Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[Fernet Branca]

Yann Chave Crozes-Hermitage från senaste TS-släppet. Alla Norra Rhone-markörerna är på plats. Bacon, oliver, lakrits och mörk frukt på snoken. Smaken bjuder in till syrliga körsbär, peppar, timjan, rosmarin, sötlakrits. Fylligt men med elegans. Kittlande munkänsla som drar tankarna till Beaujolais och maceration carbonic.

 

[Sarco]

Inga snygga bilder att lägga upp och jag tog inte heller noter, fokus var på annat, men vi hade en trevlig middag igår.

Till apéro (plock) hade vi ett par flaskor Duménil 2008 champagne. Jag var så mycket uppe i annat att jag inte riktigt fokuserade på vinet. Inte dåligt men inte så mycket att skriva hem om. Röda äpplen, brioche, ok syra och hyfsad mognad, dvs ungefär vad man kan förvänta sig.

Moulin Touchais 1981 till anklever (hel), stekt brioche och karamelliserad rödlök. Jag gillar ju mogen MT och detta är ett bra vin men även det vad man kan förvänta sig. Inte fantastiskt men jag gillar syrligheten och den inte överdrivna sötman. Utvecklade aromer av persika, honung, aprikos och citrus.

Sedan älgstek med svartkål, kantareller och potatisgratäng. Till detta öppnade jag först min enda magnum av Gourt de Mautens 2015 (tack @Gladekocken !) som visade sig vara något defekt. Jag tänkte att den var korkad och var på väg att hälla ut den men lät den stå i karaff under eftermiddagen och den blev faktiskt drickbar om än inte helt felfri. Vi konstaterade att vi nog har olika känslighet för detta. Antar att det därmed inte var kork utan något annat. Jag är rätt dålig på att identifiera defekter (pga tur antar jag, råkar sällan ut för det). Öppnade en vanlig flaska av samma vin också som inte alls var defekt. Det här tyckte jag var ett väldigt spännande vin. Rubinröd färg, inte så värst tät. Komplexa smaker med lager på lager av frukt och bär, kryddor och lakrits. Lång smak, bra syra och balanserade tanniner. Jag klarar tyvärr inte av att definiera det mer än så men det var ett väldigt bra vin. Tur att jag har några kvar!

Därefter ostar med efter smak ovanstående Mautens och nedanstående Sauternes.

Slutligen blev det, per barnens initiativ marängsviss som var och en får blanda själv. Jag gör en seriös chokladsås, grädde och maränger och sedan får var och en förstöra den med allehanda jox efter sitt eget omdöme , med alltifrån bananer, glass och strössel. Jag låter bli, grunden är bäst för sig själv . Till detta hade vi två Sauternes: 1983 Ch Rabaud-Promis och 1984 Ch Lafaurie-Peyraguey. Båda var typiska Sauternes med aprikos, saffran, mandel, hög sötma och bra balans. Bredvid varandra var de ändå klart olika om än i samma stil. Lafaurie hade en tydligare syra och mer uttalade mandeltoner, lite mer uttorkad frukt. Rabaud lite fräschare frukt, mer citrus (apelsin) och har nog längre tid kvar i källaren för den som är lycklig nog att ha några flaskor. Jag har några droppar kvar som nog går åt ikväll.

Mycket nöjd. Gourt de Mautens var en väldigt trevlig bekantskap!

 

[StefanAkiko]

Söndagsmiddag på Pecorella och en liten flaska vin.

2008 Telmo Rodríguez Rioja Altos de Lanzaga, 91p​

Helt klart på den unga sidan av saker och ting. Helt klart tjurig.
Sätter poäng för potential.

Bakom slöjan återfinns vackra uttryck av rena bär men tyvärr inte så mycket annat. Ändå har den mycket bra koncentration och intensitet, vilket betyder att det finns åtminstone en viss potential i denna Tempranillo.

För de av er som har ett lager av setta, skulle jag föreslå: "Keep!" eftersom det här inte kommer att ramla ned i ett hål någon gång snart. Jag önskar att jag hade behållit den här flaskan i minst 10 år till.

---

Pecorella
Sista gången vi äter deras meny.
Lång historia kort: då souschef plötsligt slutade, insåg kocken att han inte mäktade med att arbeta med rekrytering, lära upp ny kockaspirant och förbereda en full á la carte varje dag. Så han komponerade ett par menyer istället. Nu är en ny souschef på plats och inkörd på stil, smak, balans och rätter. Nästa söndag blir premiär för den nye kocken att börja leverera direkt till besökare. Blir spännande!


