Idag dricker vi, provningsnoteringar och diskussioner

[StefanAkiko]

Aldrig hört talas om La Fleur Baron och 2000 räknas väl inte som en särskilt bra Sauternes-årgång (till skillnad mot för rödtjut från Bdx - men 2001 är ju absolut topp i Sauternes), så låter som en riktigt positiv överraskning!

Jag var på väg att säga att jag känner igen både Roumieu och Petit Mayne, men efter att ha googlat på flaskor inser jag att det nog är Château Petit Mayne i Pomerol jag känner igen namnet på. Och har jag druckit Roumieu (vilket jag är osäker på), är det i ungt skick, kanske på vinmässa.

En intressant erfarenhet jag gjorde med Château Filhot 1975 (en 2:a cru) för ett gäng år sedan var att den framstod som lättare och mindre söt än mer sentida grand cru classé-sauterner, men mycket välbevarad och trevlig. Ung Filhot brukar för all del vara lite lättare än tungviktarna, men 1975 är väl en högsyra-årgång, så det kanske också spelar in. Har någon flaska kvar om vi hittar ett tillfälle.

...och vid det här laget har vi som förstår att uppskatta mogna viner väl lärt oss att totalt bortse från drickfönster på CT?

Jamen! Ta med en flaska 1975 Filhot vettja!

 

[StefanAkiko]

Avis?

Utifrån Vaddå?

 

[Jos]

Utifrån Vaddå?

Du också?

Haha ok om du är seriös så uppenbarligen utifrån att nån gör en härlig post om en grym resa med top notch finewines och en annan svarar med att;

1. ..de är endast värda att dricka om någon annan betalar
2. ..det är dyrt!
3. ..det är barnarov och vinerna öppnas alldeles för tidigt

 

[LeChat]

2022 Christophe Cordier Saint Véran Vieilles Vignes

Mitt motto här är: öppna en, beställa tre.
På tallriken blev det fiskgryta med saffran vilket funkade fint ihop med Cordiers fruktiga och smöriga drag.

 

[StefanAkiko]

.

Du också?

Haha ok om du är seriös så uppenbarligen utifrån att nån gör en härlig post om en grym resa med top notch finewines och en annan svarar med att;

1. ..de är endast värda att dricka om någon annan betalar
2. ..det är dyrt!
3. ..det är barnarov och vinerna öppnas alldeles för tidigt

Det finns djupare filosofiska sidor av detta. En omogen avundsjuka tänker: "huh vad orättvist, om han har borde jag också ha rätt till". En mogen avundsjuka tänker: "om han har skulle jag också kunna lägga om mitt liv till att uppnå detta, eller i närheten av."

Jag kan inte se att Vintomas är avundsjuk på något opassande vis (som fö senast vi pimplade, bjöd på en 2010 DRC Echezeaux - som jag inte uppskattade och gav min skänk till Richard som uppskattade vinet.)

Att det gör lite ont i oss som föredrar komplexiteten i mogna viner, det måste du ju bara förstå. Däremot inte sagt att dryckesmannen i fråga gjorde del. Han njöt ju uppenbarligen.

Personligen är det svårt få mig intresserad av unga, dyra viner. Och när folk flashar pengar blir jag alltid nyfiken på varifrån pengarna kommer. Ingen illvilja eller njugghet, enbart ren nyfikenhet.

Min avundsjuka väcks i mycket högre grad när någon dricker en mogen Montus, en bra Paleo eller en härligt gammal port. För det är viner som både finns tillgängliga och fortfarande är överkomliga. Kan de, så kan jag. Mycket inspirerande!

Dina förslag:
1. Tveksamt om horeri är värt att sträva efter.
2. Ja, dyra viner, sportbilar, penthouse, Hollywoodvillor, lyxyachter, privata jetflyg, mm kostar mycket pengar. Har du råd, jamen grattis
3. En personlig smaksak, och för mitt eget vidkommande: i detta fallet, absolut. Men, det var ju inte mina pengar och tycker han det är värt, jamen, då är det värt.

