The Wall
Medlem
Lite mynta stör inte, men förr om åren hade aussie-viner en förmåga att ge en överdos av mynta. Helt ok om man är med på noterna.
finewines.se
This is a sample guest message. Register a free account today to become a member! Once signed in, you'll be able to participate on this site by adding your own topics and posts, as well as connect with other members through your own private inbox!
-
Som flera kanske har märkt är sig finewines.se inte sig likt rent utseendemässigt! En uppgradering av forumets mjukvara har genomförts och temat kommer successivt att uppdateras för att bättre matcha vår tidigare färgprofil! Eventuella buggar eller feedback tas tacksamt emot i den här forumtråden!
Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner
- Thread starter Anders Landström
- Startdatum
-
- Etiketter
- provningsnoteringar vin vinprovning
buteljen
Medlem
Här kommer en sammanfattning av ett fantastiskt intressant 67 Pall Mall-webinar som Jesús Barquín, grundare av den hypade sherryproducenten Equipo Navazos, höll för ett tag sedan. Sherry är verkligen ett fascinerande område och jag kände att det var dags att bryta av Bourgogne- och Bordeaux-webinarierna med något annorlunda. Jag lägger in smaknoterna först för er som inte är så intresserade av att läsa ett hyfsat långt referat av vad han sa. Fast iofs blev det lite mer text i den delen också 
I första flighten provade vi en Manzanilla mot en Amontillado. Både Manzanillan och de två Finos vi provade i flight 2 är dock mycket äldre än normalt innan de buteljeras. Manzanillan är egentligen en Pasada och Finovinerna är ännu äldre. Det betyder att de har mer oxiderade toner i sig, kombinerat med noter från den biologiska mognaden. Alltså på väg mot en Amontillado fast de är inte riktigt där ännu.
I andra flighten provade vi två Finos från samma solera, fast uttagna vid olika tidpunkter så de har olika tid i flaskan.
I tredje flighten provade vi en 30 år gammal Palo Cortado och en 80 år gammal Oloroso.
Trixade lite med ljuset när jag skulle ta bilder och såg att det blev lite fiffigt med den nedre bilden för det blev så tydligt vilka viner som är mer oxiderade (2. Amontilladon, 5. Palo Cortadon och 6. Oloroson)
General stuff
“In general all our wines come from a solera. We are making vintage wines occationally, but our focus is the solera. A solera means there is no vintage, and when there is no vintage most people think, because it has been poorly communicated, that the wine is the same year after year and one cask to the other. It is not like that. A solera change a lot, but it is a good instrument to keep the style every year and to dilute the peculiarities of every harvest. We want to keep the differences.”
“When you age wines in the oxidative style, you can opt for different techniques and different approaches. In our case we try to keep the casks in the freshest place possible and almost topped up. This means that the wine will age more slowly, and it will get less colour, get less dark year after year. It will concentrate less, it wont show as old as if it had been ageing in an almost empty cask or in a cask filled only to 5/6 or 4/6 of its capacity. We try to keep it almost topped up. At the same time the wine will keep its freshness, terroir character and also the manzanilla character from the beginning. This is what we aim for with soleras under our control in collaboration with our partners”
“Finos and mazanillas will mature slowly in the bottle as any other great wine of good quality. At 10 or 20 years it will become an amazingly complex wine that will stay like that for decades. So no need to drink it young if you like more mature wines.”
Alla viner buteljeras ofiltrerade (eller med den minsta möjliga filtrering som går) för att bevara komplexiteten.
FLIGHT 1 Manzanilla - Amontillado
NV Equipo Navazos La Bota No. 93 de Manzanilla “Navazos”
Buteljerad juli 2019. 5000 flaskor.
Nionde releasen. Kommer från en omstrukturerad solera som Eduardo Ojeda (partner) har skött om i Sanlucar de Barrameda sedan 2007. Estimated average age 7 år under flor.
Det här är egentligen en Manzanilla Pasada (7 år under flor mot normalt 3-4) men de kallar den inte det eftersom deras Manzanilla Pasada är mycket äldre än denna.
Ljust bärnstensfärgad
I doften citrusskal, äpple, hav, mandel, jäst, hö, ostron med de speciella skarpa acetaldehydnoterna som kommer från den biologiska mognaden. Det finns även oxidativa toner i form av en nötighet och smörkola som kommer i o m att floret börjar tunna ut.
I smaken är den väldigt torr, elegant och balanserad, intensiv med stor sälta. Lång och lite jästig finish.
NV Equipo Navazos La Bota No. 95 de Amontillado “Navazos” ,
Buteljerad november 2019. 2800 flaskor.
Baserad på en äldre amontilladosolera från 80-talet som omstrukturerades 2007. Man valde ut ett dussin av de bästa faten 2012 för release No. 37, men sparade hälften av det vinet för fortsatt åldrande i fat separat från den ursprungliga soleran. Det är från dessa fat som denna release No. 95 kommer. Estimated average age 25 år (10 years under flor and then 15 years ageing oxidative).
“This is a wine of great complexity. Amontillado is by no doubt the king of the traditional wines, they combine the freshness and lightness of biological ageing under flor with the added complexity and layers of flavours and aromas that the oxidative ageing add.”
Bärnstensfärgad
Stor djup härlig koncentrerad doft av torkade aprikoser, rostade nötter, smörkola, marsipan, honung, och den här jästiga skarpa aromen som även kommer igen i smaken.
I smaken torkad frukt, nötighet, apelsin. En enorm finish som ökar i intensitet hela tiden med massor av sälta. Knockad av detta vin. Fantastiskt.
FLIGHT 2 Fino from the same solera released at different times
“The next two wines comes from the same solera. The solera is fed with must from grapes coming from the classic Macharnudo Alto vineyard. It is one of, if not the most, prestigious vineyard in the sherry district. It is well deserved that prestige because the quality of the fruit, the precision and the mineral profile of the wines coming from this selected cru is astonishing.
This is a wine that was 10 years old on average when each of them were bottled. No. 91 has 1,5 year in the bottle up to now in addition to those 10 years of ageing in the cask. No. 68 has been in the bottle for almost 5 years beside those 10 years in the cask. So these two wines are two versions of the same wine. It is a snapshot of the solera performed at two different times, February 2019 and June 2016. In total we have done nine releases from this solera”
Motsvarar Gonzales Byass Tres Palmas i deras Palmaserie (avg age 10 y). Närmar sig en Amontillado i stilen eftersom flortäcket tunnats ur vid denna ålder. När floret blir äldre och är på väg att försvinna så bidrar det till komplexitet via autolysen, i tillägg till oxidationen. Den här vintypen var vanlig tidigare och heter Fino Amontillado, men sedan 1970-talet så har denna stil i mångt och mycket försvunnit och ersatts med lättare stilar. I praktiken används det oftast till criaderas för Amontillados. (För Manzanilla är motsvarande beteckning Pasada).