Wagyu och bra med balsamico.
Hustruns efterrätt.
Min ostbricka

 

[Carlssonsklister]

I helgen så provtryckte jag en flaska av nyinköpt Chateau Haut-Maillet 2019, Pomerol. Bra år och rimligt prissatt Pomerol är alltid värd en chansning.

80% merlot och 20% cabarnet franc samt 15% alkoholhalt är det enda som jag med 100% säkerhet kan om vinet (står på baksidan) sedan ger olika hemsidorna olika information om hur mycket ny ek (30% eller 100%) som användes samt hur länge (15-24mån). The Wine Cellar Insider påstår att även malolaktiska fermenteringen skedde när den låg på eken, något som jag gillar överlag.

Den fick 15min lutning innan jag drack över 3h ackompanjerad av en oxfilé.

Doften är dämpad, ren, driven av mogen frukt som vinbär och plommon; något som förstärks under de tre timmarna. I tillägg så känner man av vaniljtonerna från eken i bakgrunden. Överlag en positiv start.

Smaken är ren, fruktdriven först men fortsatt återhållsam. Det kommer smaker som går i ton med doften samt att jag känner cabarnet francs gröna toner ligga kvar i slutet, utan att störa för den delen, och det avtar ju mer luft vinet får. Tanninerna är sammetslena och finkorniga, som sig bör för den här druvblandningen. Med mer luft så växer vinet. Frukten är mogen och syran ligger kvar och förhöjer vinet. Eken är inte överdrivet påtaglig (och det gäller även för alkoholhalt trots de höga 15%. Ingen brett eller annan old school Bordeaux stil, men inte heller supermodern med överdriven fruktextrahering.

Överlag så är det ett mycket bra vin, särskilt när man tar in vindistrikt och pris i beaktning. Kommer att vinna på lagring då de gröna tonerna från cabarnet franc kommer att integreras och frukten från merlot träder fram mer.

Ett typ av vin jag gillar att ha i källaren helt enkelt då det inte kostar skjortan och en flaska eller två kan öppnas spontant. Jag köpte tre förra gången och har redan lagt en beställning på tre till. Om inte finewines tömmer lagret omgående så köper jag nog några till i framtiden



http://www.finewines.se/threads/de-senaste-vininkoepen-diskussioner-och-tips.2034/post-201519

 

[StefanAkiko]

I helgen så provtryckte jag en flaska av nyinköpt Chateau Haut-Maillet 2019, Pomerol. Bra år och rimligt prissatt Pomerol är alltid värd en chansning.

80% merlot och 20% cabarnet franc samt 15% alkoholhalt är det enda som jag med 100% säkerhet kan om vinet (står på baksidan) sedan ger olika hemsidorna olika information om hur mycket ny ek (30% eller 100%) som användes samt hur länge (15-24mån). The Wine Cellar Insider påstår att även malolaktiska fermenteringen skedde när den låg på eken, något som jag gillar överlag.

Den fick 15min lutning innan jag drack över 3h ackompanjerad av en oxfilé.

Doften är dämpad, ren, driven av mogen frukt som vinbär och plommon; något som förstärks under de tre timmarna. I tillägg så känner man av vaniljtonerna från eken i bakgrunden. Överlag en positiv start.

Smaken är ren, fruktdriven först men fortsatt återhållsam. Det kommer smaker som går i ton med doften samt att jag känner cabarnet francs gröna toner ligga kvar i slutet, utan att störa för den delen, och det avtar ju mer luft vinet får. Tanninerna är sammetslena och finkorniga, som sig bör för den här druvblandningen. Med mer luft så växer vinet. Frukten är mogen och syran ligger kvar och förhöjer vinet. Eken är inte överdrivet påtaglig (och det gäller även för alkoholhalt trots de höga 15%. Ingen brett eller annan old school Bordeaux stil, men inte heller supermodern med överdriven fruktextrahering.

Överlag så är det ett mycket bra vin, särskilt när man tar in vindistrikt och pris i beaktning. Kommer att vinna på lagring då de gröna tonerna från cabarnet franc kommer att integreras och frukten från merlot träder fram mer.

Ett typ av vin jag gillar att ha i källaren helt enkelt då det inte kostar skjortan och en flaska eller två kan öppnas spontant. Jag köpte tre förra gången och har redan lagt en beställning på tre till. Om inte finewines tömmer lagret omgående så köper jag nog några till i framtiden



http://www.finewines.se/threads/de-senaste-vininkoepen-diskussioner-och-tips.2034/post-201519

Saknar din snyggaste bild på vin och mat!

 

[buteljen]

BYOB hos mig i helgen . Spännande viner och för ovanlighetens skull så var det flera champagner med .