I övrigt måste man ju få kommentera, driva med, retas, ställa frågor och tycka saker OAVSETT det är en grym vinresa, ett fantastiskt/mindre lyckat inköp, en middag eller någon som drabbats av korkskadat vin. Utan att Karen börjar hetsa.

 

[Jos]

.

Det finns djupare filosofiska sidor av detta. En omogen avundsjuka tänker: "huh vad orättvist, om han har borde jag också ha rätt till". En mogen avundsjuka tänker: "om han har skulle jag också kunna lägga om mitt liv till att uppnå detta, eller i närheten av."

Jag kan inte se att Vintomas är avundsjuk på något opassande vis (som fö senast vi pimplade, bjöd på en 2010 DRC Echezeaux - som jag inte uppskattade och gav min skänk till Richard som uppskattade vinet.)

Att det gör lite ont i oss som föredrar komplexiteten i mogna viner, det måste du ju bara förstå. Däremot inte sagt att dryckesmannen i fråga gjorde del. Han njöt ju uppenbarligen.

Personligen är det svårt få mig intresserad av unga, dyra viner. Och när folk flashar pengar blir jag alltid nyfiken på varifrån pengarna kommer. Ingen illvilja eller njugghet, enbart ren nyfikenhet.

Min avundsjuka väcks i mycket högre grad när någon dricker en mogen Montus, en bra Paleo eller en härligt gammal port. För det är viner som både finns tillgängliga och fortfarande är överkomliga. Kan de, så kan jag. Mycket inspirerande!

Dina förslag:
1. Tveksamt om horeri är värt att sträva efter.
2. Ja, dyra viner, sportbilar, penthouse, Hollywoodvillor, lyxyachter, privata jetflyg, mm kostar mycket pengar. Har du råd, jamen grattis
3. En personlig smaksak, och för mitt eget vidkommande: i detta fallet, absolut. Men, det var ju inte mina pengar och tycker han det är värt, jamen, då är det värt.

I övrigt måste man ju få kommentera, driva med, retas, ställa frågor och tycka saker OAVSETT det är en grym vinresa, ett fantastiskt/mindre lyckat inköp, en middag eller någon som drabbats av korkskadat vin. Utan att Karen börjar hetsa.

Lite förvirrande måste jag säga. Helt ärligt vet jag inte vem som missuppfattat vem här men helt säker är jag på att jag inte gett dig några förslag. Oavsett, jag är också säker att @vintomas vet att jag inte på riktigt tror att han är avundsjuk..., och att han kan ta en pik på ett, i mitt tycke, lite surt inlägg

 

[Von Galtén]

En något extravagant afton är över och med tanke på att vi bara var två personer så framstår fem flaskor vin som en smula over-the-top.

Men första flaskan drack vi knappt en munfull ifrån. Olivier Leflaive Chambertin Clos de Beze 1986 var en nästan stendöd uppenbarelse i en mycket grumsig förpackning. Vi hällde ut.

Vega-Silicia Valbuena 3 från 1980 var en helt annan uppenbarelse. Mörk i uppsynnen, ganska brettig med doft av träkol och mint. Tydligt cabernet i smaken. Riktigt bra och solklar tvåa för kvällen. Knappast ens fullmogen än?

Camille Giroud Echezeaux 1990:
Här känns det som att man pryglat skiten ur varenda druva. Riktigt tung maceration och pressning? Ingen finstämd pinot-arom som överlevde denna tortyr, enbart riktigt grova tanniner. Mycket har blivit bättre i Bourgogne sedan detta gjordes.