NV Equipo Navazos La Bota No. 68 de Fino ‘Macharnudo Alto’
Buteljerad Juni 2016. 6500 flaskor.
Samma solera som No. 91. Estimated average age btw 10-11 år.
Ljust bärnstensfärgad.
Stor doft av aprikos, mandel, gräs, jäst, citrus, rostade nötter
Intensiv smak av rostade nötter, smörkola, kryddor, aprikoser. Texturen är krämig (old lees). Lång finish med nötter, jäst och sälta.
NV Equipo Navazos La Bota No. 91 Fino “Macharnudo Alto”
Buteljerad feb 2019. 5000 flaskor.
Samma solera som No. 68. Estimated average age btw 10-11 år. Denna release ville man ha en fräshare/yngre profil än No. 68 så vinet kommer främst från den första och andra criaderan (som har rikare flor), men även från hela soleran.
Lite mindre av rostad nötighet och lite mer effekter av floret i form av jäst, gröna oliver, äpplen. Men hittade nog egentligen inga jättestora skillnader mellan de två utgåvorna.
FLIGHT 3 Palo Cortado - Oloroso
NV Equipo Navazos La Bota No. 92 de Palo Cortado ‘Pata de Gallina’
Buteljerad juli 2019. 1800 flaskor.
En Palo Cortado kan antingen designas redan från början som en en Palo Cortado eller så kan det vara ett resultat av att man selekterar ut fat från en solera som har speciellt anmärkningsvärda kvaliteter. Det senare är fallet för denna Palo Cortado “Pata de Gallina”. Ursprunget till detta vin är att man plockade ut de bästa faten från en olorososolera ägd av Almacenista Juan Garcia Jarana för åtta år sedan. Två tidigare releaser har gjorts från dessa fat - no 34 (2012) och no 72 (2017). Average age på vinet är 30+ år.
Mörkt bärnstensfärgad
Stor inbjudande, komplex doft av apelsin, pomerans, torkade aprikoser, smörkola, russin, knäck, rostade nötter, lite möbelpolish, saltig havsbris
I munnen oerhört intensiv med aromer som i doften. Rund, elegant och delikat. Den har en väldigt lång finish med massor, massor med apelsin, knäck och havssälta
NV Equipo Navazos La Bota No. 78 de Oloroso ‘Bota NO’
Buteljerad i oktober 2017. 1200 flaskor.
Från en batch/solera av 12 fat som kallas “Anada 1809” (“which has not been in the market for many decades”). En av deras partners har sedan 1999 haft kontroll över dessa fat. Det finns gamla dokument från slutet av 1800-talet som nämner Oloroso från just denna solera som en av de bästa från huset. Average age på vinet är idag väldigt högt - närmare 80 år. Det är oerhört koncentrerat och har extraordinär komplexitet och djup.
Mörkt mahognyfärgad.
Oerhört stor, djup, komplex och intensiv doft med aromer som samspelar om vartannat i en fantastisk symfoni. Här finns torkade fikon, apelsinkrokant med mörk choklad, lite möbelpolish, knäck, rostade valnötter, brända mandlar, mörk sirap, kavring, salmiak, rostat kaffe …
Djupare och mer koncentrerat än Palo Cortadon. Den känns nästan aggresiv i jämförelse. Går jag tillbaka till PC’n så känns den rund och elegant, som en smekning. I smaken finns en bränd ton. Någon slags umamisälta. Finishen är extrem, den försvinner inte. Här finns en oerhörd koncentreration av aromer och smaker så att några centiliter räcker. Väldigt fascinerande vin.
Allmänt om Equipo Navazos och trender
De senaste typ 10 åren har det börjat röra på sig rejält inom sherryområdet och Equipo Navazos har hållt sig i framkant av utvecklingen. Tidigare handlade det mest om pressade priser för årgångslösa standardiserade produkter. Nu ser vi ett helt annat utbud i form av terroirdrivna produkter, separata buteljeringar av gamla fat, en rama-buteljeringar och icke-förstärkta bordsviner under flor.
Equipo Navazos startade egentligen mer som ett entusiastiskt projekt än något planerat kommersiellt. Storyn är att 2005 så hittade Jesús Barquín och Eduardo Ojedaen en gammal amontillado-solera i en källare i Sanlucar de Barrameda. Den innehöll 65 fat av exceptionellt fin 20+ år gammal amontillado. Det var så pass låga volymer att det inte varit lönt för bodegan (Miguel Sanchez Ayla) att buteljera det separat och samtidigt var det för bra kvalitet för att vara en del av en vanlig storskalig solerablend. Faten hade därmed blivit liggande och “bortglömda”. Jesus drog ihop ett gäng på runt 30 sherryentusiaster som investerade i projektet och de valde ut ett fat som de buteljerade under namnet La Bota de Amontillado Navazos no 1.
De fick blodad tand och fortsatte söka efter andra gamla soleror i regionen för att buteljera i små releaser. La Bota de Fino från Valdespino, La Bota de Pedro Ximenez från Perez Barquero i Montilla och La Bota de Manzanilla från Sanches Ayla lades till portföljen. Varje release numrerades kronologiskt och några hundra flaskor buteljerades varje gång för denna privata grupp.
Från och med release nummer 6 (2008) öppnades projektet upp kommersiellt under namnet Equipo Navazos. Idag har man gjort 98 olika releaser av olika finos, manzanillas, amontillados, olorosos och palo cortados - viner som man alltså sourcat från olika bodegor runt om i Jerezregionen.
Equipo Navazos är i praktiken negocianter som köper viner från olika bodegor och buteljerar vinerna under eget namn. Det finns de som kritiserar dem för “bota hunting” och menar att de exploaterar historiska juveler som de hittar hos bodegorna. Att de tar åt sig all ära och kör över bodegorna som faktiskt är de som har lagt ner år av jobb för att skapa dessa soleror. Vissa bodegor vägrar tydligen att samarbeta med dem. Samtidigt så hade vinerna förmodligen fortfarande legat gömda i någon källare om inte Equipo Navazos fått tag på dem och sett till att väcka dem ur sin törnrosasömn.