2002 Pommery Champagne Grand Cru Royal
I doften krut, aska, gula äpplen, lite röda äpplen, blommor, riven hasselnöt. I smaken Bra balans och energi, lite sträv textur, kanske lite kort finish. Trevligt vin.

2002 Roger Brun Champagne Grand Cru Reserve Familiale Extra Brut
Gyllene färg. I doften nötter, mandelmassa, björnklister, honung, riven hasselnöt, bokna äpplen, någon slags gummiton, aningens rödäpplig. Mindre komplexitet i smaken med mycket bokna äpplen. Hyfsad energi som avtar i finishen.

2002 Bollinger Champagne R.D. Extra Brut
Gyllene färg. Massor med komplexitet i doften i form av hasselnötter, brynt smör, toffee, grillad citrus, honung, kryddor, gula plommon, någon slags jordighet, rök. Tyvärr lever den inte upp till detta i smaken. Även om den har bra balans så tappar den komplexitet. Saknar den där kicken i energin och finishen kunde ha varit längre. Ser att jag drack denna för två år sedan och tyckte ungefär likadant då.

2008 Bollinger Champagne R.D. Extra Brut (Mitt vin)
Ljusare färg. I doften finns en kritighet som inte finns i de andra champagnerna. Hasselnötter, rök, blommor, någon hittade hudcreme (på ett positivt sätt), kryddor, ljus choklad, aprikos. I smaken en fantastisk energi som sitter kvar in i en lång finish. Väldigt elegant. Känns oförlöst, men kul att ta tempen på en flaska. Församlingen var lite oense, hälften av församlingen gav den 95-96 medans den andra halvan tyckte att den för dagen spretade lite och gav den 92-93 (men att den med mer tid kommer att rätta till sig). Kul att kunna jämföra med 02’an. 08’an har oerhört mycket mer energi i sig.

2017 Hartford / Hartford Court Chardonnay Four Hearts Vineyards
Första vinet efter den eleganta RD 08’an blev en enorm kontrast. Stor doft av tropisk frukt (ananas, papaya, mango), popcorn, lakrits, kryddor, rostade toner, en lite grön örtig not och en kritig touch. I munnen full bodied, lite fet textur, koncentrerad med lager på lager av maffiga noter och en sältig känsla i finishen. Blev WOTN.

2021 Domaine Denis Père et Fils Corton-Charlemagne (Mitt vin)
Ljust gul. I doften vit persika, citrus, blommiga toner, fläder, det vita på insidan av apelsinskalet (brukar betyda fint integrerade fat för mig). I smaken en sältig touch, ren, slank, fräsch och en hyfsad finish. Ungt, men luftar man det ordentligt så blommar det ut. Har köpt på mig en del av detta. Poängen hamnade mellan 92-94, så det är mycket vit bourgogne för bra pris tycker jag (776 kr på bolaget). Besökte producenten i våras och det är en underbar liten småskalig domän som gör flera andra viner.

2011 Marchand & Tawse / Pascal Marchand Clos St. Denis
Mörkt rubinfärgad med lite tegelstick. I doften jordgubbar, mörkare körsbär, blodapelsin, kryddor, jordighet, skog, höstlöv, lite gröna noter. I smaken fin balans, lätt, elegant, silkig med en lätt strävhet som ger grepp, lager på lager-känsla som håller i sig i finishen. Gillade verkligen denna.

1990 Paul Jaboulet Aîné Hermitage La Chapelle
Tobak, grafit, ceder, läder, tryffel, svamp, körsbär, animaliska toner …. Här var de flesta inne på att det var en Bordeaux …. Sen var det någon som hittade lite tapenade, oliver och funderade på om det kanske är en Syrah? Det var dock fortfarande så mycket bx-markörer så det togs inte så mycket notis om de här syrah-markörerna. Ingen hittade svart vinbär så högra stranden var högt uppe bland gissningarna. I munnen tyckte dock jag att den hade alldeles för hög och annorlunda syra för att komma från Bx. Funderade på Italien. Visade sig att det var en 33 år gammal Hermitage. Underbar doft men tyckte att den höga syran gjorde den lite obalanserad.

2011 Château de la Négly Coteaux du Languedoc La Clape Porte du Ciel
Stort och maffigt med mycket fatkänsla. Lite volatilt, oliver, rökigt, köttigt, läder, choklad, tobak, örtigt, mogen mörkröd frukt. I smaken stor kropp, komplexa mogna toner, rök, choklad, softa tanniner, lång finish. “Internationell stil utan terroirkänsla” läser jag på CT. Ja kanske det, men det är väldigt gott att dricka.