Dageneau Silex 2009:
Ett vin jag läst om i många år men aldrig provat. Vi luftar och gurglar under hela kvällen men får inte riktigt kläm på detta. Doften är djup mineralisk och lite grapefruktaktig. Ren och fin smak som dock dör oacceptabelt fort. Kanske att 2009 inte var bästa årgången för detta? Trevligt vin men med tanke på vad detta kostar så är det en besvikelse.

Sist kom vinet som utan någon tvekan slog sej i på förstaplatsen, inte bara för kvällen, utan på listan för vinupplevelser 2025. En fullständigt magisk flaska Chateau Pichon Comtesse de Lalande 1981: Jag sammanfattar vinet med Travkungens ord. ”Som att sitta en salong klädd i sammet tillsammans med en ung kvinnlig pianist av världsklass och en grupp cohiba-fantaster”.

Detta är lätt en av de 10 bästa viner jag provat i mitt liv.

 

[Patrik Sellin]

Gårdagens BYOB med @mnor , @petterkalle , @Håkan , @vintomas , @Lennart och @Patrik Sellin hade temat "Bordeauxdruvor". Poäng enligt skalan 3p för bästa vin, 2p för näst bästa och 1p för bronsplats.

Flight 1:
2018 Brokenwood Sémillon ILR Reserve: 10p Ung och fräsch med mycket hög syra.
2005 Château Mouton Rothschild Aile D'Argent Blanc: 12p Mycket moget med vanilj, läder och kolaremmar. Söt frukt och medioker syra. Kul vin att prova. Kändes betydligt äldre än vad det var.
2018 Château Malartic-Lagravière Blanc: 14p Tung och fett med hög syra och rejäla fat. Snyggt skolboksexempel på vit Bordeaux. Fortfarande mycket ungt och bör klara årtionden i källaren.
En mycket jämn flight där alla vinerna var mycket bra.

Flight 2:
2020 Brancaia Ilatraia: 11p Kraftfullt och kryddigt med rejäla tanniner. Trots detta ganska tillgängligt.
2018 Bodega Catena Zapata Malbec Argentino 10p Mörkt och tungt med söt frukt och snälla tanniner.
2014 Tua Rita Redigaffi Toscana IGT 7p Jag upplevde det här som ganska alkoholstinnt medan andra tyckte att det var elegant. Ganska moget med integrerade tannier.
2011 Bodega Catena Zapata Nicolás Catena Zapata 8p Mörkt, tungt och fett med fin frukt och måttliga tanniner. Jag tyckte att det påminde ganska mycket om Argentinon.
Två argentinare och två italienare i samma flight. Mycket jämnt även här. Det flesta röstade efter stundens ingivelse och rangordningen kunde säkert ha blivit annorlunda vid ett annat tillfälle.

Flight 3:
2014 Domaine Bernard Baudry Chinon La Croix Boissée: 10p Varmt, stramt och hyfsat moget med balanserade tanniner.
2016 Yarra Yering Dry Red N°1: 8p Lite eldigt med söt frukt och snälla tannier.
2001 Stonyridge Vineyard Waiheke Island: 12p Arketypisk Bordeaux, men från Nya Zeeland. Moget och kraftfullt med rejäla tanniner.
1988 Château Montrose La Dame de Montrose: 6p Massor av stall, bra frukt och distinkta tanniner.
Yarra och La Dame var vattendelare i den här flighten Halva gruppen gillade den ena och den andra halvan den andra, medan La Croix och Waiheke samlade röster från samtliga.

Flight 4:
1976 Sainte-Croix-du-Mont Château des Tours: 9p Fräscht och svalt med hög syra och måttlig sötma.
1996 Château Tirecul La Gravière Monbazillac Cuvée Madame: 11p Choklad, aprikos och kaffe. Mycket moget med massiv syra och rejäl sötma.
1991 Château de Rayne-Vigneau: 16p Elegant med massor av saffran, hög syra och balanserad sötma.
Kul flight, där jag tror att de flesta trodde att Cuvée Madame var klart äldst och des Tours klart yngst. Rayne-Vigneau vann på att den var mest komplett, medan Cuvée Madame var tyngst och des Tours fräschast.