Alla fat (botas) som väljs ut har viner med speciell karaktär och mycket hög kvalitet. De buteljeras ofiltrerade (eller med den minsta möjliga filtrering som går) för att bevara komplexiteten. Equipo Navazos har således gått i bräschen för hela en rama utvecklingen som en del av oss har tagit till oss med hull och hår.
Equipo Navazos har även brutit ny mark vad gäller transparens och spårbarhet hos vinerna. För varje release anger man bakgrundsinfo i form av vilken bodega vinet har sourcats från, datum vinet har tagits från soleran, antal fat som använts, vilken vingård druvorna kommer från etc etc.
Den gängse uppfattningen att sherry mest handlar om vinifikation och lagring snarare än växtplats och druva är något som Equipo Navazos vill ändra på.
“We are pioneers in the terroir approach of Andalucia. That is pretty much true, but you must put it in the context of history. We want to be champions of the comeback of terroir, we are not discovering anything in this regard because already in the 18th century there was a classification of the vineyards in a hierarchy with the best, the very good, the good and so on. So this terroir approach, as in any other serious wine region in the world, is a thing that has already been there for a long time. It is only, in the last few decades, mostly from the 1960s, when too many producers forgot about terroir in Jerez and Sanlucar. This is in my opinion catastrophic and what we wanted to do at the beginning of this century when we founded Equipo Navazos and started to do these bottlings was to try to bring back the attention to the vineyards and the subtilities that you can find there”
Enligt regelverket idag kan druvorna för t.ex en Manzanilla komma från vilken vingård som helst i sherrydistriktet. De behöver inte odlas i Sanlucar de Barrameda. Men för Equipo Navazos är terroir en grundbult och man har ett antal gamla historiska vingårdar som man tar druvor ifrån och gör sina viner. Druvor från den klassiska vingården Macharnudo Alto nordväst om Jerez används t.ex för Fino No. 91 och No. 68 i flight 2. Druvor till vinerna i första flighten - Manzanilla No. 93 och Amontillado No. 95 - kommer från vingårdar runt Sanlucar de Barrameda.
Equipo Navazos tillverkar även vita icke-förstärkta viner just för att att terroir är en central del i deras approach. Tanken är att genom dessa viner visa vingårdarnas olika terroir och vilka skillnader det ger i vinerna redan innan de fortifieras. Även dessa viner lagras under flor (ca 20 månader).
Redan 2008 gjordes den första utgåvan av ett icke-fortifierat vin under flor med druvor från vingården Macharnudo Alto, dvs samma vingård som används till La Bota de Fino Macharnudo Alto . Detta i samarbete med Niepoort. Hitills har man producerat åtta årgångar av detta vin.
Sedan 2010 har de även gjort icke-fortifierat vin under flor med druvor från vingården Miraflores La Baja in Sanlucar (som har 80 år gamla vinstockar), dvs samma druvor som används till La Bota de Manzanilla Navazos. Tidigare i år buteljerades den sjätte releasen av deras La Bota Nr. 97 de Vino Blanco “Florpower”
De kommer förmodligen även att så småningom att buteljera ovanstående viner ytterligare ett steg tillbaka i produktionen, dvs “off lees”, utan flor. För att visa vinets karaktär innan lagring.
Man gör även ytterligare två icke-förstärkta viner som heter Navazos Ovni PF (gjort på Palomino Fino) och Navazos Ovni PX (gjort på Pedro Ximenes).
En annan anledning att det numera finns fler icke-fortifierade viner är den historiska aspekten som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. Jag drack en icke-fortifierat Palo Cortado från Cota 45 i Berlin förra året som genast gjorde mig nyfiken på lite mer research. Fenomenet med att göra icke-förstärkta viner under flor är på intet sätt nytt, det var så man gjorde sherry historiskt. Så här skrev jag om vinet från Cota 45:
“Vinet är klassificerat som Vino de la Tierra de Cadiz men är en Palo Cortado såsom den gjordes historiskt - icke förstärkt, med soltorkade druvor för att få upp alkoholhalten och med druvsorter som mognar senare och har tjockare skal. Det senare innebär att de har svårare att sätta flor. Buteljeras ungt (efter ca två år).
“Innan phylloxeran fanns en mängd olika druvsorter i Jerez som användes för att göra vin (43 st enligt google). Late ripening-varianter med tjockare skal medförde att vinet fick svårare att bilda ett flortäcke och därför blev stilen oxidativ. Olika delar av regionen odlade olika druvsorter vilket resulterade i olika stilar - oloroso, fino, amontillado etc. Efter phylloxeran så planterade “alla” Palomino, vilket är en early ripener som lätt sätter flor och istället mognar biologiskt under flortäcket. 1840 uppgick biologiskt mognade viner till 10-20 % av produktionen, idag är den runt 80%.
Att förstärka sherry är tydligen en ganska sen företeelse. Historiskt utvecklades alltså oxidativa stilar naturligt, nu adderar man alkohol för att döda flortäcket. Innan 70-talet så fick man upp alkoholstyrkan genom att soltorka druvorna (asoleo) snarare än att fortifiera vinet. Men på 70-talet när sherryproduktionen industrialiserades så blev det rutin att fortifiera.”
Ytterligare produkter som ges ut av Equipo Navazos:
Manzanilla En Rama “I think” buteljeras yngre och är inte lika extrem som Manzanillan i La Bota-serien.
De producerar även ut små utgåvor av mousserande vin, söta viner på PX, cream sherry och destillat (whisky, gin, brandy, rom).
Häpp!
I första flighten provade vi en Manzanilla mot en Amontillado. Både Manzanillan och de två Finos vi provade i flight 2 är dock mycket äldre än normalt innan de buteljeras. Manzanillan är egentligen en Pasada och Finovinerna är ännu äldre. Det betyder att de har mer oxiderade toner i sig, kombinerat med noter från den biologiska mognaden. Alltså på väg mot en Amontillado fast de är inte riktigt där ännu.
I andra flighten provade vi två Finos från samma solera, fast uttagna vid olika tidpunkter så de har olika tid i flaskan.
I tredje flighten provade vi en 30 år gammal Palo Cortado och en 80 år gammal Oloroso.
Trixade lite med ljuset när jag skulle ta bilder och såg att det blev lite fiffigt med den nedre bilden för det blev så tydligt vilka viner som är mer oxiderade (2. Amontilladon, 5. Palo Cortadon och 6. Oloroson)
General stuff
“In general all our wines come from a solera. We are making vintage wines occationally, but our focus is the solera. A solera means there is no vintage, and when there is no vintage most people think, because it has been poorly communicated, that the wine is the same year after year and one cask to the other. It is not like that. A solera change a lot, but it is a good instrument to keep the style every year and to dilute the peculiarities of every harvest. We want to keep the differences.”