1963 J.W. Burmester Porto Vintage Extra Selected
Tyvärr väldigt spritig och obalanserad. Behövde nog mycket mer luft än den fått, för dagen efter så doftade den himmelskt ur tomflaskan. Toffee, knäck, bränt socker etc etc. Men det är ju svårt med luftning av 60 år gamla viner. Kan ju gå åt helsike också.

 

[Johpe]

BYOB hos mig i helgen . Spännande viner och för ovanlighetens skull så var det flera champagner med .
Visa bifogad bild 30340
Visa bifogad bild 30341

Visa bifogad bild 30342

2002 Pommery Champagne Grand Cru Royal
I doften krut, aska, gula äpplen, lite röda äpplen, blommor, riven hasselnöt. I smaken Bra balans och energi, lite sträv textur, kanske lite kort finish. Trevligt vin.

2002 Roger Brun Champagne Grand Cru Reserve Familiale Extra Brut
Gyllene färg. I doften nötter, mandelmassa, björnklister, honung, riven hasselnöt, bokna äpplen, någon slags gummiton, aningens rödäpplig. Mindre komplexitet i smaken med mycket bokna äpplen. Hyfsad energi som avtar i finishen.

2002 Bollinger Champagne R.D. Extra Brut
Gyllene färg. Massor med komplexitet i doften i form av hasselnötter, brynt smör, toffee, grillad citrus, honung, kryddor, gula plommon, någon slags jordighet, rök. Tyvärr lever den inte upp till detta i smaken. Även om den har bra balans så tappar den komplexitet. Saknar den där kicken i energin och finishen kunde ha varit längre. Ser att jag drack denna för två år sedan och tyckte ungefär likadant då.

2008 Bollinger Champagne R.D. Extra Brut (Mitt vin)
Ljusare färg. I doften finns en kritighet som inte finns i de andra champagnerna. Hasselnötter, rök, blommor, någon hittade hudcreme (på ett positivt sätt), kryddor, ljus choklad, aprikos. I smaken en fantastisk energi som sitter kvar in i en lång finish. Väldigt elegant. Känns oförlöst, men kul att ta tempen på en flaska. Församlingen var lite oense, hälften av församlingen gav den 95-96 medans den andra halvan tyckte att den för dagen spretade lite och gav den 92-93 (men att den med mer tid kommer att rätta till sig). Kul att kunna jämföra med 02’an. 08’an har oerhört mycket mer energi i sig.

2017 Hartford / Hartford Court Chardonnay Four Hearts Vineyards
Första vinet efter den eleganta RD 08’an blev en enorm kontrast. Stor doft av tropisk frukt (ananas, papaya, mango), popcorn, lakrits, kryddor, rostade toner, en lite grön örtig not och en kritig touch. I munnen full bodied, lite fet textur, koncentrerad med lager på lager av maffiga noter och en sältig känsla i finishen. Blev WOTN.

2021 Domaine Denis Père et Fils Corton-Charlemagne (Mitt vin)
Ljust gul. I doften vit persika, citrus, blommiga toner, fläder, det vita på insidan av apelsinskalet (brukar betyda fint integrerade fat för mig). I smaken en sältig touch, ren, slank, fräsch och en hyfsad finish. Ungt, men luftar man det ordentligt så blommar det ut. Har köpt på mig en del av detta. Poängen hamnade mellan 92-94, så det är mycket vit bourgogne för bra pris tycker jag (776 kr på bolaget). Besökte producenten i våras och det är en underbar liten småskalig domän som gör flera andra viner.

2011 Marchand & Tawse / Pascal Marchand Clos St. Denis
Mörkt rubinfärgad med lite tegelstick. I doften jordgubbar, mörkare körsbär, blodapelsin, kryddor, jordighet, skog, höstlöv, lite gröna noter. I smaken fin balans, lätt, elegant, silkig med en lätt strävhet som ger grepp, lager på lager-känsla som håller i sig i finishen. Gillade verkligen denna.

1990 Paul Jaboulet Aîné Hermitage La Chapelle
Tobak, grafit, ceder, läder, tryffel, svamp, körsbär, animaliska toner …. Här var de flesta inne på att det var en Bordeaux …. Sen var det någon som hittade lite tapenade, oliver och funderade på om det kanske är en Syrah? Det var dock fortfarande så mycket bx-markörer så det togs inte så mycket notis om de här syrah-markörerna. Ingen hittade svart vinbär så högra stranden var högt uppe bland gissningarna. I munnen tyckte dock jag att den hade alldeles för hög och annorlunda syra för att komma från Bx. Funderade på Italien. Visade sig att det var en 33 år gammal Hermitage. Underbar doft men tyckte att den höga syran gjorde den lite obalanserad.