 

[buteljen]

En något extravagant afton är över och med tanke på att vi bara var två personer så framstår fem flaskor vin som en smula over-the-top.

Men första flaskan drack vi knappt en munfull ifrån. Olivier Leflaive Chambertin Clos de Beze 1986 var en nästan stendöd uppenbarelse i en mycket grumsig förpackning. Vi hällde ut.

Vega-Silicia Valbuena 3 från 1980 var en helt annan uppenbarelse. Mörk i uppsynnen, ganska brettig med doft av träkol och mint. Tydligt cabernet i smaken. Riktigt bra och solklar tvåa för kvällen. Knappast ens fullmogen än?

Camille Giroud Echezeaux 1990:
Här känns det som att man pryglat skiten ur varenda druva. Riktigt tung maceration och pressning? Ingen finstämd pinot-arom som överlevde denna tortyr, enbart riktigt grova tanniner. Mycket har blivit bättre i Bourgogne sedan detta gjordes.

Dageneau Silex 2009:
Ett vin jag läst om i många år men aldrig provat. Vi luftar och gurglar under hela kvällen men får inte riktigt kläm på detta. Doften är djup mineralisk och lite grapefruktaktig. Ren och fin smak som dock dör oacceptabelt fort. Kanske att 2009 inte var bästa årgången för detta? Trevligt vin men med tanke på vad detta kostar så är det en besvikelse.

Sist kom vinet som utan någon tvekan slog sej i på förstaplatsen, inte bara för kvällen, utan på listan för vinupplevelser 2025. En fullständigt magisk flaska Chateau Pichon Comtesse de Lalande 1981: Jag sammanfattar vinet med Travkungens ord. ”Som att sitta en salong klädd i sammet tillsammans med en ung kvinnlig pianist av världsklass och en grupp cohiba-fantaster”.

Detta är lätt en av de 10 bästa viner jag provat i mitt liv.

Visa bifogad bild 35003

Ung kvinnlig pianist? Fy vad gubbigt . Förutom det så ser det ut som en härlig provning . Travkungen är med på mina Byob-provningar. Han är en fantastisk provare och det är väldigt kul att ta del av hans analyser

 

[buteljen]

Gårdagens BYOB med @mnor , @petterkalle , @Håkan , @vintomas , @Lennart och @Patrik Sellin hade temat "Bordeauxdruvor". Poäng enligt skalan 3p för bästa vin, 2p för näst bästa och 1p för bronsplats.
Visa bifogad bild 35001
Flight 1:
2018 Brokenwood Sémillon ILR Reserve: 10p Ung och fräsch med mycket hög syra.
2005 Château Mouton Rothschild Aile D'Argent Blanc: 12p Mycket moget med vanilj, läder och kolaremmar. Söt frukt och medioker syra. Kul vin att prova. Kändes betydligt äldre än vad det var.
2018 Château Malartic-Lagravière Blanc: 14p Tung och fett med hög syra och rejäla fat. Snyggt skolboksexempel på vit Bordeaux. Fortfarande mycket ungt och bör klara årtionden i källaren.
En mycket jämn flight där alla vinerna var mycket bra.

Visa bifogad bild 35002
Flight 2:
2020 Brancaia Ilatraia: 11p Kraftfullt och kryddigt med rejäla tanniner. Trots detta ganska tillgängligt.
2018 Bodega Catena Zapata Malbec Argentino 10p Mörkt och tungt med söt frukt och snälla tanniner.
2014 Tua Rita Redigaffi Toscana IGT 7p Jag upplevde det här som ganska alkoholstinnt medan andra tyckte att det var elegant. Ganska moget med integrerade tannier.
2011 Bodega Catena Zapata Nicolás Catena Zapata 8p Mörkt, tungt och fett med fin frukt och måttliga tanniner. Jag tyckte att det påminde ganska mycket om Argentinon.
Två argentinare och två italienare i samma flight. Mycket jämnt även här. Det flesta röstade efter stundens ingivelse och rangordningen kunde säkert ha blivit annorlunda vid ett annat tillfälle.