“When you age wines in the oxidative style, you can opt for different techniques and different approaches. In our case we try to keep the casks in the freshest place possible and almost topped up. This means that the wine will age more slowly, and it will get less colour, get less dark year after year. It will concentrate less, it wont show as old as if it had been ageing in an almost empty cask or in a cask filled only to 5/6 or 4/6 of its capacity. We try to keep it almost topped up. At the same time the wine will keep its freshness, terroir character and also the manzanilla character from the beginning. This is what we aim for with soleras under our control in collaboration with our partners”
“Finos and mazanillas will mature slowly in the bottle as any other great wine of good quality. At 10 or 20 years it will become an amazingly complex wine that will stay like that for decades. So no need to drink it young if you like more mature wines.”
Alla viner buteljeras ofiltrerade (eller med den minsta möjliga filtrering som går) för att bevara komplexiteten.
FLIGHT 1 Manzanilla - Amontillado
NV Equipo Navazos La Bota No. 93 de Manzanilla “Navazos”
Buteljerad juli 2019. 5000 flaskor.
Nionde releasen. Kommer från en omstrukturerad solera som Eduardo Ojeda (partner) har skött om i Sanlucar de Barrameda sedan 2007. Estimated average age 7 år under flor.
Det här är egentligen en Manzanilla Pasada (7 år under flor mot normalt 3-4) men de kallar den inte det eftersom deras Manzanilla Pasada är mycket äldre än denna.
Ljust bärnstensfärgad
I doften citrusskal, äpple, hav, mandel, jäst, hö, ostron med de speciella skarpa acetaldehydnoterna som kommer från den biologiska mognaden. Det finns även oxidativa toner i form av en nötighet och smörkola som kommer i o m att floret börjar tunna ut.
I smaken är den väldigt torr, elegant och balanserad, intensiv med stor sälta. Lång och lite jästig finish.
NV Equipo Navazos La Bota No. 95 de Amontillado “Navazos” ,
Buteljerad november 2019. 2800 flaskor.
Baserad på en äldre amontilladosolera från 80-talet som omstrukturerades 2007. Man valde ut ett dussin av de bästa faten 2012 för release No. 37, men sparade hälften av det vinet för fortsatt åldrande i fat separat från den ursprungliga soleran. Det är från dessa fat som denna release No. 95 kommer. Estimated average age 25 år (10 years under flor and then 15 years ageing oxidative).
“This is a wine of great complexity. Amontillado is by no doubt the king of the traditional wines, they combine the freshness and lightness of biological ageing under flor with the added complexity and layers of flavours and aromas that the oxidative ageing add.”
Bärnstensfärgad
Stor djup härlig koncentrerad doft av torkade aprikoser, rostade nötter, smörkola, marsipan, honung, och den här jästiga skarpa aromen som även kommer igen i smaken.
I smaken torkad frukt, nötighet, apelsin. En enorm finish som ökar i intensitet hela tiden med massor av sälta. Knockad av detta vin. Fantastiskt.
FLIGHT 2 Fino from the same solera released at different times
“The next two wines comes from the same solera. The solera is fed with must from grapes coming from the classic Macharnudo Alto vineyard. It is one of, if not the most, prestigious vineyard in the sherry district. It is well deserved that prestige because the quality of the fruit, the precision and the mineral profile of the wines coming from this selected cru is astonishing.
This is a wine that was 10 years old on average when each of them were bottled. No. 91 has 1,5 year in the bottle up to now in addition to those 10 years of ageing in the cask. No. 68 has been in the bottle for almost 5 years beside those 10 years in the cask. So these two wines are two versions of the same wine. It is a snapshot of the solera performed at two different times, February 2019 and June 2016. In total we have done nine releases from this solera”
Motsvarar Gonzales Byass Tres Palmas i deras Palmaserie (avg age 10 y). Närmar sig en Amontillado i stilen eftersom flortäcket tunnats ur vid denna ålder. När floret blir äldre och är på väg att försvinna så bidrar det till komplexitet via autolysen, i tillägg till oxidationen. Den här vintypen var vanlig tidigare och heter Fino Amontillado, men sedan 1970-talet så har denna stil i mångt och mycket försvunnit och ersatts med lättare stilar. I praktiken används det oftast till criaderas för Amontillados. (För Manzanilla är motsvarande beteckning Pasada).
NV Equipo Navazos La Bota No. 68 de Fino ‘Macharnudo Alto’
Buteljerad Juni 2016. 6500 flaskor.
Samma solera som No. 91. Estimated average age btw 10-11 år.
Ljust bärnstensfärgad.
Stor doft av aprikos, mandel, gräs, jäst, citrus, rostade nötter
Intensiv smak av rostade nötter, smörkola, kryddor, aprikoser. Texturen är krämig (old lees). Lång finish med nötter, jäst och sälta.
NV Equipo Navazos La Bota No. 91 Fino “Macharnudo Alto”
Buteljerad feb 2019. 5000 flaskor.
Samma solera som No. 68. Estimated average age btw 10-11 år. Denna release ville man ha en fräshare/yngre profil än No. 68 så vinet kommer främst från den första och andra criaderan (som har rikare flor), men även från hela soleran.
Lite mindre av rostad nötighet och lite mer effekter av floret i form av jäst, gröna oliver, äpplen. Men hittade nog egentligen inga jättestora skillnader mellan de två utgåvorna.
FLIGHT 3 Palo Cortado - Oloroso
NV Equipo Navazos La Bota No. 92 de Palo Cortado ‘Pata de Gallina’
Buteljerad juli 2019. 1800 flaskor.
En Palo Cortado kan antingen designas redan från början som en en Palo Cortado eller så kan det vara ett resultat av att man selekterar ut fat från en solera som har speciellt anmärkningsvärda kvaliteter. Det senare är fallet för denna Palo Cortado “Pata de Gallina”. Ursprunget till detta vin är att man plockade ut de bästa faten från en olorososolera ägd av Almacenista Juan Garcia Jarana för åtta år sedan. Två tidigare releaser har gjorts från dessa fat - no 34 (2012) och no 72 (2017). Average age på vinet är 30+ år.