2011 Château de la Négly Coteaux du Languedoc La Clape Porte du Ciel
Stort och maffigt med mycket fatkänsla. Lite volatilt, oliver, rökigt, köttigt, läder, choklad, tobak, örtigt, mogen mörkröd frukt. I smaken stor kropp, komplexa mogna toner, rök, choklad, softa tanniner, lång finish. “Internationell stil utan terroirkänsla” läser jag på CT. Ja kanske det, men det är väldigt gott att dricka.

1963 J.W. Burmester Porto Vintage Extra Selected
Tyvärr väldigt spritig och obalanserad. Behövde nog mycket mer luft än den fått, för dagen efter så doftade den himmelskt ur tomflaskan. Toffee, knäck, bränt socker etc etc. Men det är ju svårt med luftning av 60 år gamla viner. Kan ju gå åt helsike också.

Vin från Hartford blev man ju sugen på nu! (både rött o vitt efter lite googling) Ngt tips på var man hittar? Verkar inte som bolaget har ngt iaf, och knappt ngn importör i Sverige längre?

 

[buteljen]

Vin från Hartford blev man ju sugen på nu! (både rött o vitt efter lite googling) Ngt tips på var man hittar? Verkar inte som bolaget har ngt iaf, och knappt ngn importör i Sverige längre?

24 resultat for: "hartford"

Hos FineWines ApS formidler vi verdens bedste vine, og finder du ikke den vin, du søger, kan vi skaffe den til dig.

www.finewines.dk

 

[Carlssonsklister]

Saknar din snyggaste bild på vin och mat!

Tyvärr så glömde jag en bild på maten (oxfilé saltad 12h innan stekning, potatisfondant, madeirasås med egenrostad oxsvansfond, honungsbakad steklök) men vinet fick en snabb bild vid provglaset. Gillade flaskan faktiskt

 

[Foley]

@buteljen Har funderat på om man ska köpa på sig av den röda Corton från Denis Pere et Fils. Är det något du testat och har åsikt om? Jag gillar också deras vita Corton. Har bara testat 2018, men klart värt sin prislapp numera.

 

[Håkan]

@buteljen Har funderat på om man ska köpa på sig av den röda Corton från Denis Pere et Fils. Är det något du testat och har åsikt om? Jag gillar också deras vita Corton. Har bara testat 2018, men klart värt sin prislapp numera.

2012 Corton les Paulands har jag provat, väldigt, stram och örtig, påminde lite i stilen av Domaine de Montille eller kanske Lafarge (fast numret mindre kanske). Absolut inte lika fläskig som Pousse d'Or. Men det var december 2014 så det är ju ett tag sen. Har 3 flaskor kvar så det kan vara dags att rota fram nån.

 

[buteljen]

@buteljen Har funderat på om man ska köpa på sig av den röda Corton från Denis Pere et Fils. Är det något du testat och har åsikt om? Jag gillar också deras vita Corton. Har bara testat 2018, men klart värt sin prislapp numera.

Provade den i våras och den är mycket bra men kändes ganska otillgänglig och kräver nog en hel del tid på rygg. Jag har också funderat på om jag skall köpa några flaskor, men det har inte blivit av. Hoppas att @Håkan öppnar en 2012'a så vi kan få en liten inblick i hur den är efter +10 år .

De här vinerna provade vi på plats:

 

[LeChat]

2020 François Villard Crozes-Hermitage Certitude

Trots en aningens nästäppa så ger jag mig i kast med att prova en ung crozes-hermitage och finner då en ung syrahfrukt med bl.a. björnbär, peppar, lakrits och med en god sälta.
Fruktig stil med blygsam fathantering. Strukturerat men ändå med ganska beskedliga tanniner. Och även om det är en enkel syrah så finns här kvalitetstecken och god är den redan, men 1-2 år i källaren kan nog ändå vara bra.

Kan nog vara trevlig att ha några flaskor av. Liten prislapp dessutom!

 

[chambertin]

Visa bifogad bild 30352
2020 François Villard Crozes-Hermitage Certitude

Trots en aningens nästäppa så ger jag mig i kast med att prova en ung crozes-hermitage och finner då en ung syrahfrukt med bl.a. björnbär, peppar, lakrits och med en god sälta.
Fruktig stil med blygsam fathantering. Strukturerat men ändå med ganska beskedliga tanniner. Och även om det är en enkel syrah så finns här kvalitetstecken och god är den redan, men 1-2 år i källaren kan nog ändå vara bra.

Kan nog vara trevlig att ha några flaskor av. Liten prislapp dessutom!

