske kan vara lite svår för dem som föredrar ungfrukt. Annars är detta ett sött vin som spelar i den högsta divisionen av port och portliknande viner. Lång, komplex och rik av mogen frukt, julafton, glöggkryddor, fruktkaka, tobak, torkade frukter och en gnutta mynta. Perfekt sötma-syrabalans för hög klunkabilitet.
3 månader under kork och blomman har börjat slå ut.

2009 Château Coutet, 92p
Lite väl söt, fortfarande väldigt ung. Vacker honungsstruktur, persikor och Lonicera.
Lätt att förälska sig i, men kommer rikligen belöna dem med mer tålamod än jag har utrymme…
Också 3 månader under kork, men har inte utvecklats eller krumbuktat sig något nämnvärt.



Ah, vilken fantastisk uppvisning av vinkonstens diversitet och raffinemang vi haft förmånen att uppleva denna söndag på underbara Alte Liebe i Yokohama! Varje flaska vin var likt ett litet bibliotek som bär på berättelser om mänsklighetens strävan att bemästra naturen och framställa sublim konst. Ett glas av respektove nectar är som en tidsresa, en utflykt till de platser och tider där dessa viner skapades.

Ta till exempel 2015 'La Falaise'. Detta vin föddes i Languedocs robusta terräng, på höjderna av La Clape. Odlare i denna solkyssta region har arbetat oupphörligt genom århundraden för att frammana det allra bästa ur markens grusiga, kalkstensrika jord och överföra denna vitalitet till sina viner. Med varje årgång, med varje flaska, hyllar vinmakarna i La Clape den subtila balansen mellan kraft och finess som är så typisk för regionens bättre viner. La Clape är till för att älskas!

Om vi sedan förflyttar blickarna till det andra Negly-vinet, 1998 'La Porte du Ciel'. Mjuffs! En ren Syrah från samma solkyssta skråningar som sin yngre kusin. Syrah är som vi alla vet, en druva med stor karaktär. Den speglar ofta markens råa kraft, men ger även utrymme för uttryck av vinmakarens personlighet och hantverk. Just ett gediget hantverk har med magiska druvor här förvandlats till en dryck av himmelsk kvalitet.

Sedan har vi Rivesaltes från 1960. Ett vin vars historia för oss till Roussillons sluttningar, där söta viner har tillverkats i århundraden. I dessa viner finner vi som standard en sällsynt balans mellan sötma, syra och komplexitet - en triumf för både naturen och människans hantverksskicklighet.

Och slutligen, 2009 Château Coutet från Barsac. Yamen, tänk ändå! Det är alltid en stor glädje att njuta vin från Sauternes-regionen, en plats där vinmakarna har bemästrat konsten att framställa några av världens mest förtrollande söta viner. Att smaska på Coutet är att bli påmind om Bordeauxs anrika historia och denna regions outtröttliga strävan att skapa det perfekta vinet.

På Alte Liebe, i det ständiga bruset av liv i centrala Yokohama, togs vi idag tillbaka till dessa platser och tider. Med varje klunk av dessa viner sjönk vi djupare ned i den historia, det arbete och den passion som gör det möjligt för viner av denna kaliber att öht existera. En söndagslunch på Alte Liebe är mer än bara en måltid, det är en hyllning till livet självt - dess njutningar, dess skönhet, dess komplexitet.

Skål för Liwet!

…och, om man tänker lite på det, så minns man också att självaste Montaigne ett tag var en mycket omtyckt borgmästare i Bordeaux…
 
Last edited:

StefanAkiko

Återgår till pendeldrickning post-COVID.
Så har det blivit grillväder så dags att leta lite passande viner.

Reyneke Reserve Red 2012
Mogen SA-Syrah-blend som jag senast drack för 5-6 år sen och jag kanske väntade aningen länge med denna flaska för mina egna preferenser.
Mjuka tanniner och rent generellt väldigt integrerat och smooth jämfört med den lite stökigare upplevelsen sist.
Kött/chark, en vag ton av flinta/rök men ingen medvurst. Mörk frukt, lite läder och en nypa orientaliska kryddor.
Ett vin jag skulle tänka mig att ha några flaskor av inför sommaren men lite osäker kring prispunkten (BS 450kr).
Funkade finfint till en grillad chuleton.
Glas: Open Up Red (dracks utomhus så behövde glas med lite vikt)
Visa bifogad bild 29309


Concha y Toro Don Melchor 2007 - Cabernet Sauvignon
Väldigt mörkt och kompakt i glaset med lätt rödbrun kant.
Björnbär, söt tobak, plommon och välintegrerad ek/ceder och lite örtiga noter på näsan och detta går igen i gommen tillsammans med svartvinbär/körsbär. Välmoget med mjuka tanniner men bibehållen struktur. Hittar en väldigt oväntad pepprighet i eftersmaken som förmodligen lurat mig mot en väldigt kreativ blend istället för 90% CS + Merlot/CF/Petit Verdot om jag testat vinet blint. Mycket gott är det iallafall och jag tror det är mer eller mindre på peak just nu. Vinet håller säkert längre då det pratas om en lagringskapacitet på uppemot 35 år men jag ser inte vad 15 extra år skulle kunna ge.
Sista skvätten som blivit lite väl ljummen blev lite jolmig och det dracks som bäst runt 18C.
Glas: Riedel Veritas Merlot
Mat: Grillspett (nöt, fläsk, sidfläsk), coleslaw, grillad sparris med chimichurri
Visa bifogad bild 29310


Pollensäsongen gör att jag är lite osäker på detaljerna smaknoterna eftersom jag är aningen avtrubbad ;)
En skvätt Marc botar i princip alla åkommor och krämpor 💉💊👨‍⚕️
 

Crist(al)ian 77

50 Shades of Grape
Administratör
Förra veckans rödtjut. 4 personer lyckades tillsammans åstadkomma bild på 1 av 3 flaskor. Skyller på Bandolen.:ängel:

20230527_165017.jpg


Chateau de Pibarnon Bandol 2017
Peppar, björnbär, sour cream chips, Smaken är kraftig med björnbär och härlig alkohol. Gissar på ung Rhone 2016.