Mörkt bärnstensfärgad
Stor inbjudande, komplex doft av apelsin, pomerans, torkade aprikoser, smörkola, russin, knäck, rostade nötter, lite möbelpolish, saltig havsbris
I munnen oerhört intensiv med aromer som i doften. Rund, elegant och delikat. Den har en väldigt lång finish med massor, massor med apelsin, knäck och havssälta
NV Equipo Navazos La Bota No. 78 de Oloroso ‘Bota NO’
Buteljerad i oktober 2017. 1200 flaskor.
Från en batch/solera av 12 fat som kallas “Anada 1809” (“which has not been in the market for many decades”). En av deras partners har sedan 1999 haft kontroll över dessa fat. Det finns gamla dokument från slutet av 1800-talet som nämner Oloroso från just denna solera som en av de bästa från huset. Average age på vinet är idag väldigt högt - närmare 80 år. Det är oerhört koncentrerat och har extraordinär komplexitet och djup.
Mörkt mahognyfärgad.
Oerhört stor, djup, komplex och intensiv doft med aromer som samspelar om vartannat i en fantastisk symfoni. Här finns torkade fikon, apelsinkrokant med mörk choklad, lite möbelpolish, knäck, rostade valnötter, brända mandlar, mörk sirap, kavring, salmiak, rostat kaffe …
Djupare och mer koncentrerat än Palo Cortadon. Den känns nästan aggresiv i jämförelse. Går jag tillbaka till PC’n så känns den rund och elegant, som en smekning. I smaken finns en bränd ton. Någon slags umamisälta. Finishen är extrem, den försvinner inte. Här finns en oerhörd koncentreration av aromer och smaker så att några centiliter räcker. Väldigt fascinerande vin.
Allmänt om Equipo Navazos och trender
De senaste typ 10 åren har det börjat röra på sig rejält inom sherryområdet och Equipo Navazos har hållt sig i framkant av utvecklingen. Tidigare handlade det mest om pressade priser för årgångslösa standardiserade produkter. Nu ser vi ett helt annat utbud i form av terroirdrivna produkter, separata buteljeringar av gamla fat, en rama-buteljeringar och icke-förstärkta bordsviner under flor.
Equipo Navazos startade egentligen mer som ett entusiastiskt projekt än något planerat kommersiellt. Storyn är att 2005 så hittade Jesús Barquín och Eduardo Ojedaen en gammal amontillado-solera i en källare i Sanlucar de Barrameda. Den innehöll 65 fat av exceptionellt fin 20+ år gammal amontillado. Det var så pass låga volymer att det inte varit lönt för bodegan (Miguel Sanchez Ayla) att buteljera det separat och samtidigt var det för bra kvalitet för att vara en del av en vanlig storskalig solerablend. Faten hade därmed blivit liggande och “bortglömda”. Jesus drog ihop ett gäng på runt 30 sherryentusiaster som investerade i projektet och de valde ut ett fat som de buteljerade under namnet La Bota de Amontillado Navazos no 1.
De fick blodad tand och fortsatte söka efter andra gamla soleror i regionen för att buteljera i små releaser. La Bota de Fino från Valdespino, La Bota de Pedro Ximenez från Perez Barquero i Montilla och La Bota de Manzanilla från Sanches Ayla lades till portföljen. Varje release numrerades kronologiskt och några hundra flaskor buteljerades varje gång för denna privata grupp.
Från och med release nummer 6 (2008) öppnades projektet upp kommersiellt under namnet Equipo Navazos. Idag har man gjort 98 olika releaser av olika finos, manzanillas, amontillados, olorosos och palo cortados - viner som man alltså sourcat från olika bodegor runt om i Jerezregionen.
Equipo Navazos är i praktiken negocianter som köper viner från olika bodegor och buteljerar vinerna under eget namn. Det finns de som kritiserar dem för “bota hunting” och menar att de exploaterar historiska juveler som de hittar hos bodegorna. Att de tar åt sig all ära och kör över bodegorna som faktiskt är de som har lagt ner år av jobb för att skapa dessa soleror. Vissa bodegor vägrar tydligen att samarbeta med dem. Samtidigt så hade vinerna förmodligen fortfarande legat gömda i någon källare om inte Equipo Navazos fått tag på dem och sett till att väcka dem ur sin törnrosasömn.
Alla fat (botas) som väljs ut har viner med speciell karaktär och mycket hög kvalitet. De buteljeras ofiltrerade (eller med den minsta möjliga filtrering som går) för att bevara komplexiteten. Equipo Navazos har således gått i bräschen för hela en rama utvecklingen som en del av oss har tagit till oss med hull och hår.
Equipo Navazos har även brutit ny mark vad gäller transparens och spårbarhet hos vinerna. För varje release anger man bakgrundsinfo i form av vilken bodega vinet har sourcats från, datum vinet har tagits från soleran, antal fat som använts, vilken vingård druvorna kommer från etc etc.
Den gängse uppfattningen att sherry mest handlar om vinifikation och lagring snarare än växtplats och druva är något som Equipo Navazos vill ändra på.
“We are pioneers in the terroir approach of Andalucia. That is pretty much true, but you must put it in the context of history. We want to be champions of the comeback of terroir, we are not discovering anything in this regard because already in the 18th century there was a classification of the vineyards in a hierarchy with the best, the very good, the good and so on. So this terroir approach, as in any other serious wine region in the world, is a thing that has already been there for a long time. It is only, in the last few decades, mostly from the 1960s, when too many producers forgot about terroir in Jerez and Sanlucar. This is in my opinion catastrophic and what we wanted to do at the beginning of this century when we founded Equipo Navazos and started to do these bottlings was to try to bring back the attention to the vineyards and the subtilities that you can find there”
Enligt regelverket idag kan druvorna för t.ex en Manzanilla komma från vilken vingård som helst i sherrydistriktet. De behöver inte odlas i Sanlucar de Barrameda. Men för Equipo Navazos är terroir en grundbult och man har ett antal gamla historiska vingårdar som man tar druvor ifrån och gör sina viner. Druvor från den klassiska vingården Macharnudo Alto nordväst om Jerez används t.ex för Fino No. 91 och No. 68 i flight 2. Druvor till vinerna i första flighten - Manzanilla No. 93 och Amontillado No. 95 - kommer från vingårdar runt Sanlucar de Barrameda.
Equipo Navazos tillverkar även vita icke-förstärkta viner just för att att terroir är en central del i deras approach. Tanken är att genom dessa viner visa vingårdarnas olika terroir och vilka skillnader det ger i vinerna redan innan de fortifieras. Även dessa viner lagras under flor (ca 20 månader).