Blev inhandling här också och provtryckning likaså.
Förra årgången var ju klockren så kunde ju knappast gå fel här tyckte jag.
Skriver under på din beskrivning sånär på det där med ”sälta” som jag inte förstår mig på.

Bra koncentration i frukten med fokus på björnbär och ett charmtroll som jag gillar att dricka på ungfrukten som säkert håller i sig några år. Dock så brukar flaskorna här hemma inte överleva årsdagen från inköpet.

Vem behöver Bojo när det finns Syrah i den här stilem ?

 

[The Wall]

Visa bifogad bild 30257
2020 Fontodi Chianti Classico

En CC med burgundiska inslag som röda bär, jord och stall men även rikligt med körsbär och lite vanilj i avslutet som tacksamt nog inte gör så mycket väsen av sig. Ung, men redan väldigt tillgänglig och välsmakande. Slank, elegant frukt med perfekt struktur. Mums!

Håller med, ur Gabriel StandArt hittade jag initialt lite brett i doften, typ Copertino, i munnen besk, syrlig och utmärkt, men kostar 100 kr för mycket. Är inte 2020 års flaska dessutom betydligt tyngre än tidigare årgångars?

 

[The Wall]

Visa bifogad bild 30271

The Mascot 2016
90% Cab Sav, resten Cab Franc, Petit Verdot.

Jag har inte druckit så mycket högklassig Napa Valley Cab så har inte så mycket att jämföra med. Men jag tycker detta har bra mycket mer komplexitet än vad man kan hitta i vissa andra/tredjeviner från Bx. Tät mörk färg, stor doft av mörka körsbär, plommon, blåbär, lite tobak, choklad, kryddor. Soft munkänsla men ändå bra struktur. Koncentrerad frukt med lager på lagerkänsla. Stor energi som gör att det händer mycket. Lång finish som kommer i vågor.

Drack detta på en BYOB för nästan två år sedan och blev överförtjust. Tycker inte det hänt så himla mycket med vinet sedan dess. Det är fortfarande väldigt fruktdominerat och voluptuous. Nästan så att vid tredje glaset så är man mätt.

Det här vinet började produceras av Harlan Estate i början av 2000-talet. Det är Will Harlans eget projekt och görs med druvor från yngre stockar från familjens vingårdar. De första åren dracks det bara inom familjen men från 2008 började det säljas kommersiellt. Druvorna kommer från Promontory (55-60%), Harlan Estate och Bond (ca 20% vardera) och blir ett slags tredjevin eftersom dessa egendomar redan har varsitt andravin ( Penultimate*, Maiden, Matriarch).

(* Osäker på om Penultimate officiellt räknas som ett andravin)

Håller helt med. Jag provade vinet på en sortimentsprovning 7 februari i år och blev överförtjust, men för bästa upplevelse krävs nog sådär 15 - 20 års tålamod med att korka upp.

 

[Vic]

Chianti Classico La Ghirlanda, Bindi Sergardi, 2021 ​

Sangiovese är för mig en pålitlig o trevlig allrounddruva och det är alltid kul att testa något nytt. Så nu blev det från en vingård jag aldrig provat tidigare.

Korkade upp innan middagen och hittade svarta vinbär och en lätt fräschör i doften. Mörkrödfruktig färg och doft överhuvudtaget. Inbjudande.

Första sippen efter kortare luftning gav ett medelfylligt intryck men kändes genomgående alldeles för ”saftig” för att vara en Sangiovese i min stil. Plommonaktigt med lättare ektoner. Ganska bärig och ihållande smak men utvecklades tyvärr inte så mycket i vare sig munnen eller under kvällen.

Gav den en ny chans ackompanjerad av en Lasagne på köttfärssås medelst högrevsfärs, kokad i förra helgens avkok från Osso Buccon. Den kom lite mer till sin rätt men fortfarande ingen aha-upplevelse på något sätt. Upplevde en fruktsötma som jag inte tyckte var så tilltalande, blev blaskigt på något sätt.

Tänkte att den kanske kunde göra sig bättre med blåmögelost, så tog fram en Montagnola Affiné och salami Toscana Piccante, där den lyftes något.

Sammantaget ingen rekommendation på den här, kan inte instämma i positiva omdömen från kritikerna hos Munskänkarna, Wine Table mfl. Den var dock godtagbar med chark o blåmögelost.

 

[StefanAkiko]

Visa bifogad bild 30355Chianti Classico La Ghirlanda, Bindi Sergardi, 2021 ​

Sangiovese är för mig en pålitlig o trevlig allrounddruva och det är alltid kul att testa något nytt. Så nu blev det från en vingård jag aldrig provat tidigare.