Prieler Blaufrankisch Leithaberg 2015
Även här björnbär men fyller på med blåbär och vanilj. Enklare i munnen och min jumbo. Minns inte mer än jag och samtliga gissade rikligt med fel. Pinot är en av de sista druvorna jag hade gissat på eftersom den var mörkt röd och hade mycket frukt, och Österrike ett av de sista länderna eftersom jag inbillat mig att de gjorde blaskig Alsacepinot,

Andremily Mourvedre 2019
Wow! Kraftpaket och totalmaxat med ek samt frukt och parfym. Superjänkare och jag gissar SQN Grenache, Kul att få det här vinet blint igen även om i en annan årgång. @buteljen ifrågasatte tidigare Göteborgsmaffians existensberättigande efter att vi sågat 2018. Kanske dålig flaska för 2019 var ett fantastiskt vin i den maxade skolan, närmast fulländat! Blir kanske denna istället för SQN i år.:cool:

Min ranking:
  1. Andremily Mourvedre 2019
  2. Pibarnon 2017
  3. Prieler Blaufrankisch Leithaberg 2015
Total ranking med inverterad poäng (antal förstaröster):
  1. Pibarnon 2017 - 6 p (2)
  2. Andremily Mourvedre 2019 - 7 p (2)
  3. Prieler Blaufrankisch Leithaberg 2015 - 11 p
Intressant nog så var munskänkarnas VM-lag i lokalen för att öva inför VM i höst. Vet att munskänkarnas lag brukar göra bra ifrån sig så hur bra är de då? Sagt och gjort så fick de prova alla tre rödtjut och resultatet var i klass med vad vi lyckades med. :tystad: D.v.s. gissa USA på Andremily, men i övrigt blankt på druvor och område eller land. Slutsatsen av det är att blindprovning är ultrasvårt, framförallt när vinerna går utanför boxen. Pinot tycker ifall jag är en av de enklare att ta blint vanligtvis....
 

Sonderlese

Medlem
Förra veckans rödtjut. 4 personer lyckades tillsammans åstadkomma bild på 1 av 3 flaskor. Skyller på Bandolen.:ängel:

Visa bifogad bild 29346

Chateau de Pibarnon Bandol 2017
Peppar, björnbär, sour cream chips, Smaken är kraftig med björnbär och härlig alkohol. Gissar på ung Rhone 2016.

Prieler Blaufrankisch Leithaberg 2015
Även här björnbär men fyller på med blåbär och vanilj. Enklare i munnen och min jumbo. Minns inte mer än jag och samtliga gissade rikligt med fel. Pinot är en av de sista druvorna jag hade gissat på eftersom den var mörkt röd och hade mycket frukt, och Österrike ett av de sista länderna eftersom jag inbillat mig att de gjorde blaskig Alsacepinot,

Andremily Mourvedre 2019
Wow! Kraftpaket och totalmaxat med ek samt frukt och parfym. Superjänkare och jag gissar SQN Grenache, Kul att få det här vinet blint igen även om i en annan årgång. @buteljen ifrågasatte tidigare Göteborgsmaffians existensberättigande efter att vi sågat 2018. Kanske dålig flaska för 2019 var ett fantastiskt vin i den maxade skolan, närmast fulländat! Blir kanske denna istället för SQN i år.:cool:

Min ranking:
  1. Andremily Mourvedre 2019
  2. Pibarnon 2017
  3. Prieler Blaufrankisch Leithaberg 2015
Total ranking med inverterad poäng (antal förstaröster):
  1. Pibarnon 2017 - 6 p (2)
  2. Andremily Mourvedre 2019 - 7 p (2)
  3. Prieler Blaufrankisch Leithaberg 2015 - 11 p
Intressant nog så var munskänkarnas VM-lag i lokalen för att öva inför VM i höst. Vet att munskänkarnas lag brukar göra bra ifrån sig så hur bra är de då? Sagt och gjort så fick de prova alla tre rödtjut och resultatet var i klass med vad vi lyckades med. :tystad: D.v.s. gissa USA på Andremily, men i övrigt blankt på druvor och område eller land. Slutsatsen av det är att blindprovning är ultrasvårt, framförallt när vinerna går utanför boxen. Pinot tycker ifall jag är en av de enklare att ta blint vanligtvis....
Blaufränkisch är INTE Pinot Noir, inte heller någon pinot över huvudtaget, utan en autochthonous kultivar sprungen troligen från Sbulzina x Weißer Heunisch.
I Tyskland heter den vanligtvis Lemberger(Württemberg).

Tur att du inte gjorde bort dig genom att gissa PN! :p

 
Toppen