Visa bifogad bild 35004
Flight 3:
2014 Domaine Bernard Baudry Chinon La Croix Boissée: 10p Varmt, stramt och hyfsat moget med balanserade tanniner.
2016 Yarra Yering Dry Red N°1: 8p Lite eldigt med söt frukt och snälla tannier.
2001 Stonyridge Vineyard Waiheke Island: 12p Arketypisk Bordeaux, men från Nya Zeeland. Moget och kraftfullt med rejäla tanniner.
1988 Château Montrose La Dame de Montrose: 6p Massor av stall, bra frukt och distinkta tanniner.
Yarra och La Dame var vattendelare i den här flighten Halva gruppen gillade den ena och den andra halvan den andra, medan La Croix och Waiheke samlade röster från samtliga.
Visa bifogad bild 35005
Flight 4:
1976 Sainte-Croix-du-Mont Château des Tours: 9p Fräscht och svalt med hög syra och måttlig sötma.
1996 Château Tirecul La Gravière Monbazillac Cuvée Madame: 11p Choklad, aprikos och kaffe. Mycket moget med massiv syra och rejäl sötma.
1991 Château de Rayne-Vigneau: 16p Elegant med massor av saffran, hög syra och balanserad sötma.
Kul flight, där jag tror att de flesta trodde att Cuvée Madame var klart äldst och des Tours klart yngst. Rayne-Vigneau vann på att den var mest komplett, medan Cuvée Madame var tyngst och des Tours fräschast.

Kul med noter och intryck .
Vad satte du för poäng på Brokenwood? (om du satte några)

 

[Von Galtén]

Ung kvinnlig pianist? Fy vad gubbigt . Förutom det så ser det ut som en härlig provning . Travkungen är med på mina Byob-provningar. Han är en fantastisk provare och det är väldigt kul att ta del av hans analyser

Vi får jobba lite på värdegrunden

Vad kul! Han berättade om att han är med i provningsgrupp i Lund, borde vara den! Han är mkt kunnig

 

[Patrik Sellin]

Kul med noter och intryck .
Vad satte du för poäng på Brokenwood? (om du satte några)

Skrev inte ner några poäng, men det var väl typ ~91p på Brokenwood och ~93p på de andra två vita.

 

[LeChat]

2016 Lisini Brunello di Montalcino

Kvällens spaghetti bolognese får sällskap av en härlig Brunello.

Fortfarande ganska ung med bl.a. körsbär, rosor, lakrits, lite balsamico, schweizernöt, jord och läder. Komplex! Bra balans och smarrig idag men kan nog bli ännu bättre med några års mognad.

 

[Silex]

När en restaurant (Adam/Albin) erbjuder ett så här kul vin per cl får man passa på: Barbeito Boal Madeira 1863. Tycker doften är stor redan från början, men ändå växer den otroligt med mer tid i glaset. Först mycket karamell, toffee, nötter, men snart kommer också massor av torkad frukt som aprikos, apelsinmarmelad, kanderat citronskal och rostad kastanj. Hade kunnat sitta och sniffa på det hela kvällen för det fortsatte bara växa och nya nyanser dyker upp hela tiden. Fantastiskt!