Korkade upp innan middagen och hittade svarta vinbär och en lätt fräschör i doften. Mörkrödfruktig färg och doft överhuvudtaget. Inbjudande.

Första sippen efter kortare luftning gav ett medelfylligt intryck men kändes genomgående alldeles för ”saftig” för att vara en Sangiovese i min stil. Plommonaktigt med lättare ektoner. Ganska bärig och ihållande smak men utvecklades tyvärr inte så mycket i vare sig munnen eller under kvällen.

Gav den en ny chans ackompanjerad av en Lasagne på köttfärssås medelst högrevsfärs, kokad i förra helgens avkok från Osso Buccon. Den kom lite mer till sin rätt men fortfarande ingen aha-upplevelse på något sätt. Upplevde en fruktsötma som jag inte tyckte var så tilltalande, blev blaskigt på något sätt.

Tänkte att den kanske kunde göra sig bättre med blåmögelost, så tog fram en Montagnola Affiné och salami Toscana Piccante, där den lyftes något.

Sammantaget ingen rekommendation på den här, kan inte instämma i positiva omdömen från kritikerna hos Munskänkarna, Wine Table mfl. Den var dock godtagbar med chark o blåmögelost.

Kanske om 10-15 år?
Eller vad tror du om denna entry level Chianti?

 

[StefanAkiko]

BYOB hos mig i helgen . Spännande viner och för ovanlighetens skull så var det flera champagner med .
Visa bifogad bild 30340
Visa bifogad bild 30341

Visa bifogad bild 30342

2002 Pommery Champagne Grand Cru Royal
I doften krut, aska, gula äpplen, lite röda äpplen, blommor, riven hasselnöt. I smaken Bra balans och energi, lite sträv textur, kanske lite kort finish. Trevligt vin.

2002 Roger Brun Champagne Grand Cru Reserve Familiale Extra Brut
Gyllene färg. I doften nötter, mandelmassa, björnklister, honung, riven hasselnöt, bokna äpplen, någon slags gummiton, aningens rödäpplig. Mindre komplexitet i smaken med mycket bokna äpplen. Hyfsad energi som avtar i finishen.

2002 Bollinger Champagne R.D. Extra Brut
Gyllene färg. Massor med komplexitet i doften i form av hasselnötter, brynt smör, toffee, grillad citrus, honung, kryddor, gula plommon, någon slags jordighet, rök. Tyvärr lever den inte upp till detta i smaken. Även om den har bra balans så tappar den komplexitet. Saknar den där kicken i energin och finishen kunde ha varit längre. Ser att jag drack denna för två år sedan och tyckte ungefär likadant då.

2008 Bollinger Champagne R.D. Extra Brut (Mitt vin)
Ljusare färg. I doften finns en kritighet som inte finns i de andra champagnerna. Hasselnötter, rök, blommor, någon hittade hudcreme (på ett positivt sätt), kryddor, ljus choklad, aprikos. I smaken en fantastisk energi som sitter kvar in i en lång finish. Väldigt elegant. Känns oförlöst, men kul att ta tempen på en flaska. Församlingen var lite oense, hälften av församlingen gav den 95-96 medans den andra halvan tyckte att den för dagen spretade lite och gav den 92-93 (men att den med mer tid kommer att rätta till sig). Kul att kunna jämföra med 02’an. 08’an har oerhört mycket mer energi i sig.

2017 Hartford / Hartford Court Chardonnay Four Hearts Vineyards
Första vinet efter den eleganta RD 08’an blev en enorm kontrast. Stor doft av tropisk frukt (ananas, papaya, mango), popcorn, lakrits, kryddor, rostade toner, en lite grön örtig not och en kritig touch. I munnen full bodied, lite fet textur, koncentrerad med lager på lager av maffiga noter och en sältig känsla i finishen. Blev WOTN.

2021 Domaine Denis Père et Fils Corton-Charlemagne (Mitt vin)
Ljust gul. I doften vit persika, citrus, blommiga toner, fläder, det vita på insidan av apelsinskalet (brukar betyda fint integrerade fat för mig). I smaken en sältig touch, ren, slank, fräsch och en hyfsad finish. Ungt, men luftar man det ordentligt så blommar det ut. Har köpt på mig en del av detta. Poängen hamnade mellan 92-94, så det är mycket vit bourgogne för bra pris tycker jag (776 kr på bolaget). Besökte producenten i våras och det är en underbar liten småskalig domän som gör flera andra viner.

2011 Marchand & Tawse / Pascal Marchand Clos St. Denis
Mörkt rubinfärgad med lite tegelstick. I doften jordgubbar, mörkare körsbär, blodapelsin, kryddor, jordighet, skog, höstlöv, lite gröna noter. I smaken fin balans, lätt, elegant, silkig med en lätt strävhet som ger grepp, lager på lager-känsla som håller i sig i finishen. Gillade verkligen denna.