Redan 2008 gjordes den första utgåvan av ett icke-fortifierat vin under flor med druvor från vingården Macharnudo Alto, dvs samma vingård som används till La Bota de Fino Macharnudo Alto . Detta i samarbete med Niepoort. Hitills har man producerat åtta årgångar av detta vin.
Sedan 2010 har de även gjort icke-fortifierat vin under flor med druvor från vingården Miraflores La Baja in Sanlucar (som har 80 år gamla vinstockar), dvs samma druvor som används till La Bota de Manzanilla Navazos. Tidigare i år buteljerades den sjätte releasen av deras La Bota Nr. 97 de Vino Blanco “Florpower”
De kommer förmodligen även att så småningom att buteljera ovanstående viner ytterligare ett steg tillbaka i produktionen, dvs “off lees”, utan flor. För att visa vinets karaktär innan lagring.
Man gör även ytterligare två icke-förstärkta viner som heter Navazos Ovni PF (gjort på Palomino Fino) och Navazos Ovni PX (gjort på Pedro Ximenes).
En annan anledning att det numera finns fler icke-fortifierade viner är den historiska aspekten som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. Jag drack en icke-fortifierat Palo Cortado från Cota 45 i Berlin förra året som genast gjorde mig nyfiken på lite mer research. Fenomenet med att göra icke-förstärkta viner under flor är på intet sätt nytt, det var så man gjorde sherry historiskt. Så här skrev jag om vinet från Cota 45:
“Vinet är klassificerat som Vino de la Tierra de Cadiz men är en Palo Cortado såsom den gjordes historiskt - icke förstärkt, med soltorkade druvor för att få upp alkoholhalten och med druvsorter som mognar senare och har tjockare skal. Det senare innebär att de har svårare att sätta flor. Buteljeras ungt (efter ca två år).
“Innan phylloxeran fanns en mängd olika druvsorter i Jerez som användes för att göra vin (43 st enligt google). Late ripening-varianter med tjockare skal medförde att vinet fick svårare att bilda ett flortäcke och därför blev stilen oxidativ. Olika delar av regionen odlade olika druvsorter vilket resulterade i olika stilar - oloroso, fino, amontillado etc. Efter phylloxeran så planterade “alla” Palomino, vilket är en early ripener som lätt sätter flor och istället mognar biologiskt under flortäcket. 1840 uppgick biologiskt mognade viner till 10-20 % av produktionen, idag är den runt 80%.
Att förstärka sherry är tydligen en ganska sen företeelse. Historiskt utvecklades alltså oxidativa stilar naturligt, nu adderar man alkohol för att döda flortäcket. Innan 70-talet så fick man upp alkoholstyrkan genom att soltorka druvorna (asoleo) snarare än att fortifiera vinet. Men på 70-talet när sherryproduktionen industrialiserades så blev det rutin att fortifiera.”
Ytterligare produkter som ges ut av Equipo Navazos:
Manzanilla En Rama “I think” buteljeras yngre och är inte lika extrem som Manzanillan i La Bota-serien.
De producerar även ut små utgåvor av mousserande vin, söta viner på PX, cream sherry och destillat (whisky, gin, brandy, rom).
Häpp!
Last edited:
Silex
Medlem
Jag noterade att ett par flaskor Ceritas chardonnay finnsmed på nästa auktion på Bukowskis:
https://www.bukowskis.com/sv/auctions/D030/lots/1262632-2015-2016-ceritas-chardonnay
The Wall
Medlem
2004 Brancaia Chianti Classico
Vissa frågor väcker omedelbar nyfikenhet som måste stillas. En sådan fråga/fundering kom från @Sigdarve hur det var med Chianti Classico i Riedel Veritas Riesling/Zin/CC. Till allas, nåja i varje fall min egen, förskräckelse har vi inte testat CC i nämnda glas. Eftersom det vankas hemlagad pizza letar vi upp en CC med lite ålder.
Veritas: om gammal muggig pinjeskog efter ett höstregn doftar så här, ja då är det det som finns i glaset. Bittermandeln och åldrade torkade och sedan uppblötta körsbärskärnor dyker också upp. Helt klart en mogen sangiovese. I munnen viss eldighet och något slank kropp, men...gott! Blir nog bra till maten helt klart.
Zalto Universal; här doftar vinet mer mineral och lite ”för gammalt”, till skillnad från Veritas där det bara var ”gammalt”. Nja, glaset är inte snällt mot doften. I munnen känns elden mer än något annat, den slanka kroppen inkluderad. Känns som att kroppen har rymt och lämnat elden kvar.
Gabriel Gold; lite av en blandning av Veritas och Universal doftmässigt, med dragning åt det trevligare hållet. Finns nog lite eneträ i doften också. I munnen är vinet behagligt och harmoniskt, på gränsen till snällt. Lite mer mineral framkommer i smaken. Viss beska känns lite tydligare också.
Hm, det här var lite klurigt. Zalto går bort, passade inte alls i Universal. Veritas eller Gold? Tror nog att Veritas faktiskt gör bäst ifrån sig den här gången, vilket var lite otippat.
Vinet i sig? Tja, troligen lyckades drickfönstret prickas utmärkt, det känns osäkert med vecklingen (av- eller ut-) framöver.
Veritas, Universal och Gold. Lite mer vin i Veritas än övriga glas vid fototillfället.
Vissa frågor väcker omedelbar nyfikenhet som måste stillas. En sådan fråga/fundering kom från @Sigdarve hur det var med Chianti Classico i Riedel Veritas Riesling/Zin/CC. Till allas, nåja i varje fall min egen, förskräckelse har vi inte testat CC i nämnda glas. Eftersom det vankas hemlagad pizza letar vi upp en CC med lite ålder.
Veritas: om gammal muggig pinjeskog efter ett höstregn doftar så här, ja då är det det som finns i glaset. Bittermandeln och åldrade torkade och sedan uppblötta körsbärskärnor dyker också upp. Helt klart en mogen sangiovese. I munnen viss eldighet och något slank kropp, men...gott! Blir nog bra till maten helt klart.
Zalto Universal; här doftar vinet mer mineral och lite ”för gammalt”, till skillnad från Veritas där det bara var ”gammalt”. Nja, glaset är inte snällt mot doften. I munnen känns elden mer än något annat, den slanka kroppen inkluderad. Känns som att kroppen har rymt och lämnat elden kvar.
Gabriel Gold; lite av en blandning av Veritas och Universal doftmässigt, med dragning åt det trevligare hållet. Finns nog lite eneträ i doften också. I munnen är vinet behagligt och harmoniskt, på gränsen till snällt. Lite mer mineral framkommer i smaken. Viss beska känns lite tydligare också.