 

[StefanAkiko]

Lite förvirrande måste jag säga. Helt ärligt vet jag inte vem som missuppfattat vem här men helt säker är jag på att jag inte gett dig några förslag. Oavsett, jag är också säker att @vintomas vet att jag inte på riktigt tror att han är avundsjuk..., och att han kan ta en pik på ett, i mitt tycke, lite surt inlägg

Tre bittra surgubbar som försöker vara roliga

 

[StefanAkiko]

Visa bifogad bild 35024
När en restaurant (Adam/Albin) erbjuder ett så här kul vin per cl får man passa på: Barbeito Boal Madeira 1863. Tycker doften är stor redan från början, men ändå växer den otroligt med mer tid i glaset. Först mycket karamell, toffee, nötter, men snart kommer också massor av torkad frukt som aprikos, apelsinmarmelad, kanderat citronskal och rostad kastanj. Hade kunnat sitta och sniffa på det hela kvällen för det fortsatte bara växa och nya nyanser dyker upp hela tiden. Fantastiskt!

...och balansen med de fantastiska syrorna... Längtar alltid efter nästa!

 

[StefanAkiko]

Bästa skruwisen från utanför Oz, alla kategorier.

2018 Joel Robuchon Madiran, 88p
VInet framtaget i samarbete med Brumont.
Det är rävligt skoj när genier slår ihop sina döende skallar och åstadkommer någonting i denna riktning.

Utan kött (kobebiff) som tilltugg är detta vin bara ett argsint uttryck av Tannat. Men, i en välkomnande värld är det ett underbart vin.

Vill gärna lägga undan några flaskor för framtida njutning, men den påvra verkligheten förbjuder detta från att ske. Skrutt värt... Ryms inte ..

Detta vin är i klass med Ch Montus, till ett mycket vackert pris...

 

[buteljen]

Det skrevs om vit Rioja i en annan tråd så jag måste berätta att jag nyss provade en superspännande sådan .

2019 Finca Allende Rioja Marure
Finca Allende är baserad i La Rioja Alta. De köpte (osäker på när, men tror det är hyfsat nyligen) en vingård planterad 1947 för att komma åt äldre Tempranillostockar. Där fanns såklart även lite vita druvor planterade. I de allra flesta fall är det Viura som är planterat i äldre vingårdar i Rioja, men i det här fallet visade det sig vara Garnacha Blanca . Så Finca Allende Marure är en vit Rioja på 100% Garnacha Blanca, vilket jag förstått är ganska ovanligt. Kul !

It is very rare to find Garnacha Blanca planted in Rioja Alta in 1947. After much hesitation, I decided to vinify it separately, and what we found was a true rarity, a marvel, and like all things that are unique, a one-of-a-kind wine.

30 månader i nya franska fat. Det blir bara ett fat om året (320 flaskor), så vinet är svindyrt (300+ Euro). Första årgången var 2018.
Marure är härligt komplext av gul frukt, lite honung, kryddor, lite örtighet, rökighet och fint integrerade fat. Lite kalkfet, vaxig textur. Lång finish. Fantastiskt fin energi.

Någon som har provat eller hört talas om detta?
(Etiketten är rökskadad, restaurangen brann i våras. Men vinet hade klarat sig utan problem)

 

[StefanAkiko]

G. Bertrands viner har följt mig genom livet. Kan väl säga att jag inte är ett fan av hans Demeter och nyfjolliga prislappar. Men, det går ju att dricka annat underbart från både Languedoc och världen.

2012 Gérard Bertrand Cigalus, 91p
Min första Cigalus, och den är onödigt ung. Men den är bra. Hög kvalitet på både druvor och hantverk. Behöver minst 10 år till.

 

[The Wall]

G. Bertrands viner har följt mig genom livet. Kan väl säga att jag inte är ett fan av hans Demeter och nyfjolliga prislappar. Men, det går ju att dricka annat underbart från både Languedoc och världen.

Visa bifogad bild 35042

2012 Gérard Bertrand Cigalus, 91p
Min första Cigalus, och den är onödigt ung. Men den är bra. Hög kvalitet på både druvor och hantverk. Behöver minst 10 år till.

Årgång 2016 utgjorde vinet till huvudrätten (bakad rotselleri och högrevs) på 2018 års Nobelfest.