1990 Paul Jaboulet Aîné Hermitage La Chapelle
Tobak, grafit, ceder, läder, tryffel, svamp, körsbär, animaliska toner …. Här var de flesta inne på att det var en Bordeaux …. Sen var det någon som hittade lite tapenade, oliver och funderade på om det kanske är en Syrah? Det var dock fortfarande så mycket bx-markörer så det togs inte så mycket notis om de här syrah-markörerna. Ingen hittade svart vinbär så högra stranden var högt uppe bland gissningarna. I munnen tyckte dock jag att den hade alldeles för hög och annorlunda syra för att komma från Bx. Funderade på Italien. Visade sig att det var en 33 år gammal Hermitage. Underbar doft men tyckte att den höga syran gjorde den lite obalanserad.

2011 Château de la Négly Coteaux du Languedoc La Clape Porte du Ciel
Stort och maffigt med mycket fatkänsla. Lite volatilt, oliver, rökigt, köttigt, läder, choklad, tobak, örtigt, mogen mörkröd frukt. I smaken stor kropp, komplexa mogna toner, rök, choklad, softa tanniner, lång finish. “Internationell stil utan terroirkänsla” läser jag på CT. Ja kanske det, men det är väldigt gott att dricka.

1963 J.W. Burmester Porto Vintage Extra Selected
Tyvärr väldigt spritig och obalanserad. Behövde nog mycket mer luft än den fått, för dagen efter så doftade den himmelskt ur tomflaskan. Toffee, knäck, bränt socker etc etc. Men det är ju svårt med luftning av 60 år gamla viner. Kan ju gå åt helsike också.

Vilken fantastisk provning!

Château de la Négly Porte du Ciel har jag bara druckit några flaskor av deras 1998. Ett formidabelt vin i min motbok. Deras 2011 verkar onekligen vara mindre spännande och jag lär inte ge mig på den... Stort för storlekens skull är inte imponerande.

Angående luftning av bättre äldre vintage port: där har jag enbart positiva upplevelser, helt utan undantag. De är aldrig på topp första veckan. De behöver lite luft och tid för att liksom veckla ut sig. (Skall snart testa min vintage från 1853, så får vi se om det är sammalika med den.)

La Chapelle är en gammal kärlek som rostat lite. '85 och '89 är obeskrivligt bra viner som jag gärna skulle dricka varje dag, medan tex deras vin från '96 inte ens är ett försök till att göra ett bra vin - syrorna dominerar på en oseriös nivå... Har noterat att undvika '90:an också.

Tack för bra noter!

 

[StefanAkiko]

Efter en extremt intensiv långvecka är det viktigt att fylla på vitamindepåerna ordentligt.

Hustrun önskade sig en Syrah och jag ville fira goda resultat med lite bubbel.

Platsen för fredagens utsvävningar fick bli vår gamla stamkrog: Biosteria Komakine där paradnumret fortsätter vara väl valda kolgrillade vildskjutna rådjursdelar från Hokkaido.

På restaurangen förgrep vi oss på en italiensk Syrah som enligt vår smak var faceless och överpolerad. Stor Syrahdoft och ren Syrahsmak. Den är definitivt fortfarande ungfruktig. Och THAT WAS THAT.

Ploppade vinet på morgonen för att kvalitetssäkra det, dubbeldekanterade det för sediment och åter med i flaskan med kork på. Hustrun fick släpa vinet till vår love-love-date.

2010 La Braccesca (Antinori) Syrah Cortona Bramasole, 86p

Pga hundarna hade vi lite bråttom hem, så ploppade bubblet hemmavid. Slog mina skrämda förväntningar med råge! Bättre än de flesta entry level Champagner. Vi hade alltså 100% Chardonnay från ... Azerbajdzjan i glaset. "Pärlan" enligt Google Lens Translate.

Alltid spännande att dricka viner från mer eller mindre öppensinnade muslimska länder. Föredrar i denna grupp, generellt Türkjyeska (stavn? Eller får man fortfarande säga 'turkiska'?) viner som förvisso ofta är svåra att uttala, men som trots detta väldigt ofta ligger underbart bra i gommen.

N.V. Gokol Winery Chardonnay Жемчужиa, 84p

Något av den goda maten:
Kolgrillat rådjur.
Kolgrillade räkor (knastrar underbart då man knaprar i sig dem hela).
Kolgrillade grönsaker med ett par stänk olivolja och små nypor spännande salt.
(Vi åt också pasta, ost, dessert och mignardises.)