Hm, det här var lite klurigt. Zalto går bort, passade inte alls i Universal. Veritas eller Gold? Tror nog att Veritas faktiskt gör bäst ifrån sig den här gången, vilket var lite otippat.
Vinet i sig? Tja, troligen lyckades drickfönstret prickas utmärkt, det känns osäkert med vecklingen (av- eller ut-) framöver.
Veritas, Universal och Gold. Lite mer vin i Veritas än övriga glas vid fototillfället.
Pichler Riesling Smaragd Steinertal 2014
Doft: Svag doft av bär och frukt. Lite fläder kanske.
Attack: Vilken syra. Ungt till tusen och man märker att det är Riesling men inte från Mosel onekligen. Intensiteten och potentialen finns där onekligen.
Mellansmak: Fjäderlätt men rätt fylligt på samma gång. Lite frukt och bär och en rejäl syra. Vinet är utmärkt till mat idag men jag vill inte säga att det är i drickfönstret än.
Eftersmak: Syra, fläder och lite krusbär kanske. Medellång.
Jag ger vinet 90 poäng idag men potentialen är klockren. Syran behöver några år till för att falla på plats gissar jag.
Någon som provat?
Doft: Svag doft av bär och frukt. Lite fläder kanske.
Attack: Vilken syra. Ungt till tusen och man märker att det är Riesling men inte från Mosel onekligen. Intensiteten och potentialen finns där onekligen.
Mellansmak: Fjäderlätt men rätt fylligt på samma gång. Lite frukt och bär och en rejäl syra. Vinet är utmärkt till mat idag men jag vill inte säga att det är i drickfönstret än.
Eftersmak: Syra, fläder och lite krusbär kanske. Medellång.
Jag ger vinet 90 poäng idag men potentialen är klockren. Syran behöver några år till för att falla på plats gissar jag.
Någon som provat?
Omar Khayyam
Medlem
jamen verkligen! Har druckit några flaskor av La Bota No. 58 de Amontillado "Navazos" och har en flaska kvar nånstans. Så spännande vin.
Omar Khayyam
Medlem
och inte bara non-dosage skulle jag tro som ökar...Intressant. Har nog inte direkt märkt av någon av de trender du listar ovan
Som ytterligare ett bevis på den vändande trenden stack jag in huvudet en sväng på @six och provade Sara Perez Prioratviner med Vinovativa och Michel Jamais som hovrade i bakgrunden. Priorat! En fredagkväll på fancy locale! Are you kidding me - det är ju rena 1800-talsvinerna.
Last edited:
buteljen
Medlem
Det har öppnat två nya vinbarer i Lund senaste veckorna. Skall in och reka Bordeaux- och Priorattrenden där ikväll .. men misstänker starkt att den nog inte nått ner till oss i Skåne ännu
The Wall
Medlem
Exakt! Varför krångla till det?Visa bifogad bild 20933
1990 Château Chasse-Spleen
Ryggbiff och bordeaux ikväll. Båda inom komfortzonen. En del de längtar alltid bort, men inte jag. Borta bra men hemma bäst.
Wintermute
Medlem
Sattlerhof Ried Kranachberg Sauvignon Blanc 2017
Österrikisk SB från Südsteiermark.
Tydliga SB-markörer i doften, med svartvinbärsblad och nässlor. Intensiv och koncentrerad smak av fläder, passionsfrukt, nässlor, skalbeska och kanske lite fat i slutet. Hyfsad längd. Riktigt bra. 90--92.
Kan det vara så att köpstrategien för 2021 blir att gå på djupet med Österrikisk SB?
Österrikisk SB från Südsteiermark.
Tydliga SB-markörer i doften, med svartvinbärsblad och nässlor. Intensiv och koncentrerad smak av fläder, passionsfrukt, nässlor, skalbeska och kanske lite fat i slutet. Hyfsad längd. Riktigt bra. 90--92.
Kan det vara så att köpstrategien för 2021 blir att gå på djupet med Österrikisk SB?
Droin Chablis Premier Cru Vaillons 2013
Doft: Svag doft av citrus och bär
Attack: Citrus och kanske lite äpple och bär. Ganska dämpad och syrlig. Ungt vin utan tvekan.
Mellansmak: Mycket regiontypisk. Syrligt och medelfylligt. Ungt och matvänligt.
Eftersmak: Medellång, syrlig och trevlig.
För ca 280 spänn är detta ett utmärkt köp. Flaskposten är duktiga på att få tag på prisvärda viner. 90- idag men vinet behöver några år till tycker jag.
Doft: Svag doft av citrus och bär
Attack: Citrus och kanske lite äpple och bär. Ganska dämpad och syrlig. Ungt vin utan tvekan.
Mellansmak: Mycket regiontypisk. Syrligt och medelfylligt. Ungt och matvänligt.
Eftersmak: Medellång, syrlig och trevlig.
För ca 280 spänn är detta ett utmärkt köp. Flaskposten är duktiga på att få tag på prisvärda viner. 90- idag men vinet behöver några år till tycker jag.
Mina Vinare
Medlem
Någon gång skall det ju ske. Så när höstrusket gjorde entré och grytan stod på spisen kändes det som att idag är dagen kommen. Har haft tanken länge på att prova kvällens viner sida vid sida men aldrig riktigt hittat tillfället. Så ingen tid för ånger:
2010 Domaine de la Vieille Julienne - Châteauneuf-du-Pape ”Réservé” har en klar, ljus purpurröd färg. Doften är ganska knuten men rök, ved och torkad frukt kommer fram med speciellt fikon som främsta kännetecken. Örtig, dammig och lite ceder samt blyerts efterhand. Lite svarta vinbär och blåbär kommer med luft i glaset. Väldigt lågmäld men fin doft.
Smaken är allt annat än lågmäld. Monsterkoncentrerad smak med jordgubbar, blåbär, drottningsylt och allmänt mörka bär. Koncentrationen är enorm men samtidigt härlig frisk fruktighet. Balans i allt det stora med lång fin elegant eftersmak. Inslag av mentol och örter samt vingummi. Rosmarin och en sval kryddighet som ger vinet en speciell friskhet även om allt annat är enormt intensivt. Lätt rökighet med tjära i den långa, långa eftersmaken. Enormt gott och lovande (97/98p).
