Söndagsmiddag på Pecorella. Ett härligt återseende i varm och välkomnande atmosfär. Dagen spenderades i Kamakura för vi kunde njuta av lite klassisk japansk estetik i Jomyo-ji.
Och på en tågstation var ett makalöst vackert blomsterarrangemang.
Åter till Pecorella:
En äldre dam och en snorig yngling.
1986 Castello di Verrazzano Chianti Classico Riserva, 92p
Som en äldre dam visar denna upp sin ålder med värdighet men med en oangenäm doft. Färgen har brunat sig till en mycket mogen ton. Näsan är svår att hantera, men det är i munnen magin sker.
Vinet är anmärkningsvärt rent med en enastående elegans. De sammetslena tanninerna ger en "vuxen" dimension åt den mycket påtagliga syran (M++). Vinet levererar komplexa mognadsaromer av fuktig tallskog, gammal trädörr och jordig petrichor. En lätt kryddighet adderar till komplexiteten, och frukten är tydligt röd, men har inget inslag av körsbär. Ett underbart vin!
Den fantastiska korken kom ut i ett stycke och var våt till ungefär 25%. Med tanke på detta skulle jag rekommendera att dricka eventuella ytterligare flaskor relativt snart.
2015 Ciacci Piccolomini d'Aragona Brunello di Montalcino Pianrosso, 87p
Detta vin upplevdes, för att uttrycka det milt, som en tonåring som desperat försöker imponera men bara lyckas vara obstinat. Trots att jag lät vinet andas i dekantern under fem långa timmar, förblev det styvnackat och torrt på ett urbota tråkigt vis.
Att sörpla ytterligare luft ledde tyvärr bara till ett obalanserat intryck där den mörka frukten framstod som en vildvuxen karikatyr av körsbär som gått totalt överstyr.
Druvorna härstammar från den ansedda vingården
Pianrosso, vars röda jord är rik på järn (Fe++). Denna unika geologi sägs bidra till vinets strukturella ryggrad, även om den just nu är mer av av stök och bråk än förfinad intensiv elegans...
Om man inte är av åsikten att "ungt och oborstat" är standard för stora vinupplevelser, kräver denna Brunello ett betydande tålamod. I min smakvärld behöver den åtminstone tio år till i flaskans stilla mörker. Först då kan den (förhoppningsvis) visa upp den förädling som vinets anor antyder.
Gissar att flera på forumet har några flaskor kvar. Ge det tid, och kanske, kanske, kanske blir det värt besväret.