Tyvärr drar den knutna doften ner helhetsintrycket och betyget men om det lossnar en dag är detta ett klockrent 100-poängsvin. Smaken lämnar inte mycket i övrigt att önska. Det finns en struktur och känsla som nästan drar åt Barolo till även om det inte handlar om samma tanniner och syra. Ett väldigt speciellt och lite eget vin. Första smakprovet för min del och känslan är väl att det inte är bråttom med nästa butelj. Skulle tro att 5-10 är lagom men håller säkert dubbelt så länge.
2007 Domaine du Pégau - Châteauneuf-du-Pape ”Cuvée da Capo” har en klar och ljust rubinröd färg. Doften är stor med härlig kryddighet som en orientalisk kryddbasar. Hallon, jordgubbar med inslag av läder och rökighet som av charkuterier. Herbs de Provence, fruktkompott och asfalt samt animaliska toner och mocka. Höstlöv och skogighet. Elegans!
Smaken är superhärlig och ren med frisk mineralitet samt sötfruktighet. Lakrits, örter, kirsch och kolaremmar med nougat och rökighet. Eftersmaken är fantastisk med känslan av krossad sten och grus som ger en härligt fin, ren, elegant och lång eftersmak. Finns inte så mycket mer att önska (100p).
Har provat detta en gång tidigare och då för 8-10 år sedan. Minns det som ett galet tufft och kraftfullt vin. Idag är det ett väldigt tillgängligt och gott vin med härlig friskhet men också enorm koncentration och fruktighet. Mycket harmoniskt och gott. Både intellektuellt och hedonistiskt. Skulle nästan vilja skriva som Systembolaget – vinner inte på lagring. Är absolut smällgott nu men klarar säkert 10-15år till utan problem men samtidigt vet jag inte vad som mer skall hända med lagring. Känns färdigt. Påminner ganska mycket om 2003 Cuvée Réservée. Kanske lite mer av allt men också full harmoni och balans. Lite tagen är jag.
2010 Domaine de la Vieille Julienne - Châteauneuf-du-Pape ”Réservé” har en klar, ljus purpurröd färg. Doften är ganska knuten men rök, ved och torkad frukt kommer fram med speciellt fikon som främsta kännetecken. Örtig, dammig och lite ceder samt blyerts efterhand. Lite svarta vinbär och blåbär kommer med luft i glaset. Väldigt lågmäld men fin doft.
Smaken är allt annat än lågmäld. Monsterkoncentrerad smak med jordgubbar, blåbär, drottningsylt och allmänt mörka bär. Koncentrationen är enorm men samtidigt härlig frisk fruktighet. Balans i allt det stora med lång fin elegant eftersmak. Inslag av mentol och örter samt vingummi. Rosmarin och en sval kryddighet som ger vinet en speciell friskhet även om allt annat är enormt intensivt. Lätt rökighet med tjära i den långa, långa eftersmaken. Enormt gott och lovande (97/98p).
Tyvärr drar den knutna doften ner helhetsintrycket och betyget men om det lossnar en dag är detta ett klockrent 100-poängsvin. Smaken lämnar inte mycket i övrigt att önska. Det finns en struktur och känsla som nästan drar åt Barolo till även om det inte handlar om samma tanniner och syra. Ett väldigt speciellt och lite eget vin. Första smakprovet för min del och känslan är väl att det inte är bråttom med nästa butelj. Skulle tro att 5-10 är lagom men håller säkert dubbelt så länge.
2007 Domaine du Pégau - Châteauneuf-du-Pape ”Cuvée da Capo” har en klar och ljust rubinröd färg. Doften är stor med härlig kryddighet som en orientalisk kryddbasar. Hallon, jordgubbar med inslag av läder och rökighet som av charkuterier. Herbs de Provence, fruktkompott och asfalt samt animaliska toner och mocka. Höstlöv och skogighet. Elegans!
Smaken är superhärlig och ren med frisk mineralitet samt sötfruktighet. Lakrits, örter, kirsch och kolaremmar med nougat och rökighet. Eftersmaken är fantastisk med känslan av krossad sten och grus som ger en härligt fin, ren, elegant och lång eftersmak. Finns inte så mycket mer att önska (100p).
Har provat detta en gång tidigare och då för 8-10 år sedan. Minns det som ett galet tufft och kraftfullt vin. Idag är det ett väldigt tillgängligt och gott vin med härlig friskhet men också enorm koncentration och fruktighet. Mycket harmoniskt och gott. Både intellektuellt och hedonistiskt. Skulle nästan vilja skriva som Systembolaget – vinner inte på lagring. Är absolut smällgott nu men klarar säkert 10-15år till utan problem men samtidigt vet jag inte vad som mer skall hända med lagring. Känns färdigt. Påminner ganska mycket om 2003 Cuvée Réservée. Kanske lite mer av allt men också full harmoni och balans. Lite tagen är jag.
Per Stade
Lege artis
Hittade 3 flaskor Montecillo Gran Reserva Selección Especial , 1981 på ett bolag där de sa att de var slutsålda.
Köpte alla tre eftersom jag var på väg att besöka en son som är född samma år.
Men självklart måste jag prova en så fort som möjligt.
Korken var murken och föll i bitar så enda chansen att prova var att peta ner sista resten i flaskan och försiktigt sila.
Mycket fällning i flaskan.
Doften var trots det lovande men smaken var tunn och gammal.
Ett riktigt nekrofilvin.
Inte mycket syra och inte mycket av någonting egentligen.
Efter någon timme i glaset föll det samman totalt.
Närmaste associationen var någon gammal skräckfilm där de hittade en mumie som efter öppnandet av kistan förvandlas till damm.
De två flaskor jag har kvar skall jag glatt lämna tillbaka och låta någon annan bli besviken.
P.S. Katten heter Nilsson eftersom hans far heter Nils.
Last edited:
lukastollig
Pudelfantast
Kul! Har två flaskor 1998 Da Capo som jag inte vågat öppna ännu. De flesta noteringar jag sett har varit olika variationer på för ungt. Kanske ändå dags att öppna en, eller så väntar jag lite till
Oj. Tråkigt, blev otroligt osugen på mina två flaskor nu. Flaskvariation månne?
Mina Vinare
Medlem
Kul! Har två flaskor 1998 Da Capo som jag inte vågat öppna ännu. De flesta noteringar jag sett har varit olika variationer på för ungt. Kanske ändå dags att öppna en, eller så väntar jag lite till
Frågar du mig så hade jag öppnat!
Poussard
Medlem
Jag håller med om allt du säger. Kvalitet och kejsaren är naken (ibland) osv.